Efter en månad full av spekulationer meddelade regeringen under fredagen att man skjuter upp de omdiskuterade effekttarifferna, som syftar till att använda elnätet mer effektivt.
Enligt Energimarknadsinspektionens nuvarande regler ska alla elnätsföretag ha infört tarifferna senast den 1 januari 2027. Men nu ska Ei upphäva regelverket senast den 30 juni i år, enligt regeringens nya besked.
Olika modeller
Anledningen är att de elnätsföretag som redan infört effekttariffer har använt olika modeller och att de i många fall har varit svåra att förstå och agera utifrån.
– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i en presskommentar.
Nu har Energimarknadsinspektionen (Ei) fått i uppdrag att utreda en ny modell, som ska vara ”transparent, icke-diskriminerande och proportionerlig utifrån avgiftens syfte samt kundens storlek och behov”. Kunden ska behandlas lika så långt det är rimligt, menar regeringen. Ei ska redovisa sitt uppdrag senast den 12 april 2027.
Även om tvånget att införa tarifferna upphör kan elnätsbolagen fortsätta att frivilligt använda dem. Idag har runt 30–50 av landets 170 elnätsföretag redan infört effekttariffer. Under mellanperioden kommer Ei att ha tillsynsansvar över utformningen av avgifterna.
Det är mycket viktigt att det stora utredningsarbete som branschen hittills genomfört för att tillmötesgå kraven också kan bidra till den nya utvecklade förslaget.
Viktigt med dialog
För Energiföretagen innebär dagens besked att medlemsföretagen måste anpassa sina planer. Många företag har arbetat med tariffernas utformning i flera år.
– Det här innebär helt nya förutsättningar för våra medlemmar, som planerat sina verksamheter utifrån myndighetens krav. Det behövs nu löpande kommunikation så att företagen i sin tur kan informera och vägleda sina kunder, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen.
– Det är också mycket viktigt att det stora utredningsarbete som branschen hittills genomfört för att tillmötesgå kraven också kan bidra till den nya utvecklade förslaget.
Han betonar också att effekttariffer inte syftar till att öka företagens intäkter utan att det handlar om att omfördela kostnaderna mellan kunder och kundkategorier.
Ellevio efterlyser tydlighet
Ett av företagen som var tidigt ute med effekttariffer var Ellevio som införde sin avgift för villakunder den 1 januari 2025, utifrån Ei:s rekommendationer. Företagets egen uppföljning visar att cirka hälften av kunderna har samma elnätskostnad som tidigare med effekttariffer, medan en fjärdedel fått sänkta kostnader och en fjärdedel fått högre kostnader.
Ellevio efterlyser nu en mer standardiserad modell som skapar mer tydlighet för kunderna och långsiktiga spelregler för alla aktörer, skriver företaget i en presskommentar. Man tycker också att Ei bör göra breda informationssatsningar för att hjälpa elkunder ”förstå varför effektavgifter behövs, hur modellen fungerar och hur elanvändningen kan anpassas”.
Olika tillämpningar av tariffer inom EU
Bakgrunden till effekttarifferna är EU:s elmarknadsförordning som ställer vissa krav på elnätsavgifternas utformning. Syftet är att använda elnätet mer effektivt och kapa effekttoppar. Utifrån detta tog Ei fram en föreskrift 2022 som slog fast riktlinjerna för avgifternas utformning.
I övriga EU-länder har man tillämpat reglerna på olika sätt med skilda tolkningar – där Spanien har en mer avancerad och komplex tillämpning medan till exempel Frankrike har generella tidszontariffer med olika prisnivåer.
Johan Wickström
