Runt två tredjedelar av energin i kärnbränsle blir överskottsvärme som försvinner bort genom kylning. Att använda denna värme till fjärrvärme är långt ifrån en ny idé, men nu finns ett nyväckt intresse, bland annat på grund av de höga biobränslepriserna. Ytterligare en faktor som ökat intresset är att allt fler kunder vill köpa koldioxidfri fjärrvärme.
Detta har gjort att Varberg Energi nu inlett en möjlighetsstudie om att nyttja överskottsvärme från kärnkraftverket i Ringhals. Och även Vattenfall tittar – tillsammans med Uppsala universitet – närmare på möjligheterna att använda överskottsvärme från Forsmarks kärnkraftverk.
– På Varberg Energi har vi en ambition att ha en förbränningsfri fjärrvärme framöver. Det gör att vi aktivt tittar på lösningar för att uppnå detta. Därför tycker vi att det är extra intressant att undersöka möjligheterna att använda överskottsvärme från Ringhals, säger 
Björn Sjöström, vd på Varberg Energi.
– Vi ser också att det är bra tajming nu när det börjar ta lite mer fast form kring SMR-etablering på Ringhals. Vi har däremot inte sagt att det måste vara överskottsvärme från de nya SMR-erna, utan den kan komma från Ringhals 3 och 4, .
Värmesystem längs Hallandskusten
Det finns långtgående planer på att livstidsförlänga Ringhals befintliga reaktorer, vilket kommer att kräva vissa ombyggnationer.
– Oavsett om det blir ombyggnation eller nybyggnation vid Ringhals så är det ett bra tillfälle att även inkludera en satsning på överskottsvärme, vilket i sig kräver anpassningar i kärnkraftverket, säger Björn Sjöström.
I november inledde Varberg Energi arbetet med att undersöka förutsättningarna att använda överskottsvärmen från Ringhals. Studien ska omfatta tekniska lösningar för värmeöverföring, miljöaspekter och en analys av de ekonomiska förutsättningarna.
För fjärrvärmebolag blir det allt viktigare att ha en mångfald av lösningar när det kommer till bränslen och energiflöden.
Man kommer inte enbart att undersöka flöden med överskottsvärme till Varberg, utan ska även titta på möjligheterna med ett sammanhängande värmesystem längs Hallandskusten som även omfattar Falkenberg och Halmstad. Totalt skulle det innebära ett regionalt fjärrvärmenät på cirka 10 mil och med omkring 300 MW värmeeffekt.
– För fjärrvärmebolag blir det allt viktigare att ha en mångfald av lösningar när det kommer till bränslen och energiflöden. Att då skapa ytterligare en stabil värmekälla i vår region är viktigt för att det gör oss mer motståndskraftiga och det är bra ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Björn Sjöström.
Studien ska vara klar i slutet av 2026 och då kommer Varberg Energi att besluta om de går vidare med detta arbete. I studien ingår även Vattenfall och då i egenskap av huvudägare till Ringhals kärnkraftverk.
Examensuppdrag på uppdrag av Vattenfall
Vattenfalls forskningsavdelning (R&D) undersöker också möjligheterna att använda överskottsvärme, från Forsmarks kärnkraftverk.
Hampus Svensson, student vid KTH, har nyligen gjort sitt examensarbete på uppdrag av Vattenfall R&D. Där har han undersökt möjligheten att använda överskottsvärmen från Forsmarks kärnkraftverk för fjärrvärme i Uppsala och Stockholm, både tekniskt och ekonomiskt.
– Att utnyttja värmen från kärnkraft skulle ge Vattenfall möjlighet att bredda sin värmeförsörjning och samtidigt minska sårbarheten mot oväntade förändringar på bränsle- och avfallsmarknaden, säger Roger Eriksson, affärsutvecklare på Vattenfall 
.
Resultaten från examensarbetet visar att systemkostnaderna kan minska vid införande av kärnvärme och att tillvarata överskottsvärme från kärnkraft kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ jämfört med värmeproduktion från biobränslen.
Resultaten är beroende av investeringskostnaden
Samtidigt visar en känslighetsanalys att resultaten i hög grad är beroende av investeringskostnaden. Om investeringskostnaden ökar med 50 procent, skulle överskottsvärmens fördel försvinna i konkurrens med andra värmeproduktionsalternativ, om övriga antaganden är oförändrade.
– Hampus examensarbete är baserat på publika källor, historiska elpriser och en grov bild av priser på bränslen. Men vi tycker att det är så pass intressanta resultat att vi vill undersöka det närmare i en fördjupad studie, och med syfte att på sikt kunna involvera flera intressenter i en sådan undersökning, säger Roger Eriksson.
Vattenfall R&D fick i somras, tillsammans med Uppsala universitet, drygt en miljon kronor från Energimyndigheten i stöd för en genomförbarhetsstudie där de ska gå på djupet i flera frågor.
– I studien kommer vi förutsättningslöst att titta vidare på möjligheten att ta vara på överskottsvärme för att använda den som fjärrvärme i Uppsala och Stockholmsregionen. Syftet är att utreda vilka utmaningar som är mest kritiska, säger Nader Padban, expert inom värme på Vattenfall R&D.
– Studien behövs också för att identifiera de nödvändiga pilot- och demonstrationsprojekten inom området, så att man vid ett genomförande kan gör det med minimal risk, säger Nader Padban.
Uppsala eller Stockholm
Det handlar om en sträckning från Forsmark till Uppsala som är cirka 8 mil, alternativt till Stockholm som är cirka 15 mil. Totalt omfattar det överskottsvärme på 5–7 TWh (motsvarar cirka 10-15 procent av Sveriges totala fjärrvärmeleverans idag).
Nader Padban och Roger Eriksson ser flera möjligheter med att ta vara på denna värme.
– Det innebär att vi kan ta tillvara resurser som annars inte används fullt ut och därigenom bidra till ökad cirkularitet och bättre resurseffektivitet. Det är dessutom fossilfri värme, vilket efterfrågas av fjärrvärmekunderna, säger Roger Eriksson.
En stor utmaning, som både Vattenfall och Varberg Energi pekar på, är att överskottsvärmen till de aktuella regionerna skulle beröra många aktörer och omfatta flera kommuner som måste komma överens.
– En annan utmaning kan vara acceptansen för att använda överskottsvärme från kärnkraft. Det har talats om att det eventuellt tidigare funnits ett motstånd från opinionen. Men det är möjligt att opinionen har förändrats. Det är en aspekt som bör beaktas i det fortsatta arbetet, säger Roger Eriksson.
Vattenfalls studie ska vara klar under 2026.
Ann-Sofie Borglund
