Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Porträttet Charlotta Sund

Charlotta Sund vill hålla greppet om kunderna

Porträtt Digitaliseringen ändrar både kundbeteenden och affärsmodeller. Vi måste hänga med och anpassa oss, säger Charlotta Sund som förra våren tog steget över från Ericssons koncernledning till vd-posten på Tekniska verken i Linköping.

Foto: Peter Holgersson

Ett kommunalt energibolag. Aldrig i livet! Det var Charlotta Sunds spontana reaktion när hon tillfrågades om jobbet som vd på Tekniska verken i Linköping. Men vid närmare eftertanke blev det så i alla fall, något hon inte ångrar.

Sedan drygt ett år leder hon en regional koncern med närmare 1 000 anställda och 230 000 kunder. Verksamheten omfattar allt från produktion och distribution av el och fjärrvärme till avfallshantering, vatten/avlopp och bredband.

Charlotta Sund trivs i den innovativa miljön och uppskattar efter 25 år på ständigt resande fot att arbeta lokalt. Att hon studerade industriell ekonomi vid Linköpings universitet och bildade familj i staden bidrar förstås också till att det känns som att komma hem.

– De sista åren i Ericsons koncernledning arbetade jag mesta delen av tiden i länder där det finns stora utmaningar med korruption, som Ryssland och Ukraina. En erfarenhet som gjorde att jag kände stolthet över hur det offentliga livet är ordnat i Sverige. Det stärkte också min vilja att värna det unika vi har skapat här.

På många sätt kan man se Tekniska verken som en arketyp för hur ett kommunalt bolag ska fungera. Ägarmålen är omfattande och högt ställda vad gäller hållbarhet och service till kommuninvånare och före­tag. Prissättningen ska vara attraktiv samtidigt som lönsamhetskravet är minst 6 procent på koncernens totala kapital.

Det största hotet är att tappa greppet om kunderna genom att de väljer att köpa sina energitjänster där de ofta är och handlar annat.

2018 klarades avkastningskravet med råge samtidigt som flera viktiga steg mot en mer hållbar energiproduktion togs. Det rörde sig bland annat om betydande investeringar i vindkraft, Sveriges första anläggning för flytande biogas, LBG, och en anpassning av kraftvärmeproduktionen så att den kan ske helt utan användning av fossila bränslen.

De sista åren på Ericsson ledde Charlotta Sund den verksamhet som handlade om Internet of Things, IoT, och uppkoppling av kunder utanför telekombranschen, däribland energi­bolag.

Ett av hennes större uppdrag var att koppla upp Volvo Cars, vilket gav insikt i den totala omvandling som bilindustrin genomgår. Elektrifiering, uppkoppling, delningsekonomi och appar gör att affärsmodellen skakar.

– Den typen av totala omvandlingar sker även i vår bransch. Digitalisering och uppkoppling i kombination med klimatfrågan medför att kundbeteendena förändras. Här måste vi hänga med och anpassa oss, säger Charlotta Sund.

I förlängningen menar hon att den pågående omställningen innebär att de bolag som inte investerar i it-infrastruktur kommer att försvinna, och dessvärre är det svårt för mindre aktörer att ha råd. 

Även om till exempel Google och Facebook börjat intressera sig för produktion av förnybar energi så anser Charlotta Sund inte att faran ligger där. Energiproduktion kommer energibolagen med största sannolikhet kunna fortsätta med.

– Det största hotet är att tappa greppet om kunderna genom att de väljer att köpa sina energitjänster där de ofta är och handlar annat. Den stora skräcken är Amazon. Det är därför det är så viktigt att förstå den nya ekonomin och vara närvarande där kunderna är.

Tekniska verken möter detta potentiella hot på flera sätt. En lösning är att ingå i värdenätverk. Elhandelsbolaget Bixia, som Tekniska verken är största ägare i, samarbetar med ICA. Det ger en kontaktyta med cirka 4,3 miljoner ICA-kortinnehavare, som kan teckna ett förmånligt elavtal med Bixia.

Att ha ett varumärke som står för något och vårda det är också synnerligen viktigt i en digitaliserad värld, framhäver Charlotta Sund.

– Här har Tekniska verken en fördel jämfört med stora aktörer som Eon och Vattenfall och riktigt små lokala aktörer med begränsade resurser. Vi erbjuder en hel palett med tjänster och vårt varumärke står för kvalitet, trygghet, kontinuitet och trovärdighet i vår region. Det är väsentligt att vi tar med oss dessa värden också när vi kommunicerar med våra kunder digitalt.

Verksamhetens storlek och trovärdighet är även en förutsättning för att åstadkomma en cirkulär ekonomi.

– Vår vision är att bygga världens mest resurseffektiva region. Det kan vi aldrig uppnå med en enda teknik. Det behövs ett paket av olika samspelande lösningar för att lyckas.

