Landets fjärr- och kraftvärmeföretag har fått en tuffare ekonomisk situation under senare år på grund av höga bränslepriser. Det är troligen en viktig anledning till att alltfler av dessa företag börjat delta på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader, som ett sätt att utöka intäkterna. Det handlar alltså om att företagen levererar eleffekt under korta perioder – upp till en halvtimme inklusive förberedelser – för att hjälpa till att hålla elsystemet i balans, 50 Hz.
Och dessa marknader har ökat kraftigt under senare år – från en omsättning på drygt 3,3 miljarder kronor 2021 till 8 miljarder kronor 2025. Det beror bland annat på högre elpriser och nya kraftflöden i Norden.
Det finns många olika marknader att välja mellan, alla med knepiga förkortningar. För några år sedan var det den snabba, så kallade FCR-marknaden (frekvenshållningsreserver som ska kunna aktiveras inom 30 sekunder) som ökade kraftigt med höga priser som följd. Här var det framför allt många batterilager som successivt gick in, men den marknaden har nu en god likviditet och priserna har sjunkit rejält.
Värmekraften fyrdubblades
Under de senaste två åren är det istället mFRR-marknaden som ökat – det vill säga den mer långsamma tjänsten som ska vara aktiverad inom 15 minuter och som återställer frekvensen. Denna tjänst passar kraftvärmen och det syns även i Svk:s statistik. Mellan januari 2025 och april 2026 fyrdubblades den förkvalificerade mängden värmekraft i mFRR ned, från 138 MW till 606 MW.
Det här är ett bra sätt att komplettera den övriga elhandeln och maximera intjäningen.
Ett av företagen som levererar på mFRR är Mölndal Energi som varit aktiva sedan 2024 genom sitt kraftvärmeverk Riskulla, som har en installerad eleffekt på 27 MW.
– Vi rullade igång försiktigt med 5 MW, men planerar att förkvalificera ytterligare en del. Vi har en potential på cirka 10 MW beroende på hur vi driftar anläggningen, säger Johan Holm, energisystemutvecklare på Mölndal Energi.
Mölndal Energi gjorde en konsultstudie 2022 där man kom fram till att mFFR-marknaden var ett bra alternativ då det inte behövdes några större investeringar. Verket har en bypass-ventil som reglerar ångflödet som gör att pannan relativt snabbt kan gå upp och ned i elproduktion.
Kopplingen till Göteborgs fjärrvärmenät gör också att man kan ha en hög nyttjandegrad av kraftvärmeverket. Det ger goda möjligheter att producera el, värme och samtidigt bidra med flexibilitet till elsystemet, exempelvis genom mFRR.
– Det här är ett bra sätt att komplettera den övriga elhandeln och maximera intjäningen. När det är låga priser på dagen före-marknaden kan vi få ett kompletterande bidrag från mFRR, säger Johan Holm.
– Men det är mer komplicerat. Det är många marknader att ta ställning till samtidigt och du behöver räkna på olika alternativkostnader när du lägger bud. Och du måste även ha koll på värmebehovet.
Nya arbetssätt
Det har inneburit ett nytt arbetssätt för hela företaget och en ny organisation där man samarbetar över gränserna mer än förut, till exempel mellan driftspersonal och kraftanalytiker. Och det var inte utan problem inledningsvis.
– Osäkerhet kring strategi, drift och slitage ledde till visst motstånd inom organisationen vid implementeringen, men det har övergått till acceptans allteftersom man sett kopplingen mellan arbetsinsatser och goda ekonomiska resultat.
Ett annat bolag som deltagit är Landskrona Energi. De hade lite erfarenhet innan av stödtjänstmarknaden då de deltog i ett batterilagringsprojekt med Vattenfall och Boliden mellan 2020 och 2022.
– På så sätt hade vi kunskap om marknaderna. Efter det så funderade vi på att installera en värmepump och delta på FCR, men den marknaden försvagades ju. Samtidigt skulle skatten på värmepumpen äta upp intjäningen, säger Johan Holmstedt, vd på Landskrona Energi.
– Så 2025 började vi istället titta lite på mFRR och sedan januari i år deltar vi där. Vi har inte varit så aktiva, men det har varit en bra ekonomisk affär och inte medfört några direkta extrakostnader.
Även Landskrona Energi har en ganska flexibel elproduktion med en bypassanläggning som gör att det går att reglera snabbt.
– Vi har börjat med 2 MW och vid de tillfällena vi varit aktiva så har det varit lönsamt. Vi planerar att öka till 5 MW och successivt öka vårt deltagande på mFFR marknaden.
