Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Ny stamnätsstation i Sollefteå snabbar på omställningen i norr
Det pratas mycket om kostnader när det gäller elnät. Men bit för bit stärks nu det svenska elsystemet genom de stora investeringar som många elnätsföretag genomför. Under veckan fick vi ytterligare ett exempel på detta när Eon invigde den nya stamnätsstationen i Nässe utanför Långsele – den största elnätsanslutningen i bolagets historia.
Investeringen möjliggör anslutningen av fyra stora vindkraftsparker i Sollefteå och Kramfors kommuner, motsvarande cirka 553 MW ny förnybar el. Den ska också stärka kapaciteten inför kommande industrisatsningar i Hamre-området, där Sollefteå kommun arbetar för att möjliggöra nya industrisatsningar.
– Det här är en historisk dag för oss. Stamnätsstationen i Nässe skapar helt nya förutsättningar för mer förnybar elproduktion som bidrag till energiomställningen i Sverige och för framtidens industrier i regionen, säger Martin Höhler, vd för Eon Energidistribution.
Detta är en milstolpe för Sollefteå och hela vår region.
Stationen är ansluten till Svenska kraftnäts nya 400 kV-ställverk som byggs intill och omfattar två transformatorer på 600 MVA vardera. Utöver stamnätsstationen har Eon även byggt tre nya regionnätsstationer, cirka åtta mil 130 kV-luftledning och ytterligare sex kilometer 30 kV-kabel för att ansluta vindkraftsparkerna.
– Detta är en milstolpe för Sollefteå och hela vår region. Genom att säkra utbyggd elnätskapacitet skapar vi förutsättningar för nya jobb, investeringar och fortsatt tillväxt, säger Emelie Wrede (c), kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå.
2. Nya kärnkraftsproppar från regeringen
Det har varit en vecka fylld med kärnkraftsnyheter från regeringens sida. Under tisdagen levererade regeringen nya propositioner till riksdagen med tidigare kommunicerade förslag. Det handlar bland annat om att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser längs kusten, till exempel i Bohuslän, Östergötland och på Gotland.
Vidare föreslås en ny, snabbare process för godkännande från regeringen som ska ersätta den tillåtlighetsprövning som regeringen annars gör enligt miljöbalken. Förslagen träder i kraft i sommar.
Under onsdagen (11 mars) kallade regeringen också till ännu en presskonferens – det har blivit rätt många vid det här laget – med kärnkraftsnyheter på agendan. Den här gången handlade det om att man nu tillsatt en ny utredning som ska ge förslag på hur staten kan bidra till en effektiv utbyggnad av ny kärnkraft, till exempel genom uppbyggnad av leveranskedjor, kompetens och erfarenhetsutbyte. Utredningen ska också analysera hur ett eventuellt statligt delägande ska organiseras.
– Nu tar regeringen nästa steg för att förtydliga statens roll i en effektiv utbyggnad av ny kärnkraft. Det är ett viktigt steg från att planera för ny kärnkraft till att också börja bygga kärnkraft, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Här hittar du propositionerna och utredningsdirektiven.
3. Fossilfritt Sverige: Inför omvända auktioner för energieffektivisering
I tisdags skickade regeringen ut en proposition om ett nytt mål för energieffektiv användning. Lämpligt nog kom det under veckan också ett nytt förslag om hur Sverige som land kan bli betydligt bättre på att energieffektivisera.
Det var Fossilfritt Sverige som under onsdagen presenterade ett förslag på frivilligt styrmedel: ett omvänt auktionssystem där lägsta bud för energieffektivisering vinner. De projekt som erbjuder störst energieffektivisering per sökt stödkrona vinner. Auktionerna omfattar effektiviseringar av el – och eventuellt värme – i befintliga byggnader och industriprocesser.
