Avfallsförbränning genererar 20 procent av Sveriges fjärrväme och 1,5 procent av elen. Men hur ser framtiden för avfallsförbränning ut i ett samhälle som präglas allt mer av hållbarhetsfrågor och cirkulär ekonomi? Det har forskarna Jesse Fahnestock och Inge Johansson på innovationsinstitutet RISE undersökt, i samarbete med Avfall Sverige.
Avfallet i energimixen2015 gick totalt cirka 5,8 miljoner ton avfall till energiåtervinning i Sverige.2,3 miljoner ton var hushållsavfall. 1,3 miljoner ton bestod av importerat avfall. Resten utgjordes främst av industriavfall.Förbränningen genererade 14,7 TWh värme och 2,3 TWh el.Källa: Svensk Avfallshantering 2016, Avfall Sverige.
Mer komplicerat avfall
Studien har resulterat i en rapport som sträcker sig till 2045, uppdelad i två scenarier beroende på hur den cirkulära ekonomin utformas. Ingetdera resulterar i att avfallsförbränningen upphör. Dock ändrar den karaktär.
I det första scenariot har produkter designats för att hålla längre samt få flera liv, alltså att övergå till nya användningsområden istället för att kasseras.
– Mindre volymer går då till förbränning, men det som ändå bränns kommer att ha en annan karaktär. Vi ser mer komplexa material, och kompositmaterial, som behöver tas om hand. Det ställer högre tekniska krav på anläggningarna, säger Jesse Fahnestock.
I scenario två är produkter designade för att råmaterialet lätt ska kunna återvinnas ur dem, med följden att samhället använder sig av få jungfruliga insatsvaror. Här har avfallsförbrännare breddat verksamheten till att också bli råvaruleverantörer.
– Vi delade upp studien i två scenarier för att göra den lättare att förstå, men i praktiken lär båda inträffa till viss del, säger Jesse Fahnestock.
Spännande framtid
Hur kommer detta att påverka förbränningsaktörerna?
– Det är troligtvis så att de på sikt kommer att utvinna mer material ur askan. Först och främst fosfor, som riskerar att bli en bristvara i framtiden, men även olika sorters metaller. Det är svårt att tänka sig en cirkulär ekonomi annars, säger Jesse Fahnestock.
Förbränningsaktörer behöver också bli mer specialiserade på olika sorters avfall och samarbeta betydligt närmare med andra aktörer i ekonomin. Vidare behövs det nya metoder för förgasning av mer komplicerat avfall som är svårt att energiåtervinna.
Sammanfattningsvis krävs betydande omorganisering, innovation och nya affärsmodeller i branschen menar Jesse Fahnestock. Samtidigt anser han att det ännu är för tidigt för aktörerna att välja specifika strategier, men de bör dock redan nu utreda olika framtidsmöjligheter. Trots utmaningarna är det en ganska spännande framtid som väntar, menar han:
– Själva verksamheten kommer bli mycket mer intressant än idag, med fler intäktströmmar och behov av olika sorters kompetenser. Så det kommer nog vara en attraktiv bransch att arbeta i.
Linus Olin