Charlotta SundÅlder: 56 år.
Bor: I Linköping och Bromma.
Familj: Gift med Henrik. Tre vuxna barn.
Fritid: Trädgård. Fritidshuset i Bohuslän. Att röra på mig - alltifrån skidåkning till löpning och gym. Umgås med familj och vänner.
Energitips: Våga pröva en biogasbil - fantastiskt! Promenera och åk kollektivt i större utsträckning. Sortera ditt avfall. 

Satsningen på biogas är ett bra exempel. Råvaran är matavfall och andra organiska restprodukter som samlas in av Tekniska verken, vars sopbilar förstås går på biogas. Biogasen används regionalt i busstrafiken och säljs i tolv publika biogasmackar. Restprodukten biogödsel används av ekologiska jordbruk i bygden. Tekniska verken utökar nu biogasverksamheten genom att bygga Sveriges första anläggning för tillverkning av flytande biogas, LBG. vilket underlättar lagring, längre transporter och industriell användning.

– Satsningen är delvis en följd av att det skett en intressant förändring hos våra företagskunder. Tidigare har deras frågor till Tekniska verken handlat om el och avfallshantering. Nu ses vi alltmer som en trovärdig samtalspartner för klimatanpassning av deras verksamhet. Det har till exempel lett till att Toyota Materials Handling i Mjölby valt att använda flytande biogas i stället för gasol i sin tillverkning och installerat solpaneler på taket.

Bredden är även viktig för att kunna dra nytta av att kunderna och den egna verksamheten kopplas upp. Rimligen rättfärdigar de många kontaktytorna att kunderna är beredda att dela med sig av sin data.

– Det gäller förstås särskilt om vi när de nya elmätarna installeras kan anpassa erbjudanden efter olika kunders preferenser. Med tillgång till stora mängder data bör vi med hjälp och av artificiell intelligens kunna börja se mönster som gör att vi tillsammans med våra kunder till exempel kan hitta hållbara lösningar för de där riktigt kalla vinterdagarna.

Samtidigt kräver uppkopplade system som genererar en massa data om användarna ett annat tänk vad gäller säkerhet och integritet.

– Bland det första jag gjorde som nytillträdd vd för Tekniska verken var att ta in säkerhetschefen i ledningsgruppen. Då var det några som lyfte på ögonbrynen, men det senaste året har medvetenheten om säkerhetsfrågorna ökat markant. Ett skäl är att antalet data­intrång ökar. Men det märks också på alla nya föreskrifter och krav från myndigheter, konstaterar Charlotta Sund.

Tekniska verken är känt för att ha en miljö som främjar innovationer.

– Jag älskar innovationer och vill förstärka innovationskulturen och få den att blomma ännu mer på rätt sätt. Det är viktigt att komma ihåg att det inte räcker med bara ny teknik, man måste vara uthållig och ha en affärsmodell som fungerar: en förmåga att ta nästa steg, identifiera kunder, skala upp och tjäna pengar.

– Vår vision är att bygga världens mest resurseffektiva region, säger Charlotta Sund.

Ett exempel som Charlotta Sund gärna lyfter fram är att Tekniska verken var först i Sverige med fullskalig läkemedelsrening av avloppsvatten. Det började med en rekrytering och några medarbetare som fick prova nya idéer i begränsad skala. När det visade sig fungera skalades det upp.

– Nu jobbar vi på samma sätt med dotterbolaget

Utsikt Bredband och skärningspunkten mellan IoT och Tekniska verkens andra verksamheter. Vi har plattformen. Utmaningen när det gäller det uppkopplade är att kombinera det med verksamhetskunskap för att hitta applikationer.

Det pågår flera pilotprojekt inom smarta elnät i samarbete med Linköpings universitet, till exempel laststyrning och felindikering. En ”elektronisk tunga” testas också. Den ska i realtid signalera eventuella kvalitetsavvikelser i dricksvatten, och en specialkamera ska kunna mäta lustgas och metangas i avloppssystemet med ny teknik.

Exempel på vad som införts är sensorer som styr belysning i Mjölby, och sensorer som ger realtidsinformation om badtemperaturer i Linköping och Mjölby på respektive kommuns hemsida.

– Det kan tyckas som små förbättringar, men att börja i det lilla är rätt väg att gå, säger Charlotta Sund. 

Gärstadverket. Foto: CRELLEGärstadverket – ett kraftfullt landmärkeGärstadverket är ett välkänt landmärke för alla som passerar Linköping. Kraftvärmeverket består av fem pannor med en total värmekapacitet på 1 380 GWh och elproduktion på 293 GWh/år. Nyast är Lejonpannan från 2015, en världens modernaste anläggningar för att återvinna energi ur avfall. Pannan är på 84 MW och har en kapacitet på cirka 230 000 ton avfall/år. Lejonpannan reducerar utsläppen av koldioxid med 97 000 ton per år.

 

Carl-Johan Liljegren