Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Nordsjöländer i ny investeringspakt för havsvindkraft
I Sverige går det lite trögt för havsvindkraften. Men i många av våra grannländer är det större tryck. Under veckan ingick tio europeiska länder en investeringspakt för att bygga nya havsvindparker i Nordsjön: ”Offshore Investment Pact for the North Seas”.
Det var energiministrarna från Belgien, Danmark, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Island och Norge som möttes i Hamburg för att teckna det nya avtalet. Länderna har nu enats om att tillsammans bygga upp till 15 GW havsvindkraft per år mellan 2031 till 2040, alltså motsvarande 150 GW. Som jämförelse finns idag 37 GW havsvindkraft installerat i Europa (där Sverige står för cirka 0,15 GW).
Länderna enades också om att använda så kallade differenskontrakt (Cfd-er) som standardmetod för att skapa incitament till de nya parkerna, vilket ger garanterade intäkter åt vindkraftsföretagen. Man ska också sträva efter att jobba över gränserna i större utsträckning, det vill säga att ledningarna från en vindkraftspark kan dras till flera länder.
Vid mötet undertecknades även en industrideklaration av runt 100 vindkraftsaktörer i hela värdekedjan som utlovade att dra ner kostnaderna för vindkraftsprojekt med 30 procent till 2040 jämfört med 2025, genom bland annat stordriftsfördelar och lägre kapitalkostnader, och att skapa 91 000 nya jobb genom nybyggnationen. Totalt handlar det om investeringar på cirka 1 000 miljarder euro som ska genomföras under nästa decennium om avtalet går enligt plan.
Läs mer här.
2. Avfall ska bli flygbränsle i Umeå
Utvecklingen på Umeå Eco Industrial park går framåt successivt. Här planerar Umeå Energi – som har ett kraftvärmeverk i området – till exempel en ny sorteringsanläggning för avfall och företaget har också ett samarbete med Liquid Wind om att bygga en anläggning för elektrobränslen.
I veckan har ytterligare ett projekt, Green Birch, tagit ett steg farmåt: planerna på att göra avfall till bränsle. Umeå Energi har tillsammans med Braathens Renavia och Mana tecknat en avsiktsförklaring om fortsatt samarbete kring projektet, som även nyligen har beviljats statligt stöd på 10 miljoner kronor från Energimyndigheten.
Produktionen baseras på förgasning av avfall, som ska omvandlas till hållbart bränsle för främst flygindustrin, så kallad SAF (Sustainable Aviation Fuel). Den planerade produktionsvolymen är cirka 100 000 ton flygbränsle per år.
– Det här gör att vi kan gå från övergripande planer till att på allvar undersöka hur Green Birch kan byggas och fungera i praktiken, säger Jan Ridfeldt, vd på Umeå Energi.
3. Vattenfall tar över hela Geab
På Gotland pågår energiomställningen för full kraft, vilket vi har skrivit om nyligen. Huvudaktör är Geab (Gotlands Energi AB) som har hand om större delen av energiförsörjningen, genom sitt elnät och sitt fjärrvärmenät via sina två dotterbolag Gotlands Elförsäljning och Gotlands Elnät.
Nu har Region Gotland efter en översyn av sitt ägande beslutat att överlåta sin 25-procentiga andel i bolaget till Vattenfall, som äger resterande 75 procent. Köpesumman är satt till 532,5 miljoner kronor. Beslutet klubbades under ett regionstyrelsemöte under onsdagen (28 jan) och ska fastställas i ett fullmäktigemöte den 16 februari.
– Det som har varit avgörande i vårt beslut att sälja är att vi har svårt att vara en så god ägare som vi önskar, som kan skjuta till pengar och ta det ansvar vi borde, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (s).
– De stora investeringar som Geab står inför i det gotländska elnätet får i och med den här affären en ägare som kan införliva det gotländska elnätet i Vattenfalls befintliga elnät, vilket skapar förutsättningarna för att få samma nivå på elnätstarifferna och genom skalfördelar fortsätta investeringarna på ön.
Geab har 190 medarbetare och i verksamheten ingår eldistribution, fjärrvärme samt elförsäljning till kunder över hela Gotland.
4. PiteEnergi lanserar ny energitjänst för villaägare
De som köper en villa idag får räkna med att det är en hel del energilösningar och annan teknik som ingår, ibland ganska avancerad sådan. Men hur fungerar allt egentligen, och hur ska systemen skötas?
För de hushåll som har energi- och teknikfrågor har PiteEnergi i veckan lanserat en ny tjänst – VillaStart. Det är en personlig hjälp för villaägare som vill känna sig trygga med hur el, värme, solceller, batterilager och laddboxar fungerar i det egna hemmet. Även elsäkerhet är en viktig del av tjänsten.
– Vi får allt oftare frågor från kunder som vill förstå sin anläggning bättre och känna sig trygga i hur den fungerar. Med VillaStart erbjuder vi ett lugnt och pedagogiskt hembesök där vi går igenom helheten, anpassat efter kundens hus och behov, säger Anders Demo, marknadschef på PiteEnergi.
5. Energimyndigheten satsar 53 miljoner kronor för att stötta energigemenskaper
Intresset för energigemenskaper växer? Men vilka nyttor kan de ha och vilka är utmaningarna?
I veckan meddelade Energimyndigheten att de har beviljat cirka 53 miljoner kronor i stöd till 19 projekt inom ramen för Energigemenskaper och energidelning. Syftet är att främja bildandet av energigemenskaper som kan stärka lokal energiproduktion och öka lokal robusthet och flexibilitet i systemet, enligt Energimyndigheten.
Projekten som får stöd åtar sig också att dela sina erfarenheter med varandra och med Energimyndigheten i ett särskilt projekt.
– Vår förhoppning är att de projekt som nu startar ger både ny kunskap och praktiska exempel som kan bana väg för en bredare implementering av energigemenskaper i hela landet, säger Johanna Sundelöf på Energimyndigheten.
Här är alla projekt som fått stöd.
Johan Wickström
