Fjärrvärmen är mer utmanad än någonsin. Det är namnet på projektet där 19 energibolag, tillsammans med Profu, ingår. Projektet startade i vintras och ska pågå fram till sommaren 2026.
Bakgrunden är den tuffa situation som fjärrvärmebolagen befinner sig i och som är sprunget ur energikrisen och de ökade bränslekostnaderna. Den har lett till att många energibolag behövt göra stora höjningar av fjärrvärmepriserna.
– Baserat på den stora prisökningen på fjärrvärmen vill vi se hur olika aktörer reagerar och agerar. Det handlar om ägarna till fjärrvärmebolagen, kunderna och myndigheterna, berättar Mårten Haraldsson på Profu och den som leder projektet.
Sett från myndigheternas håll har Energimarknadsinspektionen (Ei) lagt fram en utredning om att stärka kundskyddet inom fjärrvärme, med en slutrapport i december 2025.
I januari 2025 kom de med en delrapport som har haft fokus på att öka kundens kunskap om sina rättigheter och stärka förhandlingspositionen.
Här framkommer att Ei anser att förhandlingsskyldigheten enligt fjärrvärmelagen är verkningslös. De drar också slutsatsen att det krävs större transparens kring fjärrvärmeföretagens prissättning och ekonomi samt lagändringar för att på riktigt stärka kundernas ställning.
Risk för prisreglering
Rapporten pekar dessutom på att energibolagen behöver berätta varför de gör prisförändringar på fjärrvärme, vilka kostnader som driver detta och vad priset blir.
– Detta kommer fjärrvärmebranschen klara, men det finns också en skrivning om tvistlösning utanför domstol och den kan bli mer bekymmersam för fjärrvärmebranschen, säger Mårten Haraldsson och fortsätter:
– Då skulle kunderna kunna anmäla fjärrvärmebolaget om de tycker att de inte har gjort rätt för sig och där ska även priset kunna lösas. Det kan i förlängningen innebära en prisreglering.
Detta eftersom instansen som ska lösa tvisten måste basera detta på någon form av kriterier och om man inte följer dessa kriterier så fälls fjärrvärmebolagen menar Mårten Haraldsson.
– Det finns länder med prisregleringar på fjärrvärme, bland annat Norge och Danmark. Men där har fjärrvärmen också koncession, det vill säga en myndighet pekar ut vilka områden som ska ha fjärrvärme. I Sverige har vi en konkurrensutsatt värmemarknad och något förslag om koncession finns inte här, säger han vidare.
Alla vinner på ökad transparens
Energiföretagen har noga följt utredningen och Daniel Lundqvist, som är ansvarig för marknadsfrågor inom fjärrvärme på branschorganisationen, ingår också i Ei:s referensgrupp.
– Energimarknadsinspektionen vill få till stånd en större transparens. Det är bra och det är något jag tror alla vinner på. De föreslår exemplevis krav på att fjärrvärmeföretagen ska ge mer information och motivera sina prisändringar, säger Daniel Lundqvist.
Han påpekar samtidigt att huvuddelen av detta arbete redan görs inom Prisdialogen, som omfattar tre fjärdedelar av landets fjärrvärmekunder.
Fjärrvärmeföretag som deltar i Prisdialogen har dessutom haft väsentligt lägre prisökningar än genomsnittet.
– Desto mer oroande är att Ei har en bild av att fjärrvärmemarknaden är en monopolmarknad och att det därför med automatik finns en risk att man tar oskäliga priser. Vi ser däremot att det är en tuff konkurrens på en värmemarknad.
Jag tycker att många energibolag varit duktiga på att förklara sambanden mellan kriget i Ukraina och de ökade biobränslepriserna, men bara för att kunderna har fått en förståelse för varför fjärrvärmebolagen måste höja priserna så är inte problemet borta.
