Innan kriget i Iran bröt ut den 28 februari fraktades runt 25 procent av världens olja (cirka 20 miljoner fat per dag) och 20 procent av världens LNG (flytande naturgas) genom Hormuz, det knappa fyra mil breda sundet som förbinder Persiska viken med Indiska oceanen. Men i dagsläget är det i princip stopp i denna passage med några få undantag.
Runt 90 procent av oljan och gasen från Hormuz skickas vidare till asiatiska länder, där den främst används till transporter och inom industrin. I stora delar av Asien genomför man omfattande energiransoneringar till följd av krisen. Ett exempel är Filippinerna som i veckan utlyst ett nationellt energinödläge på grund av krisen.
– Det är ett extremt turbulent och osäkert läge, framför allt när det gäller oljemarknaden. Gas kan i viss mån bytas ut, men det är svårare att substituera oljan. Och det syns också på prisutvecklingen, oljemarknaden har reagerat starkare, säger Sandra Brenner, nationalekonom och energistrateg på Sigholm med lång erfarenhet av energimarknadsfrågor.
Enligt IEA:s chef Fatih Birol är detta den största leveranstörningen någonsin på oljemarknaden – långt värre än 1970-talets oljekriser.
Höga oljepriser
Priset på Brentolja (Norrdsjöolja) har ökat från ca 70 dollar/fat till som mest ca 120 dollar/fat sedan krigsstarten, vilket är nivåer som vi inte sett sedan energikrisen till följd av Ukrainakriget 2022 då oljan var uppe i ca 130 dollar/fat (ej inflationsjusterat).
För att mildra effekterna något beslutade IEA den 11 mars att släppa ut 400 miljoner fat olja från medlemsländernas beredskapslager (motsvarande 20 dagars leveranser genom Hormuzundet).
På gasmarknaden är läget också allvarligt, inte minst med tanke på att flera produktionsanläggningar har förstörts under kriget. Det är framför allt de asiatiska kunderna som primärt drabbas av de stoppade LNG-transporterna, men det påverkar även Europa.
– De europeiska länderna drabbas av spridningseffekterna eftersom det är en global marknad. Det blir ett priskrig om LNG-laster. Samtidigt ska man komma ihåg att även om regionen står för 20 procent av världens LNG, så motsvarar det endast 3 procent av den totala gaskonsumtionen i världen, säger Sandra Brenner.
Minskat ryskt beroende
På den europeiska spotmarknaden för naturgas (TTF) har priset gått från cirka 33 euro/MWh till drygt 50 euro/MWh nu (26 mars), en nivå där priset legat och pendlat lite under de senaste veckorna. Vilket kan jämföras med utvecklingen under första året av Ukrainakriget då priset var uppe som mest i 340 euro/MWh.
– Gasläget efter Rysslands invasion av Ukraina var betydligt mer allvarligt. Då importerade Europa nästan hälften av sin naturgas genom rörledningar från Ryssland, ett flöde som avstannade med mycket kort varsel. Samtidigt hade vi inte så utbyggda LNG-terminaler i Europa, säger Sandra Brenner.
Sedan dess har utvecklingen gått snabbt för att kapa det ryska beroendet: de europeiska länderna har ökat antalet LNG-terminaler samtidigt som man minskat beroendet av gas på olika sätt, bland annat genom utbyggnad av förnybar energi.
– Europa har minskat gasanvändningen med 20–25 procent sedan 2022, och länderna tar nu emot gas från flera länder.
Gaslagren brukar vara säsongsmässigt låga den här tiden på året, men i år är fyllnadsgraden lägre än normalt. Det kan bli dyrare och svårare att fylla upp dem nu.
Tomma gaslager
Samtidigt är de nationella gaslagren rekordlåga efter den kalla vintern, och det kan bli tufft att hinna fylla upp dem till november, då riktvärdet är att de ska vara fyllda till 90 procent.
– Gaslagren brukar vara säsongsmässigt låga den här tiden på året, men i år är fyllnadsgraden lägre än normalt. Det kan bli dyrare och svårare att fylla upp dem nu, säger Sandra Brenner.
Sverige använder dock bara lite gas i sin energiförsörjning (10 TWh jämfört med Tysklands närmare 800 TWh). Men vi påverkas indirekt av de högre gaspriserna då marginalpriset på fossil kraftproduktion styr elpriserna i kontinental-Europa, vilket spiller över på framför allt södra Sverige (SE4).
– De senaste veckorna kan vi se att marginalkostnaden för kolkraft är betydligt lägre än för gaskraft. Så kraftproducenter med flexibla anläggningar byter bränsle, vilket leder till högre koldioxidutsläpp och allt annat lika högre priser på utsläppsrätter, säger Sandra Brenner.
– Dock har marknaden avseende koldioxid varit mycket svag de senaste veckorna till följd av politiska signaler om vissa försvagningar av marknaden, vilket har motverkat effekten.
Förutsättningarna avseende den europeiska gasmarknaden är betydligt bättre än vid krisen 2022 även om prispåverkan kan bli stor.
Inga stora prisrörelser på elmarknaden
Krigsutbrottet har dock inte lett till några stora prisrörelser på elmarknaderna. På SE4 (Skåne) har snittpriset sedan krigsstarten legat på cirka 85 öre/kWh medan de tyska priserna legat på ca 1,10 kr/kWh.
– Topparna i Tyskland efter den 1 mars är sannolikt något högre än de hade varit innan kriget till följd av högre marginalkostnad för gaskraftsproduktion, och drar vid vissa tillfällen med sig SE4. Men betydligt större mängder förnybar elproduktion gör både Tyskland och Europa allt mindre sårbara, och konsekvenserna för elmarknaden är betydligt mindre än de hade varit för några år sedan, säger Sandra Brenner.
Tittar man framåt ser man vissa marknadsjusteringar i terminspriserna, men inte så omfattande.
Terminskostnaden för Norden har ökat med cirka 10 procent för 2027 – från cirka 40 till 45 euro per MWh. Så kriget har bidragit till en ökning med cirka 5 euro/MWh i de nordiska terminspriserna (cirka 6 öre/kWh). I Tyskland har terminspriset ökat mer, cirka 15 euro/MWh.
– När vi zoomar in på el- och gasmarknaden så tycker jag överlag att det är en rimlig reaktion på läget. Förutsättningarna avseende den europeiska gasmarknaden är betydligt bättre än vid krisen 2022 även om prispåverkan kan bli stor, säger Sandra Brenner.
– Enligt IEA:s prognoser kommer också utbudet på LNG-marknaden att öka rejält under kommande år. Innan kriget bedömde IEA att LNG-priset skulle pressas ner under 2027 till följd av ökat utbud men den prognosen får man sannolikt revidera nu.
Vikten av energiberedskap
Hur utvecklingen ser ut på sikt är högst oklart. Det finns många olika potentiella scenarier.
– Om det blir en förhandlingslösning i närtid så tror jag att det kan bli rebalansering på gasmarknaden relativt snabbt genom att det tillkommer mycket ny kapacitet och oron mattas av. Men blir det mer långvarigt får vi räkna med en uppsida på priserna, säger Sandra Brenner.
Hon menar att krisen tydliggör hur viktig det är med energisäkerhet och beredskap.
– Vi måste ta den här krisen på allvar och lyssna på prissignalerna – de manar till återhållsamhet i konsumtion, istället för att till exempel sänka skatten på drivmedel. Det bästa botemedlet mot den här typen av påverkan är att minska beroendet av fossila bränslen, säger Sandra Brenner.
Johan Wickström
