Det har hänt en hel del sedan Åsa Pettersson tog plats på Energiföretagens vd-stol våren 2021. Hon fick inleda under en pandemi med begränsade resemöjligheter, följt av Rysslands krig mot Ukraina med skenande energipriser som följd och därefter stora geopolitiska spänningar som bara tilltagit och skapat ett betydligt mer osäkert investeringsklimat.
– Vi hade precis lanserat vår scenarioanalys då, 2021, som visade på en fördubblad elanvändning till 2045. Det fanns utmaningar redan då såklart, men det var en möjlighetsagenda. Sedan dess har utmaningarna blivit fler, säger Åsa Pettersson, när vi ses på Energiföretagens huvudkontor vid Hötorget i centrala Stockholm.
Även om en del saker kunnat bockas av på vägen sedan hennes tillträde, så är många av de viktigaste frågorna desamma idag som då.
– Det handlar fortfarande om vikten av att bygga ut energisystemet för att klara omställningen. Men en ny fråga som vuxit i betydelse är beredskapsfrågan, att vi har ett säkert och resilient elsystem. Det gör också att till exempel fjärr- och kraftvärmen kommit i ett annat ljus, liksom elnäten.
De höga energipriserna efter Ukrainakrigets start satte sin prägel på riksdagsvalet 2022 och energi blev en av de hetaste frågorna då. Om ett halvår är det dags att gå till valurnorna igen, men intresset för energifrågor bland gemene man har minskat betydligt, enligt undersökningsföretaget Novus mätningar.
För energibranschen är det mycket som står på spel. Vilka blir de viktigaste frågorna att ta tag i för politikerna?
– Att se till att efterfrågan på el kommer igång på allvar så att vi kan hålla uppe farten i energiomställningen och elektrifieringen, säger Åsa Pettersson.
De senaste åren har flera stora industriella omställningsprojekt blivit försenade, trots alla höga prognoser har inte elanvändningen i Sverige ännu börjat öka.
Hur mycket elanvändningen kommer att öka på sikt är lite mer osäkert idag, men utmaningen att fasa ut 140 TWh fossila bränslen i industri- och transportsektorn kvarstår, vilket är en central drivkraft.
– För att klara det måste politikerna först och främst hålla fast i klimatmålen, både nationella och europeiska. Och samtidigt behövs det en mer aktiv näringspolitik, säger Åsa Pettersson.
– Vi måste också ha rätt förutsättningar för investeringar och stabila spelregler för både energiproduktion och elnät.
Vi måste se till att efterfrågan på el kommer igång på allvar så att vi kan hålla uppe farten i energiomställningen och elektrifieringen.
När vi ses, i mitten av januari, håller hon tillsammans med sina kolleger på att lägga sista handen vid en reformagenda inför valet – en energipolitisk handlingsplan fram till 2030 – som ska presenteras några veckor senare.
Här skriver man bland att politikerna borde sikta på att göra Sverige till ”Europas mest attraktiva land för fossilfria företag”. I agendan presenteras en rad förslag, både gamla och nya, som behöver genomföras för att klara att få fart på utvecklingen.
– Vi har listat ett antal reformer som behövs för att klara elektrifieringen. Vi vill vara tydliga och konstruktiva och visa politikerna vad som verkligen behövs.
Det handlar bland annat om att reformera det kommunala vetot mot vindkraft, att havsvindkraften behöver ett riskavlyft, att vattenkraftens miljöprövning styr mot riktvärdet 1,5 TWh och att skyndsamt genomföra åtgärder inom fjärrvärmesektorn för att ta tillvara dess nyttor, till exempel att sänka elskatten på fjärrvärmeproduktion.
– Utmaningen nu är takten i elektrifieringen. Det är alldeles för få investeringar i elproduktion på grund av de generellt låga och volatila elpriserna. Vi skulle behöva ett riskavlyft för att få fart. Till exempel statliga garantier för PPA-er – det skulle kunna gälla alla kraftslag.
Sakfrågemässigt är nog politikerna närmare varandra nu än tidigare, tror Åsa Pettersson, men alla partier är kanske inte så intresserade av att nå en politisk överenskommelse innan valet.
– Det finns väl de partier som tror att energifrågan är en vinnande formel i valet, säger Åsa Pettersson.
Det måste finnas stabila förutsättningar för att investera för elnätsföretagen.
Just detta politiska spel är en viktig anledning till att Energiföretagen, tillsammans med en rad andra stora industriella aktörer, har föreslagit att regeringen bör tillsätta en energiberedning – vilket också ingår i reformagendan.
– Vi behöver ett nytt sätt att hantera energifrågorna. Energifrågan är för viktig och långsiktig för att avgöras av val var fjärde år. Därför tycker vi att man bör ha en beredning med samtliga partier på samma sätt som i försvars- och pensionsfrågan. Energifrågan har samma dignitet, säger Åsa Petterson.
– Det behöver inte vara ett helt paket där alla är överens från början. Men man bör ha gemensamma målsättningar och riktlinjer och en tydlig och långsiktig process.
