Det brukar sällan vara positiva tongångar när Klimatpolitiska rådet presenterar sin årliga uppföljning – och årets rapport, den nionde i ordningen, är inget undantag.
– Vi kommer inte att uppnå de nationella klimatmålen till 2030 och 2040, och inte heller EU-åtagandena för ESR-sektorn till 2030, med nuvarande politik. Gapet till dessa mål har ökat under mandatperioden, säger Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
– Däremot har gapet till nettonollmålet 2045 minskat något. Men det är fortfarande ett gap på 20 miljoner ton för att klara målet.
Försvagade styrmedel
En viktig bakgrund är försvagade styrmedel inom transportsektorn, som sänkt reduktionsplikt och lägre bränsleskatter. Det har lett till ökad trafik och ökad användning av fossila drivmedel.
Dessutom har andelen nyregistrerade elbilar minskat något under de senaste åren, vilket gör att Sverige nu hamnat långt efter Danmark (och självklart Norge som ligger i överlägsen topp).
– Kostnadseffektiviteten i den svenska klimatpolitiken har minskat genom en ryckig politik. Det har ökat osäkerheten för svenska företag, säger Olof Johansson Stenman.
När det gäller energisektorn konstaterar rådet att förutsättningarna för kärnkraft har förbättrats under mandatperioden, medan det har blivit sämre möjligheter för andra kraftslag. Vidare har energieffektivisering haft låg prioritet i regeringens politik.
– Samtidigt ser vi att Sverige i huvudsak har stått upp för EU:s övergripande klimatmål till 2040 och för att upprätthålla ambitionsnivån i centrala delar av 55-procentspaketet till 2030, säger Olof Johansson Stenman.
Rapporten visar också att upptaget av koldioxid i skog och mark – den så kallade markanvändningssektorn (LULUCF) – ökat kraftigt mellan 2022 och 2024. Det förbättrar förutsättningarna att nå Sveriges LULUCF-åtagande till 2030, även om det kräver ett högt nettoupptag även kommande år. Anledningen till vändningen är mindre avverkning kombinerat med att skogen växer snabbare.
För det första behövs det en konkret klimathandlingsplan tidigt under nästa mandatperiod. Där tycker vi att man ska dra nytta av den stora mängd förslag som redan finns framlagda.
Tio rekommendationer
Vad bör då regeringen – nuvarande och kommande – göra för att vända utvecklingen?
I rapporten listar Klimatpolitiska rådet tio övergripande rekommendationer med ett 40-tal konkreta förslag.
– För det första behövs det en konkret klimathandlingsplan tidigt under nästa mandatperiod. Där tycker vi att man ska dra nytta av den stora mängd förslag som redan finns framlagda. Det behövs också kostnadseffektiva styrmedel. Om det uppstår oönskade fördelningseffekter får det lösas med riktade insatser, säger Åsa Persson, rådets ordförande som till vardags är forskare vid KTH.
Hon betonar också vikten av att Sverige verkar för att upprätthålla EU:s klimatmål och stärka utsläppshandeln (ETS).
– Regeringen bör driva på för att bibehålla en snabb minskning av det totala antalet utsläppsrätter och fasa ut den fria tilldelningen.
Fortfarande möjligt att nå målen
En annan central del är transportsektorn, där utsläppen kan minska snabbt.
– Vi vill se ett bredare styrmedelspaket för transporter och arbetsmaskiner, där man kombinerar höjd koldioxidskatt med ökade inblandningskrav, säger Åsa Persson.
Inom energisektorn vill rådet att förutsättningarna för vindkraft, utbyggnad av elnätskapaciteten och fossilfri uppvärmning förbättras.
– Klimatmålen är fortfarande möjliga att nå, men då krävs tidiga åtgärder. Det finns inget utrymme att skjuta upp besluten, säger Åsa Persson.
Läs rapporten.
