Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Årets Drivkraft – lantbrukaren som är självförsörjande på energi
När Lars Paulson tog över familjegården på 1990-talet var verksamheten ett traditionellt lantbruk. I dag är Kvarngården i Halland ett exempel på hur energiomställning, cirkulärt tänk och god lönsamhet kan gå hand i hand. På gården – där han har 1700 djur, varav 500 mjölkkor - tankas allt från traktorer och lastbilar till personbilar med egenproducerad biogas, vilket ersätter omkring 65 000 liter diesel varje år.
Genom att förvandla restprodukter från den egna gården till el, värme och bränsle har Lars Paulson blivit självförsörjande på energi, nettoexportör av fossilfri el och en inspiratör för andra lantbrukare.
I veckan tilldelade han Fortums nyinstiftade pris Årets Drivkraft, som går till en företagare som med ”mod, nyfikenhet och framtidstro visar vägen i energiomställningen”. I priset ingår ett års fri elhandelskostnad från Fortum (upp till 100 000 kWh).
– Vi blev väldigt imponerade av Lars resa både som företagare och inspiratör. Med bibehållen lönsamhet har han visat att nytänk, mod och ett starkt engagemang i energiomställningen ger fantastiska resultat som dessutom ger ringar på vattnet långt utanför gården, säger Maria von Holst, affärschef för företagslösningar på Fortum.
2. Bundet eller fast pris – vad lönar sig bäst?
Vi närmar oss vintern med stormsteg och mycket talar för att det blir dyrare elpriser under kommande månader med tanke på hydrologi, gaslager och en del andra faktorer. Men inget är helt säkert. Hur ska man då tänka som elhandelskund – är det dags att binda elpriset?
I en ny analys har elhandelsföretaget Tibber – som enbart säljer kvartsprisavtal – gjort en analys som jämför bundna priser, rörliga månadspriser och kvartspriser (tidigare timpriser) under den senaste femårsperioden.
Resultatet visar att kvartpris har varit billigast i majoriteten av de analyserade perioderna. Samtidigt visar analysen att den som lyckats binda vid rätt tillfälle kunnat göra riktiga klipp, med rätt tajming.
I drygt åtta av tio fall hade kvartpris gett den lägsta kostnaden över ett år. Fastpris var billigast i 15 procent av fallen och rörligt månadspris i bara 2 procent. I tvåårsjämförelserna var kvartpris billigast i 71 procent av fallen och fastpris i 29 procent. För treåriga avtal var motsvarande siffror 63 respektive 37 procent.
Men fastpris kunde ibland vara ett riktigt lyckosamt val. En villa i SE4 som band elpriset i ett år i juni 2021 hade enligt analysen betalat omkring 12 600 kronor för elhandeln under de följande tolv månaderna. Med kvartpris hade motsvarande kostnad varit cirka 25 400 kronor. Beräkningen utgår från en typkund med en eluppvärmd villa med en årsförbrukning på 20 000 kWh.
– Fastpris kan vara en fantastisk affär. Men då behöver du i praktiken binda innan marknaden redan hunnit prisa in risken för högre elpriser. Alternativet är att följa spotpriset och försöka använda mer el när den faktiskt är billig, säger Daniel Lindén, grundare på Tibber.
3. Fler långa elavbrott under 2025
Stormen Johannes, som drog in över landet i slutet av december, satte tydliga spår i leveranssäkerheten under 2025, enligt Energimarknadsinspektionens (Ei:s) årliga tillsyn som publicerades i veckan. Antalet kunder som drabbades av elavbrott längre än 24 timmar ökade kraftigt – från 6 456 till cirka 39 380.
Ett elavbrott får inte överstiga 24 timmar enligt ellagen. Under 2026 inledde Ei därför tillsyn mot 42 elnätsföretag vars anläggningspunkter antingen hade drabbats av avbrott som varat längre än 24 timmar eller uppvisade bristande leveranskvalitet. Granskningen av de 42 företagen visar att den vanligaste avbrottsorsaken var trädpåfall, väder, åska och materielfel såsom trasiga kablar, isolatorer och frånskiljare.
I rapporten framgår även att 19 920 elkunder har drabbats av fler än elva oaviserade långa avbrott som är längre än tre minuter. För dessa anläggningspunkter har elnätsföretagen fått redovisa den vanligaste avbrottsorsaken för respektive anläggningspunkt och även redovisat planerade åtgärder för att förbättra leveranssäkerheten.
Läs mer om rapporten.
4. ”Öppet mål för regeringen”
För ett par veckor sedan lade Energimyndigheten fram sin slutrapport om hur fjärr- och kraftvärmen ska kunna stärkas. En av slutsatserna var att fjärr- och kraftvärmen utgör en viktig del av det svenska energisystemet – men att det är svårt för företagen att ta betalt för alla nyttor som sektorn tillför. Bland förslagen för att stärka sektorn fanns bland annat en tidsbegränsad sänkning av energiskatten på el i fjärrvärmeproduktionen.
På Energiföretagen välkomnade man utredningens förslag, men nu gäller det att de realiseras också. Det menar Åsa Pettersson, Energiföretagens vd, som under veckan skrev en debattartikel i Dagens industri.
Den åtgärd som måste prioriteras först, menar hon, är just sänkt energiskatt på el i fjärrvärmen – som idag beskattas med 36 öre/kWh. Skatten innebär att ”fullt fungerande värmepannor inom fjärrvärmen ofta står stilla även när det finns gott om el och elpriset är mycket lågt”. En sänkt skatt innebär att befintliga resurser kan användas betydligt bättre och skulle även minska behovet av dyra bränslen.
”Tekniken finns. Infrastrukturen finns. Myndighetens rekommendation finns. Branschen är redo att bidra. Det är med andra ord öppet mål för regeringen”, skriver Åsa Pettersson i sin slutkläm.
5. Så många använder AI i energibranschen
Användningen av AI i olika sektorer sprider sig. Och energibranschen ligger över genomsnittet när det gäller användningen av AI i arbetslivet, enligt en ny global undersökning från konsultföretaget PwC.
Enligt studien har 73 procent av medarbetarna inom energi använt AI på jobbet under det senaste året, jämfört med det globala genomsnittet på 64 procent. Samtidigt uppger 47 procent att AI kan innebära en risk för det egna jobbet, något högre än det globala genomsnittet på 44 procent.
45 procent av medarbetarna inom energibranschen uppger att AI har förbättrat kvaliteten på deras arbete, två procentenheter över det globala genomsnittet på 43 procent. Endast två procent upplever att kvaliteten har försämrats.
– Energibranschen genomgår redan stora förändringar kopplade till elektrifiering, hållbar omställning och nya kompetensbehov. AI kan bli en viktig möjliggörare i den utvecklingen, och den höga användningen visar att många medarbetare redan börjat integrera tekniken i sitt dagliga arbete, säger Eva Carlsvi, branschansvarig för energi på PwC Sverige.
Undersökningen genomfördes under maj och juni i totalt 48 länder. Närmare 50 000 personer deltog där drygt tusen kom från Sverige. Nio svenska energiföretag ingick i undersökningen.
Johan Wickström