På så sätt skulle man kunna möjliggöra en bättre taktning av efterfrågan på el och utbyggnaden av energisystemet, anser Energiföretagen.
En annan central del för Energiföretagen är elnätsutbyggnaden, vilken blivit än viktigare med tanke på både klimatomställning och säkerhetssituationen.
– Utbyggnaden av elnäten hänger ihop med omställningen men också att vi måste säkerställa ett robust och motståndskraftigt elsystem. Ungefär hälften av våra elnät behöver renoveras samtidigt som vi har ett stort utbyggnadsbehov. Det är en samhällsutmaning, där vi också behöver föra en dialog i samhället och tillsammans skapa en acceptans för kostnaden, säger Åsa Pettersson.
– Nu tittar Energimarknadsinspektionen på en ny regleringsmetod från 2028 och det finns saker att utveckla i nuvarande reglering. Men det måste finnas stabila förutsättningar för att investera för elnätsföretagen.
Åsa Pettersson
Ålder: 50.
Bor: Stockholm.
Familj: Sambo, tre tonåringar och en katt.
Gör på fritiden: Leder jympa på Friskis och Svettis.
Energitips: Flytta till ett boende med fjärrvärme.
En fråga som fått betydligt mer fokus än för fem år sedan är fjärr- och kraftvärmen. Den har länge varit en stabil bas i den lokala energiförsörjningen, men få har kanske känt till hur fjärrvärmesystemet fungerar i praktiken och dess koppling till elsystemet.
Men genom det nya säkerhetsläget har dess fördelar blivit tydligare, till exempel genom dess möjligheter till lokal elförsörjning och ödrift om det nationella elsystemet går ner.
– Nu har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram nyttorna med fjärr- och kraftvärme. Jag ser det som en seger för vårt arbete att fjärr- och kraftvärmen finns i politiken på ett annat sätt nu, även om det fortfarande är i utredningsfasen.
Vi sitter mitt i branschen som kan bidra till lösningen på mänsklighetens största utmaning. Hur kan man inte bli taggad av det.
Samtidigt har fjärrvärmeföretagen haft ett par tuffa år med skenande bränslepriser, vilket lett till tidvis kraftigt höjda fjärrvärmepriser.
– Ja. Det är en utmanande situation. Nu har priserna dock börjat stabilisera sig igen, även om vi inte ser att priserna kommer sjunka till samma nivåer som innan kriget i Ukraina, säger Åsa Pettersson.
– Sedan ser vi ju att konkurrensen om bioråvaran ökar. Betalningsviljan är kanske högre i andra branscher, så vi måste diversifiera oss och inte lägga alla ägg i samma korg. Till exempel genom att ta tillvara på mer restvärme.
Här lär det komma stora restvärmeströmmar från alla nya AI-center som planeras.
– Men det är ju bra om dessa center placeras där det finns värmeunderlag. Det sätter fingret på vikten av en mer noggrann energiplanering – det kommer bli viktigare att samplanera produktion och konsumtion.
Planeringsaspekten gäller också den förväntade framväxten av vätgas, som står för en stor del av den ökade elefterfrågan i olika prognoser. Här behövs också riktlinjer från politikerna, anser Åsa Pettersson.
– Vi saknar både en vätgasstrategi och en strategi för elektrobränslen. Det behövs en tydlig vision inom dessa områden för att få fart på utvecklingen. Det är en viktig signal till företag som planerar att investera.
För fem år sedan sa Åsa Petterson att det var som att komma hem när hon tillträdde på Energiföretagen. Då hade hon varit i knappt sju år på Scania som hållbarhetschef, men innan dess hade hon varit i drygt tolv år på Vattenfall, där hon hade en rad ledande roller allt sedan hon fick första jobbet på företagets Brysselkontor.
– Det är en spännande bransch att verka i och jag känner också att vi är mer enade nu. Vi har ett väldigt bra samarbete inom branschorganisationen och intresset av att delta i våra råd och arbetsgrupper är större än någonsin. Det är väldigt glädjande.
Vi firar ju faktiskt 10 år som förening i år och vi ska såklart fortsätta att vara branschens röst även under de kommande tio åren och framåt.
Hur ser du på framtiden för Energiföretagen?
– Det händer ju mycket nu, med nya aktörer, mer digitalisering och nya affärsmodeller. Det är mycket att ta tag i men det är också en spännande utveckling. Vi firar ju faktiskt 10 år som förening i år och vi ska såklart fortsätta att vara branschens röst även under de kommande tio åren och framåt.
Är du lika taggad på uppdraget fortfarande?
– Ja, självklart. Vi sitter mitt i branschen som kan bidra till lösningen på mänsklighetens största utmaning. Hur kan man inte bli taggad av det, säger Åsa Pettersson med ett skratt.
3 lästips från Åsa PetterssonElmarknadsutredningen, kapitel 10
En väldigt bra beskrivning av elmarknadens historia och funktion.Stacken av Annika Norlin
Intressant betraktelse av att leva ”off grid” utanför samhället.Effektfull av Simon Elvnäs
Om effektivt ledarskap.
Johan Wickström