På Energiföretagen är man därför bekymrad över myndighetens bristande förståelse av värmemarknadens villkor, trots deras återkommande förklaringar.
– I slutrapporten föreslår Ei exempelvis att staten ska utreda och etablera en tvistlösningsfunktion utanför domstol som även ska kunna bedöma tvister om fjärrvärmeprisets skälighet. Då är vi inne på en statlig reglering av priset, och en medföljande reglering av hela värmemarknaden. I ett sådant läge försvinner kunddialogen och det blir i stället en myndighetsdialog och rättsprocesser, vilket vi inte vill se, säger Daniel Lundqvist.
Påtagliga prishöjningar på fjärrvärme
Tittar man närmare på kundsidan så har de senaste årens höjningar av fjärrvärmepriset varit påtagliga.
– Fjärrvärmepriset har de senaste tre åren gått upp med ungefär 40 procent i snitt. Det har ju inte gått någon fastighetsägare obemärkt förbi så klart, men vi ser att det har påverkat dem väldigt olika, säger Mårten Haraldsson.
Det handlar bland annat om vilka avkastningskrav som fastighetsbolaget har, men också om hyresgästerna betalar varmhyra eller kallhyra. För bostäder ingår oftast värmen och då hamnar kostnaden på fastighetsägaren, medan lokaler oftast har kallhyra och då är det hyresgästen som tar den ökade kostnaden för värme.
– Även för bostadsrättsföreningar ser vi en splittrad bild, men generellt sett upplever många av dem att de har liten möjlighet att påverka. Det är den grupp som generellt sett har minst kunskap kring värmelösningar och alternativ. Det gör att de känner sig inlåsta och tvingas betala de ökade värmekostnaderna, säger Mårten Haraldsson.
Hur duktiga har då fjärrvärmebolagen varit på att förklara för sina kunder vad de stora kostnadsökningarna beror på?
– Jag tycker att många energibolag varit duktiga på att förklara sambanden mellan kriget i Ukraina och de ökade biobränslepriserna, men bara för att kunderna har fått en förståelse för varför fjärrvärmebolagen måste höja priserna så är inte problemet borta, säger Mårten Haraldsson.
– Jag har hört från många kunder som ställer helt rimliga frågor kring hur energiföretagen kunde vara exponerade för så stora risker som det blev kring biobränslepriserna. De undrar också vad energibolagen gör framåt för att sänka kostnaderna nu och för att kunderna inte ska drabbas av kostnadsökningen fullt ut.
Daniel Lundqvist pekar samtidigt på att många energibolag har agerat krockkudde mot de stora kostnadsökningarna och tagit en del av kostnaden själv.
– Ei:s årliga rapporter visar att lönsamheten hos fjärrvärmeföretagen gick ner med 88 procent mellan 2022 och 2023, säger Daniel Lundqvist.
– Det blir då tydligt att fjärrvärmeföretagen har tagit en väldigt stor del av de här dramatiska kostnadsökningarna på eget resultat, men över tid måste man naturligtvis ha en lönsamhet för att kunna bedriva en sådan här verksamhet, säger han.
Fler bränslelösningar
För att bli mindre riskexponerade behöver fjärrvärmebolag jobba med en ökad mångfald när det gäller bränsle- och energitillförsel. Idag har flera energibolag varit helt beroende av ett bränsle, oftast i form av biobränsle.
– Förutom en ökad diversitet anser jag att även staten har ett ansvar. Det handlar inte om att staten behöver ge bidrag till fjärrvärme, men däremot att fjärrvärmen premieras för sin systemnytta, säger Daniel Lundqvist.
– Idag är det bara fjärrvärmekunderna som betalar för den, vilket inte är rimligt.
Detta är frågor som ingår i Energimyndighetens pågående utredning, där man ska ta fram förslag på åtgärder som stärker fjärrvärmen i energisystemet och som ska vara klar i augusti 2026.
