För femte året i rad presenterar Novus sin kartläggning av svenskarnas syn på energi- och klimatfrågor. Resultaten baseras på svar från drygt 1 000 svenskar i februari, kort före krigsutbrottet i Iran.
Resultaten är förhållandevis stabila jämfört med tidigare år, med endast mindre förändringar. Bland annat framgår att nio av tio svenskar tycker att energifrågan är lika viktig – eller viktigare – än andra samhällsfrågor.

– Men här ser vi tydliga skillnader mellan könen. Energifrågan är dubbelt så viktig för män än för kvinnor. Vi ser också att högutbildade personer i villa och radhus är extra intresserade, säger Peter Blid, rådgivare på Novus.
Stabilt klimatengagemang
Klimatengagemanget är stabilt enligt undersökningen. Liksom tidigare år vill omkring 60 procent av svenskarna minska sitt klimatavtryck, och två tredjedelar är oroliga för klimatförändringarna.
– Men även här finns tydliga könsskillnader. 77 procent av kvinnorna känner oro jämfört med 57 procent av männen, säger Peter Blid.
Det finns ett stort kunskapsgap kopplat till de här frågorna. Det är en väckarklocka för energibranschen att se över hur man kommunicerar.
Undersökningen visar också att kunskapsnivån ökat något – fler känner till begrepp som elområde, effekttariffer och reduktionsplikt. Men liksom tidigare år är kunskapen mycket låg när det gäller vad politiker och energiföretag gör för att nå klimatmålen. Endast 15 procent av de intervjuade vet vad energiföretagen gör för att uppfylla sina klimatmål.
– Det finns ett stort kunskapsgap kopplat till de här frågorna. Det är en väckarklocka för energibranschen att se över hur man kommunicerar, säger Peter Blid.
Motsägelsefull syn på elnäten
Svenskarnas syn på elnätet är lite paradoxal. Andelen som tror att Sverige har tillräcklig nätkapacitet har ökat kraftigt – från 33 procent 2022 till 48 procent i år. Samtidigt uppger 33 procent att de inte tror att Sverige kan leverera el oavsett tidpunkt och geografisk plats, vilket är 12 procentenheter högre än 2025.
Synen på hur väl rustat det svenska energisystemet är inför större kriser är fortsatt kritisk, även om siffrorna har förbättrats. 54 procent anser att Sverige inte är särskilt väl rustat för att klara en större samhällskris, vilket ska jämföras med med 2025 då 61 procent tyckte så. Endast 17 procent anser att systemet är mycket eller ganska väl rustat.
Överensstämmer med tidigare undersökningar
På Energiföretagen anser man att undersökningen ligger i linje med tidigare studier:
– En majoritet av svenskarna är oroliga för klimatfrågan vilket överensstämmer med resultat från andra undersökningar. Min bild är att det finns ett större stöd och utrymme för klimatreformer än vad politikerna tror, säger Per Holm ansvarig för klimatpolitik Energiföretagen.
– Det är tydligt att energifrågan upplevs som viktig, och det med all rätt. Omställningen till fossilfrihet är en förutsättning för svensk konkurrenskraft, vår säkerhet och vårt framtida välstånd.
Johan Wickström