Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Elkunder kan bidra till energiomställningen

Solel Elkonsumenterna måste ha rätt förutsättningar för att kunna bidra till ett hållbart energisystem. Det menar Cajsa Bartusch på Uppsala universitet som bland annat forskar om prosumenter.

Foto: Mostphotos

– Vi behöver mer forskning om elkonsumenters drivkrafter, hinder och behov. Det måste vara lätt att göra rätt, säger Cajsa Bartusch.

Hon är ledare för den tvärvetenskapliga forskargruppen USER – Uppsala Smart Energy Research Group, vars forskning framför allt handlar om användarperspektiv på efterfrågeflexibilitet. Inom detta område ingår decentraliserad produktion, lagring och elbilar samt relaterade produkter och tjänster.

On Off eller mittemellan

I projektet ”On Off eller mittemellan” i flerbostadshus undersöker Cajsa Bartusch och hennes forskargrupp, tillsammans med bland andra Rise Interactive, hur passiva prosumenters roll i det smarta elnätet ser ut: Tänker man mera över sin elanvändning när man bor i ett hyreshus med solceller på taket än i ett hus som inte har det? Bidrar de som bor och arbetar i en fastighet som omfattas av ett mikronät till att optimera egenanvändningen av solelen?

Ett av målen är att öka medvetenheten bland hyresgästerna. Cajsa Bartusch, forskare Uppsala universitet.

Utgångspunkten är ett mikronät i Fjärås med en grupp fastigheter som omfattar ett mindre antal hyreslägenheter, en förskola, ett gruppboende, ett äldre-boende och ett fastighetsskötarkontor med elbilsladdning. Syftet med projektet är att studera om och hur de som bor och arbetar i området interagerar med mikronätet: om de bidrar till att optimera egenanvändningen av solelen och vilken effekt ekonomiska incitament och återkoppling på energianvändningen och dess miljö-belastning har på efterfrågeflexibiliteten.

Projektgruppen har genomfört spontana dialoger med de boende. Rise Interactive har tagit fram en modell av mikronätet i papp och trä, som har monterats i en resväska. Modellen underlättade dialogen om energi-flödena i mikronätet med hyresgästerna. Många av dem hade inledningsvis inte koll på att de är en del av ett mikronät, men blev stolta när de informerades om detta.

ON OFF”On Off eller mitt­emellan” genomförs av USER – Uppsala Smart Energy Research Group i samarbete med Rise Interactive, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) på KTH, Eksta Bostads AB och Ferroamp.

Tre prismodeller testas

– Ett av målen med projektet är att öka medvetenheten bland hyresgästerna om vad de kan göra för att bidra till en ökad egenanvändning av solelen i mikronätet, säger Cajsa Bartusch.

Projektgruppen har också besökt verksamheterna som ska bli en del av mikronätet. Intresset har framför allt varit stort från äldreboendet. Här finns en önskan att se hur mycket energi som solen ger och hur mycket energi som äldreboendet gör av med.

Rise Interactives modell av mikronätet i en resväska.

I projektet har även en prismodell som uppmuntrar egenanvändning av solel utvecklats. Prismodellen omfattar tre av varandra oberoende beståndsdelar. Den första handlar om att införa spotpriser. Den andra är en tidsdifferentierad prissignal, som bygger på att det ska vara billigare att använda el mitt på dagen. Den tredje innebär att priset och antalet timmar per dag som definieras som soltimmar även varierar med säsonger.

– Planen är att testa den tidsdifferentierade pris-signalen empiriskt i projektet, säger Cajsa Bartusch.

Forskargruppen är involverad i flera olika projekt med användarperspektiv på smarta elnät.

– I ljuset av insikten att ett smart elnät aldrig blir smartare än dess användare, behöver vi fokusera mer på vilken roll elkonsumenter och prosumenter kan spela i framtidens smarta elnät, säger Cajsa Bartusch.

"Solceller borde få effektgaranti"

Den som köper solceller borde få en energi- och effektgaranti. Det anser forskaren Björn Karlsson på Högskolan i Gävle.

Ofta utlovas det att solcellerna ska producera mer solenergi än de i själva verket gör, enligt Björn Karlsson. Det är bakgrunden till ett aktuellt forskningsprojekt på Högskolan i Gävle.

Björn Karlsson, forskare Högskola Gävle.

– Det finns ingen standardiserad metod för att installationsprova systemet. Enkla metoder för att uppskatta inverkan av skuggning av solceller saknas också. Idag betalar köparen för ett antal moduler med angiven effekt. Mitt mål är att köparen ska betala för en utlovad energimängd som ska kombineras med en effektgaranti, säger Björn Karlsson.

Björn Karlsson och hans forskargrupp arbetar med att ta fram ett standardprogram för simuleringar som ska användas vid installation av solceller. Genom simuleringar kan programmet ge en mer korrekt bild av vilken effekt solcellerna kan producera beroende på var i landet man bor och hur solcellerna är placerade.

I simuleringsprogrammet ingår klimatfiler som baseras på instrålningsmätningar från SMHI och ger värden både på diffus och direkt solinstrålning. Skuggning kan också simuleras i programmet, så att köparen får adekvat information om var det är bäst att placera solcellerna.

– Efter simulering ska systemet med solcellerna installationsprovas för att få fram den nominella effekten. Instrålningen kan mätas med en fotodiod.

Målet är att programmet ska tillhandahållas gratis av energirådgivare ute i kommunerna.

– Vi måste ha en prestandaprovning av de solcellssystem som installeras. Köparen ska betala för den energimängd som solcellerna kan ge och inget annat.

Marie Kofod-Hansen