Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Mälarenergi ska bygga batteripark
Det stora bergslagret i Västerås – världens största energilager för värme – har fått mycket uppmärksamhet det senaste året och har uppenbarligen gjort stor nytta under vinterkylan. Under veckan meddelade Mälarenergi att man även ska satsa på ett nytt ellager – en batteripark med en effekt på 30 MW och med en kapacitet på 60 MWh.
Batteriparken – 12 containrar – ska byggas på Mälarenergis mark i Västerås och har utretts under en tid. Investeringen görs i egen regi och batteriparken kommer i första hand användas för att stabilisera frekvens och spänning i elnätet och beräknas vara klar i slutet av 2026.
– Den här investeringen rymmer flera fördelar, både för Mälarenergis kunder och samhället i stort. På lokal nivå kan batterierna användas för att jämna ut effekttoppar. De kan också vara en resurs vid större elavbrott, vilket innebär extra säkerhet för alla i Västerås med omnejd, säger Henrik Holm, affärsområdeschef för Värme på Mälarenergi.
Sedan tidigare har Mälarenergi ett batterilager (8 MWh) vid vid Hallstahammars vattenkraftstation, som bland annat deltar på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader.
2. Fortums seminarium: Så får vi igång efterfrågan på el
Hur ska man få igång efterfrågan på el? Det är en av nyckelfrågorna i den svenska energidebatten och det var utgångspunkten för Fortums frukostseminarium under veckan – med rubriken Alla vill elektrifiera – men ingen vill ha el.
Sverige är bäst i Europa på att fasa ut fossila bränslen och använder idag 32 procent fossila bränslen i energisystemet, jämfört med 68 procent i EU överlag. Men vi har legat på denna nivå länge och elanvändningen har varit relativt oförändrad i decennier.
Inför ett 50-tal engagerade åhörare berättade Fortum om sitt recept för att stimulera elektrifieringen.
– Vi måste underlätta för industrin att teckna fastprisavtal, sänka elskatten i vissa sektorer, ställa krav på fossilfrihet i offentliga upphandlingar och minska antalet elområden, sa Elin Tibell, PA- och kommunikationschef på Fortum och dagens moderator.
En del säger glatt att vi har lägre elpriser än Tyskland, men vi bör jämföra oss med Texas och Kina.
Forskaren och debattören Mats Nilsson på Södertörns högskola, som studerat frågan under många år, pekade på betydelsen av incitament och risker som avgörande ekonomiska mekanismer för företagen.
– Det handlar om relativpriser mellan el geografiskt och mellan el och andra energislag. En del säger glatt att vi har lägre elpriser än Tyskland, men vi bör jämföra oss med Texas och Kina, sa Mats Nilsson.
– För att lösa relativpriserna bör vi sänka elskatten och införa ett enhetligt elområde. Elområdesfrågan är absolut viktigast. Tekniken är det inga problem med, det är institutioner och spelregler som avgör hur snabbt elektrifieringen sker.
På plats fanns också en panel med företrädare från industri och regeringskansliet. En av dem var Joakim Aspeheim, ansvarig för energifrågor på Svemin.
– Det finns en positiv berättelse som ofta glöms bort. I vår bransch till exempel elektrifierar och digitaliserar vi för fullt. Vi är faktiskt bäst i världen på det. Men problemen finns ju framför allt i områden med tekniksprång, som CCS och vätgas – det är där det hackar, sa Joakim Aspeheim.
3. Norrköping och Södertälje får EU-stöd för att elektrifiera sina hamnar
Elektrifieringen i hamnsektorn har gått lite trögt. Men i veckan kom det goda nyheter för svenskt vidkommande. Då fick Norrköpings Hamn och Södertälje Hamn beskedet att deras gemensamma satsning E-MAR – som de genomför tillsammans med Norrköpings kommun – får cirka 3 miljoner euro i EU-bidrag.
De totala investeringarna uppgår till cirka 10 miljoner euro och ska finansiera landströmsanslutningar i båda hamnarna – så att fartyg kan stänga av dieselmotorerna vid kaj. Därtill kommer elnätet till respektive hamn förstärkas. I Södertälje Hamn kommer även ett batterilager på 1 MWh installeras som ska kopplas ihop med hamnens solcellsanläggningar.