Är det något som fjärrvärmebolag ska vara duktiga på är det ju att optimera och få till en bra produktion av fjärrvärme. Det ska inte kunderna behöva tänka på.
När det kommer till bränslefrågan har Mårten Haraldsson en bild av att det finns kunder som gör energibolagens jobb.
– Här har jag sett många exempel på att fjärrvärmekunderna kommer med förslag på hur energibolaget kan jobba med att ta vara på restvärme eller använda värmepumpar. Det är ett kraftigt underbetyg till fjärrvärmeföretagen när det är kunderna som kommer med lösningarna, säger han.
– Är det något som fjärrvärmebolag ska vara duktiga på är det ju att optimera och få till en bra produktion av fjärrvärme. Det ska inte kunderna behöva tänka på, säger Mårten Haraldsson.
Missnöjda fastighetskunder
Anders Björling, som är teknisk chef på fastighetsbolaget Castellum, instämmer i detta. Castellum har tillsammans med ett antal andra fastighetsbolag under flera år träffats för att diskutera gemensamma frågor och utmaningar.
– Men vi märkte att våra samtal alltmer handlade om fjärrvärme. Det var den enskilt största frågan på agendan. Vi kom därför fram till att vi behöver träffa energibolagen och diskutera detta, för vi är inte nöjda och vi känner dessutom att utvecklingen går åt fel håll, säger Anders Björling.
Resultatet har lett till att fastighetsbolagen regelbundet har träffat delar av koncernledningen på energibolagen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Det handlar om att vi som kunder inte är nöjda och att det är viktigt att energibolagen förstår det. Det kan exempelvis handla om att vi har en annan bild, ett annat behov eller att man inte förstår affären. Oavsett så finns det en missnöjdhet i leveransen och i relationen, säger Anders Björling och fortsätter:
– Kopplat till detta har förtroendet för energibolagen skadats. Vi litar inte på det de säger och det är så klart jätteallvarligt.
Jag upplever att den tuffa konkurrensen på värmemarknaden har medfört att många fjärrvärmeföretag trots allt fått ett mycket tydligare kundfokus.
Anders Björling menar att det finns många exempel på händelser som har gjort att fastighetsbolag inte längre har förtroende för energibolagen. Han tar upp ett exempel som handlar om när ett fastighetsbolag skulle bygga ett hus som i ett tidigt skede fick besked från energibolaget att det skulle gå att få fjärrvärme till byggnaden och ett budgetpris till det. Mindre än ett år senare när fastighetsbolaget hade fått sitt investeringsbeslut och ville teckna ett avtal med energibolaget fick man då besked om att kostnaden nu gått upp med cirka 400 procent.
– Denna situation efterföljdes av diskussioner och förhandlingar som inte gav något, priset låg fast utan någon rimlig förklaring. Det är inte alls förtroendeingivande. Det är bara ett exempel på detta.
– En konsekvens av detta är att det läggs mycket tid och resurser på att hitta alternativa metoder för att ersätta fjärrvärme, och det är inte en utveckling vi vill se men som är en verklighet idag.
En annan del i hans kritik handlar om att det blir svårt att nå klimatmålen om energibolagen ska jobba själva.
– Vi förstår att energibolagen har jättestora utmaningar med att nå sina klimatmål. Samtidigt tror vi att energibolagen får det svårt att klara målen själva. Förutsättningarna blir mycket bättre om energibolag och kunder jobbar mer gemensamt, säger Anders Björling.
På Energiföretagen är man medveten om kritiken och instämmer i möjligheterna som finns i ett utökat samarbete.
– Jag upplever att den tuffa konkurrensen på värmemarknaden har medfört att många fjärrvärmeföretag trots allt fått ett mycket tydligare kundfokus. Och här finns naturligtvis alltid mer att göra. Förtroende och tillit tar tid att bygga, och det byggs från båda hållen, avslutar Daniel Lundqvist.
Ann-Sofie Borglund
