Svenska kraftnät (Svk) har ökat på investeringstakten rejält under senare år. Under fjolåret, 2025, landade investeringskostnaden på cirka 10 miljarder kronor.
– Det handlar om en investeringsökning på nära 300 procent jämfört med för två-tre år sedan, men redan till 2028 ser vi investeringar på 20 miljarder kronor, säger Magnus Lindholm, chef för nätdivisionen på Svenska kraftnät.
I sin nya verksamhetsplan, som släpptes häromveckan, framkommer att Svk planerar att investera 70 miljarder kronor under perioden 2027–2029. En stor del av dessa medel kommer från flaskhalsintäkter.
– Nu går vi från att planera till att börja bygga och det sker i hela landet. Men de största investeringarna sett till ekonomi gör vi de kommande tre–fem åren i Stockholmsregionen och i sydvästra Sverige.
Stora investeringar i Stockholm
I huvudstadsregionen ökar elbehovet rejält till följd av en växande befolkning, ny elberoende infrastruktur som bland annat laddning av elfordon samt ny elanvändning från datahallar. Där är kapaciteten idag hårt ansträngd och utrymmet för ytterligare uttag från stamnätet är begränsat.
Ny kapacitet tillförs i början av 2030-talet efter att Svenska kraftnät har genomfört omfattande förstärkningar av Stockholms transmissionsnät. Stora delar av det äldre 220 kV-nätet rivs successivt och ersätts av ett nytt 400 kV-system.
I sydvästra Sverige handlar investeringarna främst om kapacitetsförstärkande och stabilitetsinriktade åtgärder för att klara en hög belastning och ökad effekt, men också för att klara mer väderberoende produktion.
Industrisatsningar i Norrland
Även i Norrland görs investeringar och dessa drivs av industrisatsningar, såväl nya som elektrifiering av befintlig industri. I SE1 uppgår förbrukningsansökningar till cirka 20 000 MW och där många har önskat anslutningsår före 2030, men den stora volymen ligger efter 2030.
Detta är en rejäl ökning och kan jämföras med att den maximala effektförbrukningen i landet är omkring 25 000 MW. Investeringarna omfattar bland annat att ersätta befintliga 220 kV-ledningar med 400 kV-ledningar samt att bygga nya stationer, men det handlar också om rejäla förstärkningar där kapaciteten ökar från dagens 7 300 MW upp till mer än 10 000 MW.
Därigenom kan stamnätet hantera ett mer varierande flödesmönster av el och att elen periodvis överförs i norrgående flöden. Investeringspaketet kallas NordSyd och består av Uppsalabenet, Västeråsbenet, Karlstadbenet och Hallsbergsbenet. Dessa ledningar beräknas tas i drift 2033–2035. Men överföringskapaciteten mellan elområde 2 och 3 kommer öka med 800 MW redan till 2029, vilket motsvarar elförbrukningen i tre mellanstora städer.
Planeringsmålet ligger fast
Den gemensamma drivkraften till Svenska kraftnäts stora satsningar är elektrifieringen i samhället. Tidigare prognoser har pekat på att Sveriges elanvändning kan fördubblas till 300 TWh fram till 2045, men de senaste två åren har elanvändningen i stället minskat.
– Just nu påverkas dock inte våra investeringar i någon högre utsträckning av att elanvändningen inte har tagit fart. Sveriges planeringsmål ligger fast så vi utgår från det, säger Magnus Lindholm och fortsätter:
– Vi har också stora behov av att förnya vårt åldrande nät och i och med det passar vi på att förstärka nätet i de stora stråken samtidigt.
Dessutom syns ett fortsatt starkt anslutningstryck. För trots att flera planerade elintensiva industriprojekt har lagts ner eller flyttats framåt i tid, så är det ett hårt tryck på att få ansluta sig till elnätet. Det gäller inte minst från nya datacenter.
Enbart under 2025 fick Svenska kraftnät uttagsansökningar på totalt cirka 9 000 MW och där stod datacenter för drygt hälften, varav de största volymerna finns i området Mälardalen, Stockholm, Uppsala och Gävleborg.
– Här kommer vårt investeringsprogram NordSyd att skapa förutsättningar för ökad elanvändning i området allteftersom åtgärderna kommer på plats, säger Anna-Märta Jander, ansvarig för anslutningar och kundrelationer på Svenska kraftnät.
Snabb etablering av datacenter
De traditionella datacenterhubbarna i Europa finns i Frankrike, London, Amsterdam, Paris och Dublin. En förklaring till att datacenter nu visar så stort intresse att etablera sig i Sverige och andra nordiska länder är att många av dessa företag har fått problem med nätkapacitet i Europa där de idag bedriver sin verksamhet. Men även i Sverige leder dessa etableringar till utmaningar.
– Alla stora uttagsansökningar har en stor påverkan på elnätet och datacenter har möjlighet att etablera sig förhållandevis snabbt. De vill ha kapacitet kort tid efter att ansökan har lämnats in och de vill gärna etablera sig i närheten till större städer, vilket ju är områden där många redan efterfrågar ytterligare kapacitet, säger Anna-Märta Jander.
– För att möjliggöra stora uttagsansökningar framåt kommer det vara viktigt att vi får in ytterligare produktion, men här ser vi att produktionen har utmaningar med tillstånd likväl som marknadsförutsättningar Därtill kommer det vara viktigt att anslutande parter lever upp till de tekniska kraven, för att kunna bibehålla driftsäkerheten.
Ann-Sofie Borglund
