Energi- och näringsminister Ebba Busch skapade oro i branschen redan i februari när hon gick ut i en intervju med TT och flaggade för en förändring. ”Vi kommer se över om man kan göra rimliga justeringar. Eller om vi ska stoppa det helt”, sa ministern. Anledningen var att företagen inför många olika modeller, som i vissa fall har varit svåra att förstå.
Och den 14 mars kom beslutet – effekttarifferna skjuts upp och Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att ta fram förslag på en ny och mer enhetlig modell.
För de elnätsbolag som redan infört effekttariffer innebär beskedet en osäker situation. Jönköping Energi införde effekttariffer den 1 september 2025 för säkringskunder 16–63 A (ej lägenheter). Modellen bygger på medelvärdet av de två högsta effekttopparna under månaden, fördelade på en bas- och en höglastnivå.
– Nu har vi börjat analysera och utvärdera vad det här innebär för oss som redan har infört modellen. Men det är klart att det kommer bli utmanande, säger Lise-Lotte Melin, chef Elnät, Jönköping Energi.
”Klokt beslut”
Regeringens beslut – även om det var överraskande – tycker hon ändå är bra.
– Det kom ju lite fem-i-tolv, men jag tycker ändå att det är klokt att man gör en översyn. Just att man utifrån nationell nivå kan harmonisera och få en gemensam definition. Det vet jag att andra elnätsbolag också tycker och ser som positivt. Vi behöver ha långsiktiga spelregler, säger Lise-Lotte Melin.
– Jag hoppas att vi kommer få se en röd tråd – att vi rör oss från stamnät ner till regionnät, ner till lokalnivå, i och med att våra kostnader påverkas utifrån vårt regionnät. Idag är det lite tvärtom.
Om vi skulle behöva ändra hela prismodellen krävs det en större insats av oss för att det påverkar så pass mycket, med justeringar av kundappen, Mina sidor och så vidare.
Tills dess, kommer ni pausa eller köra vidare?
– Det har inte tagits något sådant beslut ännu. Men förhoppningsvis har vi ett beslut, eller åtminstone en inriktning klar, den 31 mars. Sen kommer vi gå ut med det till våra kunder så snabbt som möjligt.
Om ni skulle dra i handbromsen, vad skulle det få för följder?
– Om vi skulle behöva ändra hela prismodellen krävs det en större insats av oss och kommer att ta längre tid för att det påverkar så pass mycket, med justeringar av kundappen, Mina sidor och så vidare. Istället skulle man kunna jobba med prisnivåerna i de befintliga komponenterna som vi infört, för att ge lite mjukare prissignaler ut till kunderna.
Hon säger att det främst är media, inte kunderna, som har hört av sig och ställt frågor.
– Det är nog för att vi har hanterat kommunikationen till våra kunder i implementationsprojektet så pass väl. Vi har haft en gedigen kommunikationsplan med mycket information på sociala medier, webbinarier för våra kunder och mycket utbildning internt.
Behovet kvarstår
C4 Energi Elnät i Kristianstad var ett av de bolag som också hann rulla ut effekttarifferna innan regeringens stopp – de gick live 1 januari 2026 för säkringskunder (16–200 A). Effektavgiften beräknas på snittet av de tre timmar per månad med högst effektuttag.
Bolagets vd Tore Sigurdsson tycker att de förslag som nu kommer om en enhetlig nationell modell kunde förberetts tidigare då föreskrifterna funnits under längre tid, detta hade underlättat för både nätbolagen och kunderna.
– Vi delar bilden av att modellerna behöver bli tydligare och mer enhetliga. Samtidigt kvarstår behovet av att använda elnätet mer effektivt, och det är något vi fortsatt behöver arbeta med tillsammans i branschen.
Tore Sigurdsson menar att deras främsta uppgift nu är att ge sina kunder korrekt och tydlig information utifrån det nya läget.
– En utmaning är att hantera effektsituationen, sommar respektive vinter, beroende på driftläge i nätet. Som verktyg för att hantera detta behövs avvägda prismodeller för att ge korrekt styrsignaler och incitament för nyttjandet av elnätet. Vi följer den kommande utvecklingen av effektfrågan och Energimarknadsinspektionens arbete.
Vad händer nu? Pausar ni eller kör vidare på ert system?
– Vi har förberett våra system och informerat om den tidigare planerade modellen. Men med anledning av de nya beskeden har vår styrelse beslutat att inte ta ut någon effektavgift för elproduktion och energilagring för anläggningar anslutna till 0,4 respektive 10 kV, som tidigare var planerat att ske den 1 april. Effektavgiften för säkringskunder 16 A – 200 A har tillämpats under januari och februari enligt tidigare beslut, och perioden är nu avslutad för vintersäsongen.
Hur framtida modeller kan komma att utformas beror på den nationella översyn som nu inleds. C4 följer processen och återkommer när mer är känt.
Har kunderna hört av sig och frågat om stoppet?
– Det finns kunder som har hört av sig till vår kundservice med anledning av regeringens besked. Frågorna har mest berört eventuella konsekvenser för den enskilda kunden, säger Tore Sigurdsson.
Vi vill få en klarhet i vad som gäller och vad som är tänkt nu framöver. Sen anpassar vi oss. Man vill inte ändra för mycket och för ofta.
Mycket förberedelsearbete
Likt Jönköping Energi och C4 är även Umeå Energi Elnät vd Jan Eriksson kluven. Han välkomnar principen om nationell harmonisering, men beklagar allt arbete som lagts ned. Bolaget hade länge planerat att införa tarifferna och hade lagt ner ett betydande arbete på förberedelserna.
– Det är trist att det blir så – inte minst för vår personal som har jobbat med det under lång tid och att deras arbete inte tas till vara.
Umeå Energi Elnät hade alltså ännu inte infört effekttariffer, men planerna var väl konkretiserade. Eriksson uppger att september 2026 var målmånaden. Något definitivt stopp är dock inte beslutat. Bolaget inväntar nu mer information om vad som faktiskt gäller.
– Vi vill få en klarhet i vad som gäller och vad som är tänkt nu framöver. Sen anpassar vi oss. Man vill inte ändra för mycket och för ofta, säger Jan Eriksson.
Trots besvikelsen ställer sig Eriksson bakom grundtanken med effekttariffer. Att el kostar mer när belastningen på nätet är hög är logiskt och rättvist, menar han.
– Det är ju rätt att göra det. Det är inte konstigt att det kostar mer när det går mycket effekt i ledningarna.
Problemet menar han har varit att de modeller som tagits fram drabbat kunder som inte förstått innebörden. Den bristande harmoniseringen mellan bolagen har förstärkt förvirringen.
– Jag ser helst en modell som styr, och som är lättare för kunderna att förstå och hänga med i. Vi har effektutmaningar i systemet. Vi måste ha ett system som är bra för Sverige. Det är superviktigt att vi är samordnade, avslutar Jan Eriksson.
Jan Hallman