Det finns en vinst i att utveckla organisationen som är minst lika viktig som de nya intäkterna.
Handbok för företag som deltar
För de fjärrvärmebolag som funderar på att delta på stödtjänstmarknaderna finns sedan i våras en handbok, ”Vägen till balansmarknaderna för el”, som getts ut av IVl, med finansiering från Energimyndigheten. Här beskriver man affärsmöjligheter, lyfter fram erfarenheter från bolag som deltagit och ger tips och råd.
– Våra intervjuer visar att det varit en bra ekonomisk investering att delta på dessa marknader. Bolagen har fått bra avkastning på en liten investering, som ofta handlar om justeringar i it-systemen. Det här är ju ett sätt att få betalt för den infrastruktur som man redan sitter på och sköter om, säger Sofia Klugman, projektledare på IVL som varit med och tagit fram handboken.
– Flera bolag har även förstärkt med en till två tjänster, till exempel analytiker eller planerare, på grund av ökad arbetsbelastning och ökad komplexitet i arbetet.
– Vår studie visar också att företagen som deltar börjat samarbeta internt över gränserna på ett nytt sätt. Det finns en vinst i att utveckla organisationen som är minst lika viktig som de nya intäkterna, enligt bolagen.
Men det finns givetvis utmaningar att hantera.
– Från början är stödtjänstaffären ofta ett projekt vid sidan av. Sedan gäller det att få in denna verksamhet i den ordinarie organisationen och utbilda personalen. Det behövs också en budgivningsstrategi, vilket kan vara väldigt komplicerat i början, säger Sofia Klugman.
Buden för spotmarknaden, intradagsmarknaden och balansmarknaden läggs vid olika tider och påverkar varandra. Så det är många osäkerheter i kalkylen.
De bolag som inte kommit igång riktigt än – vad bör de tänka på?
– Börja pröva i liten skala och lär er. Kolla om anläggningen uppfyller kraven och vilka justeringar som krävs. Utvärdera lönsamheten och gör en riskanalys. Sedan måste man också förkvalificera sig hos Svk, säger Sofia Klugman.
Att det är just mFRR-marknaden som ökat mest de senaste åren beror framför allt på att Svk ändrade tjänsten genom att införa automatisk aktivering (mFRR EAM) i mars 2025 för att anpassa den bättre till den nya kvartsmarknaden.
– Ändringen innebär att balanseringen sker på elområden snarare än för hela landet. Det har ökat behovet av resurser i respektive område. I början var det högre priser, men det har stabiliserat sig nu i takt med att fler resurser kommit in, säger Karin Nikavar, enhetschef för balansmarknadsanalys på Svk.
Kraft- och fjärrvärmen har ju fördelen att ofta vara placerade där behoven finns, nära städer och samhällen. Och det är ännu mer värdefullt i samband med att mFRR EAM infördes.
Och bland de nya resurser som kommit in finns alltså en hel del kraftvärme, även om dess andel av totalen fortfarande är liten (cirka 3 procent). Men den lokala balanseringen spelar kraftvärmen i händerna.
– Kraft- och fjärrvärmen har ju fördelen att ofta vara placerade där behoven finns, nära städer och samhällen. Och det är ännu mer värdefullt i samband med att mFRR EAM infördes, säger Karin Nikavar.
En annan fördel för kraftvärmen är planerbarheten.
– Kraftvärmen har en stabilitet i utbudet jämfört med vissa andra energiresurser som kanske inte alltid levererar enligt prognos.
Hur kommer då balansmarknaderna att utvecklas framöver?
– Det har kommit in många nya resurser på marknaden, men samtidigt ser vi att efterfrågan på mFRR kommer öka, både för upp- och nedreglering. Från dagens 1 000–1 200 MW till cirka 1 500–1 800 MW inom ett par år. Men att veta exakt hur marknaden kommer utvecklas är väldigt svårt, säger Karin Nikavar.
Även aFRR-marknaden – som går in efter fem minuter för att återställa frekvensen – kommer troligen öka på sikt när den ansluts till den europeiska plattformen Picasso 2027. Och kraftvärmebolag skulle kunna delta även här, men det ställer större krav på realtidsdata.
På Mölndal Energi har man funderat lite på att ansluta sig till fler tjänster.
– Vi har tittat en del på övriga marknader, bland annat på aFRR. Men det kräver mer mjuk- och hårdvara och vi kommer också att tappa en del av kontrollen till Svk. Tills vidare siktar vi på att förkvalificera oss för mer effekt på mFRR, säger Johan Holm.
Johan Wickström
