Dubbelriktade differenskontrakt innebär att elproducenten garanteras ett visst pris för elen som levereras. Staten skjuter till pengar vid låga elpriser och om priserna överskrider en bestämd nivå går en viss andel tillbaka till staten.
Sedan den 1 augusti 2025 kan företag som bygger ny kärnkraft i Sverige söka detta stöd. För att få fart på den svenska utbyggnaden av havsbaserad vindkraft menar bland annat flera vindkraftsutvecklare att stöd som CfD kan vara viktiga.
Storbritannien är det land som har mest erfarenhet av att använda dubbelriktade differenskontrakt för att möjliggöra ny elproduktion och ses som pionjärer på området. Men hur effektiv är denna finansieringsmodell?
Det har Quantified Carbon – på uppdrag av Svenskt Näringsliv – undersökt i en ny studie. När rapporten presenterades i början av september höll Svenskt Näringsliv ett seminarium om hur modellen fungerat i Storbritannien och vilka lärdomar Sverige kan dra av det.
En CfD håller ner finansieringskostnaderna genom att risken för låga framtida elpriser delas mellan investerarna och staten.
Kostnadseffektivt sätt att driva kapitalinvesteringar
Alon Carmel, som talade på seminariet, är partner på managementkonsultföretaget PA Consulting i Stockholm och var under tio år rådgivare åt den brittiska regeringen. Där ledde han bland annat ett team inom elmarknadsdesign, vilket omfattade CfD som designades och infördes då.
– Det var en ny regering som tillträdde 2010 och de hade ett ambitiöst regeringsprogram på energisidan som innefattade två huvudpunkter, säger Alon Carmel och fortsätter:
– För det första ville de få till nyinvesteringar och en rejäl utbyggnad av kärnkraften. Och för det andra så ville de dra ner på kostnaderna för investeringar i förnybar energi inom vind, sol och biomassa.
För att kunna uppnå dessa målsättningar tog regeringen fram tre olika styrmedel.
– Ett av dessa var CfD, som vi såg var ett sätt att kostnadseffektivt driva stora kapitalinvesteringar i förnybart och kärnkraft, säger Alon Carmel.
För att bygga storskaliga anläggningar inom förnybart eller ny kärnkraft så krävs en stor initial kostnad, men de löpande driftskostnaderna är lägre.
För traditionell fossil kraftproduktion, som exempelvis ett gaskraftverk, är kostnadsbilden tvärtom – där utgör bränslekostnaden en stor och löpande del av totalkostnaden, medan själva anläggningen är relativt billig att bygga. För ny elproduktion blir det därför viktigt att försöka sänka finansieringskostnaden.
– En CfD håller ner finansieringskostnaderna genom att risken för låga framtida elpriser delas mellan investerarna och staten. Då kan bolaget som bygger ut elproduktionen låna mer och till lägre ränta, vilket är avgörande för kostnaden per producerad megawattimme, säger Alon Carmel.
Investeringar på 85 miljarder pund
Resultaten från Storbritannien visar att satsningarna med CfD har varit framgångsrika.
– Det har möjliggjort investeringar på över 85 miljarder pund i fossilfri elproduktion under åren 2014–2024. Det har fullständigt transformerat Storbritanniens elsystem som 2014 fortfarande var ganska dominerat av kol och gas, säger Alon Carmel.
Hittills omfattas 39 GW elproduktionsanläggningar av CfD-kontrakt, varav 10 GW redan har byggts.
– Ett annat viktigt resultat är att CfD är dubbelsidig. Den fungerar som ett pristak för konsumenter liksom för investerare och elproducenter. Så när elpriset rusade i väg, som det gjorde efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, så hölls kostnaden av det nere för konsumenterna på grund av att en större del av elproduktionen täcktes av CfD-kontrakten, säger Alon Carmel.
– Men jag tror att ett av de viktigaste resultaten är hur tydligt CfD-systemet har drivit ner kostnaden för förnybar energi över tid.
