Energimyndigheten har sedan 2021 haft i uppdrag att utforma och genomföra ett stödsystem för att uppnå negativa utsläpp genom bio-CCS (infångning och lagring av biogen koldioxid). Den andra utlysningen stängde i augusti 2026 och totalt tre aktörer ansökte då om stöd.
Nu står det klart att samtliga tre bolag – Renova, Sysav och Öresundskraft – får dela på stödsumman, 9,3 miljarder kronor. Sysav tilldelas merparten av medlen, knappt 6,3 miljarder, medan Renova får knappt 1,6 miljarder kronor och Öresundskraft drygt 1,4 miljarder kronor. Pengarna kommer att betalas ut löpande under stödperioden, 15 år, i takt med att lagringen har påbörjats.
Dubbel klimatnytta
De tre bolagen är kommunalt ägda och driver avfallsförbränningsanläggningar som släpper ut både biogen och fossil koldioxid. För varje ton biogen koldioxid som avskiljs och lagras permanent fångas också ungefär ett ton fossil koldioxid, bland annat från plast i restavfallet. Klimatnyttan blir därmed dubbel.
Totalt kommer anläggningarna att kunna fånga in 750 000 ton koldioxid per år, varav cirka 380 000 ton är biogen. Renova planerar för en total volym av avskild biogen koldioxid på 890 000 ton under hela stödperioden. Motsvarande siffra för Öresundskraft är 1,26 miljoner ton och för Sysav är den 3,6 miljoner ton.

– Det här är ett mycket glädjande besked och ett viktigt steg för hela branschen. Energiåtervinning av avfall fyller redan en viktig funktion i samhället. Med CCS kan vi dessutom minska utsläppen kraftigt och skapa permanenta negativa utsläpp i stor skala, säger Malin Dahlroth, vd på Sysav.
”Ett steg framåt för att nå klimatmålen”
Stödet har fördelats genom en omvänd auktion där aktörerna konkurrerar om att erbjuda negativa utsläpp till lägst stödnivå per ton koldioxid.
– Det här är ett steg framåt på Sveriges väg mot att nå klimatmålen. Genom att stödja storskalig avskiljning och permanent lagring av biogen koldioxid bygger vi inte bara upp kapacitet för att hantera utsläpp. Vi skapar även affärsmöjligheter inom en ny näringsgren som stärker svensk konkurrenskraft, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten.
Än så länge är det dock bara Öresundskraft av de tre bolagen som tagit ett slutligt investeringsbeslut för sin anläggning.
Statens budget för stödsystemet är 30,7 miljarder kronor fram till 2046. I januari 2025 beviljades Stockholm Exergi 20 miljarder i stöd genom stödsystemets första utlysning. Stockholm Exergi planerar att lagra över 11 miljoner ton koldioxid under stödperioden.
Johan Wickström