USA:s och Israels kraftiga attacker mot Iran under lördagen har lett till ett alltmer spänt läge i hela Mellanöstern. Iran har svarat med robot- och drönattacker på strategiska mål i regionen, bland annat mot energianläggningar.
Samtidigt har trafiken genom Hormuzsundet – som förbinder flera av de stora energiproducerande länderna i regionen med Persiska viken – i princip avstannat på grund av de ökade riskerna.
Genom detta sund transporteras 25 procent av alla globala oljeleveranser och 20 procent av all LNG (flytande naturgas). Under måndagen meddelade även Qatar Energy, världens största LNG-företag, att de stoppar sin gasproduktion på grund av de iranska drönarattackerna.
Som en följd har gas- och oljepriserna gått upp kraftigt. Det gäller framför allt gaspriserna: på TTF-marknaden har spotpriset på LNG ökat från cirka 32 euro/MWh i fredags (27/2) till cirka 48 euro/MWh under måndagen, alltså en uppgång på cirka 50 procent.
Efter att EU successivt fasat ut den ryska gasen på grund av Ukrainakriget är många europeiska länder mer beroende av LNG från Mellanöstern och USA, och konkurrerar med de asiatiska länderna om denna råvara på de globala marknaderna.
Regeringens bild
Det alarmerande läget i Mellanöstern ledde till att energi- och näringsminister Ebba Busch under måndagen kallade till presskonferens för att ge regeringens bild av skeenden.
– Det är ett otroligt allvarligt läge som utvecklas timme för timme och vi får räkna med ökad oförutsägbarhet på många områden. Utvecklingen kommer påverka gas– och oljemarknaden, men svensk ekonomi är stark och robust. Och vi har säkerställt att våra myndigheter är beredda på att hantera utvecklingen, säger Ebba Busch.
Hon påpekade även att elpriserna kan påverkas eftersom de är starkt kopplade till den tyska gasmarknaden.
– Vi kommer nog ha en högre risk för volatila elpriser. Hur gaspriserna slår igenom beror i stor utsträckning på vädret tyvärr. Det är bland annat därför vi har värnat om vår baskraft, säger Ebba Busch.
En viktig faktor i sammanhanget är att Europas gaslager för närvarande ligger på runt 30 procents fyllnadsgrad, vilket är 8 procent under säsongssnittet. Det är den lägsta nivån sedan Ukrainakriget startade i början av 2022, vilket pressar elsystemets marginaler ytterligare.
Stabil drivmedelsförsörjning
Under måndagen gav även Energimyndigheten, som är ansvarig för den svenska energiberedskapen, sin bild av situationen i ett pressmeddelande. Här konstaterar man bland annat att drivmedelsförsörjningen bedöms vara stabil på kort och medellång sikt.
– Vi bedömer att produktionen och leveranserna inte kommer påverkas om det sker ett avbrott i oljeleveranser vid Hormuzsundet, då Sverige generellt inte köper oljeprodukter den vägen, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.
– Men vi bedömer att det kommer ske en prispåverkan på energimarknaderna, såväl globalt som i Sverige. Det kan få en direkt påverkan på drivmedelspriserna och en indirekt påverkan kan också ske på elpriserna som en följd av stigande naturgaspriser.
Även på Energiföretagen tror man att elpriserna kan påverkas tidvis av gasläget:
– I takt med att temperaturerna ökar och att det blir ljusare så kommer efterfrågan på el att minska. Dessutom finns möjlighet för mer vind och mer sol, vilket kommer att hålla tillbaka elpriserna. Men i och med de stigande gaspriserna så kommer priserna tidvis att stiga starkt vid de tillfällen som elproduktionen i sol och vind är liten, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsexpert på Energiföretagen.
Sjunkande elförbrukning i veckan
När det gäller elförsörjningen är läget stabilt, enligt Svenska kraftnäts driftinformation som uppdaterades under måndagen. Under veckan kommer elförbrukningen sjunka i takt med varmare väder. Även vindmässigt ser det relativt bra ut under veckan. Dock går en av reaktorerna på Forsmark på årlig planerad revision den 8 mars till den 4 april. Samtidigt är Oskarshamnsreaktorn ur drift under kommande månad, på grund av ett ventilfel.
Johan Wickström