Ingen silver bullet
När de första CfD:erna för havsbaserad vindkraft delades ut 2014 låg priset på el på 150 pund/MWh, medan det idag ligger på 60–70 pund/MWh (i 2012 års penningvärde).
Alon Carmel vill dessutom lyfta fram det genomslag som CfD har fått genom att många andra länder har tagit efter detta stödsystem. Samtidigt varnar han för att använda det för mycket.
– I Storbritannien har CfD nästan blivit överanvänt idag på grund av dess framgång och används numera i nästan alla investeringsbeslut inom energisektorn. Jag tror att det är ett misstag att tro att det här är en silver bullet som man kan använda på allt möjligt, säger han och fortsätter:
– Man måste analysera problemet i varje specifik situation på elmarknaden och vad det är man vill uppnå där och vad som är det bästa instrumentet för omständigheterna där.
Så skulle Sverige påverkas
Hur skulle då ett CfD-system fungera i Sverige? Det har Carl Hellesen och Theodor Rosengren på Quantified Carbon undersökt i en studie på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Den innehåller en fallstudie av Storbritanniens CfD-system och dess påverkan på elmarknaden samt vilka lärdomar man kan dra av den här marknaden ur ett svenskt perspektiv.
– Våra analyser visar att elpriserna skulle varit 13 euro/MWh (ca 15 öre/kWh) högre i Storbritannien under 2025 om all CfD-baserad kapacitet togs bort, säger Theodor Rosengren.
– Samma effekt kan man ju få i Sverige, men den skulle faktiskt kunna vara ännu mycket större, för utan CfD kommer vi att få ganska höga elpriser i Sverige, säger Carl Hellesen.
– Vi tror inte att landbaserad vindkraft kommer att räcka till för att förse oss med all den el vi behöver. Då hamnar vi i ett importscenario med priser på 80–90 euro/MWh. Lägger vi till CfD så kan vi gå ner till dryga 60 euro/MWh, säger han.
Havsbaserad vindkraft och kärnkraft skulle kunna få ungefär samma påverkan på elmarknaden till liknande kostnader.
Analysen bygger på en ökad elanvändning i Sverige 2040 jämfört med idag och med fyra olika scenarier. Dessa scenarier omfattar ett där inte CfD används, att CfD används i antingen kärnkraft eller havsbaserad vindkraft, motsvarande ungefär 22 TWh per år samt ett sista scenario där CfD används till både kärnkraft och havsbaserad vindkraft.
– Att vi valt 2040 är för att det ligger lagom långt in i framtiden för att sådana här program ska kunna ha fått en markant effekt på elmarknaden, men också tillräckligt nära för att vi måste börja tänka på dem redan nu, säger Carl Hellesen.
– Vi ser som sagt att elpriserna i Sverige skulle minska markant med CfD. Lägger vi till CfD på både havsbaserad vindkraft och kärnkraft kan vi gå ner till 40 euro/MWh. Det kan ju verka jättebra att vi kan komma ner så långt i pris, men man måste ju också vara medveten om kostnaden för CfD och att det ger lägre intäkter för de elproducenter som inte omfattas av CfD, som exempelvis landbaserad vindkraft, säger han.
Viktigt hitta rätt balans
En viktig slutsats i rapporten för att hitta rätt balans vid CfD i Sverige är att göra som i Storbritannien och ha kontinuerliga avstämningar. Vid dessa avstämningar utvärderar man hur efterfrågan på el utvecklas och kan modifiera systemet allt eftersom.
– För att få till stånd havsvind- eller kärnkraftsprojekt behövs någon form av stöd och där tror vi att CfD är ett bra sådant. Havsbaserad vindkraft och kärnkraft skulle kunna få ungefär samma påverkan på elmarknaden till liknande kostnader, säger Carl Hellesen.
– Från Storbritannien ser vi också att ett brett politiskt stöd har varit jätteviktigt och det har skapat incitament att bygga upp värdekedjor så man har kunnat sänka priserna, avslutar han.
Läs studien ”Making a Difference” här.
Ann-Sofie Borglund