I en pilotstudie som Fossilfritt Sverige lät göra kom man fram till att det genomsnittliga budet i testerna låg på 19 öre per sparad kWh. Ett liknande system finns i Schweiz sedan 2010, där man sparat cirka 1 TWh el per år. Och potentialen är stor – enligt Energimyndigheten finns det möjlighet att frigöra 25 TWh el till 2030 i Sverige.
Bakom styrmedelsförslaget står även Rise, Göteborg Energi, Innovatum Science Park, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen.
Här kan du läsa mer om förslaget.
4. OX2, Södra och TES tar nästa steg för e-metananläggning i Varberg
Behovet av fossilfri gas – biogas och e-metan – kommer öka kraftigt i Sverige som en följd av energiomställningen i industri- och transportsektorn. I veckan blev det klart att energibolaget OX2, skogsföretaget Södra och det tyska e-NG-bolaget TES går in i förprojekteringsfas (Pre-FEED) för en anläggning för e-metan – elektrisk naturgas (e-NG) – på Väröhalvön i Varberg.
Anläggningen är planerad att producera 1,2 TWh e-metan per år genom att fånga biogen koldioxid från Södras massafabrik i Värö och kombinera den med vätgas framställd med förnybar el från OX2. Går projektet i lås skulle det innebära mer än en fyrfaldig ökning av den inhemska produktionen av fossilfri gas i Sverige.
Det här är en unik möjlighet att leverera storskalig svensk produktion av förnybar gas.
Pre-FEED-fasen pågår i ett år och stöds av 16,8 miljoner kronor från Energimyndighetens program Industriklivet. Under fasen ska partnerna ta fram tekniska konstruktioner, driva tillståndsprocesser och förfina kommersiella avtal. Projektet har redan tecknat ett ramavtal med ett stort energibolag om köp av merparten av produktionen.
– Det här är en unik möjlighet att leverera storskalig svensk produktion av förnybar gas nära den befintliga distributionsledningen. Genom att kombinera Sveriges naturresurser med stark industriell kunskap har detta projekt potential att stödja industrins omställning och föra Sverige närmare verklig självförsörjning på energiområdet, säger Emelia Zakrisson, Sverigechef på OX2, i en presskommentar.
Anläggningen beräknas tas i drift i början av 2030-talet. e-NG är kemiskt identisk med fossil naturgas och kan användas i befintlig infrastruktur utan modifieringar.
5. EU-kommissionen gör miljardsatsning på ny kärnkraftsteknik
Mer kärnkraft – under tisdagen höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tal under World Energy Summit i Paris, där hon tydligare än tidigare lyfte kärnkraftens roll i den framtida europeiska energimixen. Inte minst viktigt i ljuset av den globala politiska oron.
Nedgången för kärnkraften – som i dag står för cirka 15 procent av EU:s elproduktion – under de senaste decennierna var ett strategiskt misstag, enligt von der Leyen.
Nu utlovar hon nya satsningar på kärnkraft, framför allt inriktade på SMR (små modulära reaktorer). Bland annat avsätts drygt 2 miljarder kronor till innovativa nya kärnkraftstekniker. EU vill också förenkla regelverket och skapa regulatoriska sandlådor där ny teknik kan testas.
– Vårt mål är enkelt: Vi vill att den nya kärnkraftstekniken ska vara i drift i början av 2030-talet, sade Ursula von der Leyen.
– Det mest effektiva elsystemet kombinerar kärnkraft och förnybar produktion och kompletteras med lagring, flexibilitet och starka elnät.
Läs hela von Leyens tal här.
Veckans invigning: Sagan om Linde Energi
Energiintresset ska väckas i tid. Linde energi drog sitt strå till stacken denna vecka vid invigningen av industriutställningen i Bergsparken i Lindesberg. Här presenterade företaget bland annat ”Sagan om Linde energi och ljuset i Lindesberg” – ett stycke industrihistoria som riktade sig särskilt till barn och familjer.
Joakim Johansson, vd på Linde energi, välkomnade alla barn att komma till Linde energi och uttryckte en förhoppning om att det också kan bli en framtida arbetsplats för några av dem.
Johan Wickström