Nu tar vi stora steg mot en tystare, renare och mer konkurrenskraftig hamn.
När satsningarna är på plats betyder det att fartygen kan ansluta till el vid hamn, att fler tunga godsmaskiner kan drivas av el och att energin används på ett smartare sätt. Det leder till minskade koldioxidutsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar samtidigt som bullernivån minskas.
– EU:s beslut att stötta E-MAR är ett viktigt kvitto på att vår elektrifieringsresa ligger rätt i tiden. Nu tar vi stora steg mot en tystare, renare och mer konkurrenskraftig hamn, säger Måns Frostell, vd för Södertälje Hamn, i en presskommentar.
4. Svante Axelsson: ”Datacenter kan bli räddningen för svensk fjärrvärme”
Utvecklingen inom AI går hisnande fort. Just nu byggs nya datacenter i sex svenska kommuner och ansökningar om cirka 4 000 MW står i kö i Svenska kraftnäts elnätskö.
Ett normalstort datacenter genererar restvärme motsvarande en medelstor svensk stad (ca 200 MW), och det bör vi ta vara på, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige i ett debattinlägg i Dagens industri.
Han menar att restvärmen bör användas i våra fjärrvärmesystem – ”ett av världens mest välutvecklade” – som ger värme till hälften av landets byggnader. På så sätt kan vi lösa fjärrvärmeföretagens råvarutmaning, som blivit allt tuffare i takt med ökad återvinning och ökad konkurrens om bioråvaran.
För att lösa denna ekvation vill Svante Axelsson att det tas fram en strategi för utbygganden av datacenter och att det också ställs krav på ägarna att använda restvärmen. Om etableringarna sker utan krav riskerar vi höjda elpriser och effektbrist – men med en samlad strategi kan datacentren bli ett ”värdefullt bidrag till det svenska energisystemet”.
5. Jönköping Energi får pris för Årets stadsnät 2025
Många energibolag har flera strängar på sin lyra utöver kärnuppgiften, till exempel ansvaret för det kommunala fibernätet. Under tisdagen fick Jönköping Energi motta utmärkelsen Årets stadsnät 2025 av Svenska Stadsnätsföreningen, som representerar 200 kommunala stadsnät.
Utmärkelsen lyfter fram det arbete som görs för samverkan i regionen, utveckling av stadsnätsaffären och satsningar på ett säkert och robust internet för invånare och verksamheter i länet.
Priset omfattar även det arbete som görs inom bolaget Netsam, ett kommunikationsoperatörsbolag som Jönköping Energi äger tillsammans med Habo kommun sedan 2018.
– Jag känner en stor stolthet över alla mina medarbetare som varje dag arbetar för att hålla staden uppkopplad och samtidigt utvecklar stadsnätsaffären. Det här är riktigt roligt och det är hedersamt att få ta emot utmärkelsen, säger Bo Plym, ansvarsområdeschef stadsnät på Jönköping Energi och vd för Netsam.
Jönköping Energis stadsnät erbjuder internettjänster i ett öppet nät till hushåll, företag och offentliga verksamheter. Nätet består av cirka 28 000 mil fibertråd i 640 mil fiberkabel, som går ut till 38 000 kunder.
Veckans citat:
In Swedish you have a saying that is called ´duktig flicka´, the good girl. Well, good girl is about to go bad I can tell you today.”
Energi- och näringsminister Ebba Busch höll ett ganska tufft anförande i Bryssel under måndagen (16 mars) för att försvara Sveriges rätt att behålla samtliga flaskhalsintäkter för att bygga ut det svenska elnätet.
EU:s initiala förslag var att 25 procent av ländernas flaskhalsintäkter skulle gå till en gemensam elnätssatsning, vilket för Sveriges del skulle motsvara cirka 7,5 miljarder kronor bara för 2025. Som svar hotade Busch med att stoppa nya planerade elledningar till kontinenten och inte förlänga tillstånden för de befintliga kablarna till utlandet.
Johan Wickström
