Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Svenskarna har svårt att förstå elräkningen
Att sätta sig in i elmarknadens olika delar är inte helt lätt. Går man riktigt djupt är det lätt att gå vilse. Men även enklare samband kan vara svåra att förstå.
I veckan släpptes Vattenfalls årliga energibarometer som tar tempen på svenskarnas syn på energi och klimat. Här framkommer bland annat att 40 procent inte förstår skillnaden på fast och rörligt elpris. 71 procent tycker att det är tröttsamt att hålla koll på elpriser. Och bara en av tjugo förstår sig på effekttariffer.
– Det är tydligt att vi i energibranschen behöver bli mycket bättre på att förklara och förenkla för våra kunder. Jag förstår att elavtal kan kännas komplicerade, säger Jens Berggren, klimatcoach på Vattenfall.
Undersökningen visar även att det finns en oro för höga elpriser, framför allt bland de yngre. 62 procent av dem som är under 35 år oroar sig för höga elpriser, jämfört med 43 procent för dem som äldre än 65 år.
Mer om rapporten.
2. Minskad lönsamhet i fjärrvärmebranschen
Under de senaste åren har priserna på fjärrvärmemarknaden stigit kraftigt. 2024 steg snittpriset med cirka 15 procent och 2025 med 9 procent. Anledningen är främst de ökade bränslekostnaderna i Ukrainakrigets spår.
De högre priserna har inte gett avtryck i ökad avkastning. Tvärtom har vinsterna i fjärrvärmebranschen minskat över tid, enligt Fjärrvärmekollen – Fastighetsägarnas nya rapport som presenterades i veckan.
Mellan 2018 och 2022 uppgick fjärrvärmeföretagens avkastning till 4,6 procent, för perioden 2019–2023 minskade den till 4,1 procent och under 2020–2024 hade den sjunkit till 3,3 procent.
Samtidigt är spridningen i lönsamhet stor. Elva företag har över 10 procent i avkastning. Det mest lönsamma företaget var Adven Hofors. Undersökningen visar dock att det inte finns något entydigt samband mellan höga priser och hög avkastning.
Läs rapporten här.
3. Ny kraft till Luleå
I Luleå rullar den gröna omställningen på i snabb takt. En viktig del i satsningen är den nya mottagningsstationen för el på Hertsöfältet som Luleå Energi byggt i samarbete med Vattenfall Eldistribution. Mottagningsstationen är central för att kunna leverera el till Luleå Industripark.
– Som energibolag handlar det om att skapa rätt förutsättningar för samhälle och industri att ställa om. Den här investeringen är en viktig pusselbit för den fortsatta utvecklingen av Luleå Industripark och den omställning som nu sker, säger Malin Larsson, vd Luleå Energi.
På tal om Luleå blev det i veckan klart att SSAB:s investering i ett nytt elektriskt stålverk har erkänts som ett strategiskt nettonollprojekt av EU. Projektet bedöms vara av stor betydelse för EU:s framtida konkurrenskraft och för unionens förmåga att nå klimat- och energimålen. SSAB investerar totalt runt 50 miljarder kronor i det nya verket, som kommer minska Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent.
4. Hydrogen Valley – EU-finansierad vätgassatsning
Hur ska man få igång satsningarna på vätgas? Ja, en viktig del blir nog att skapa värdekedjor från produktion och distribution till lagring och användning.
I veckan presenterade forskningsorganisationen Rise sitt projekt High Coast to West Coast Hydrogen Valley – ett EU-finansierat projekt som ska utveckla regionala värdekedjor för förnybar vätgas i Västernorrland och Västsverige.
Projektet samlar 45 partners från industri, forskning och offentlig sektor och har en total budget på nära 20 miljoner euro. Målet är att senast 2030 producera minst 4 000 ton grön vätgas inom ramen för projektet.
– Att minska beroendet av importerade fossila bränslen och stärka motståndskraften i EU:s energisystem är viktigare än någonsin. Sverige har exceptionellt goda förutsättningar för vätgasproduktion, säger Magnus Hallberg, divisionschef för Bioekonomi på Rise.
En av de deltagande aktörerna är Ånge kommun.
– Vi är glada över att vara en del av Sveriges första officiella Hydrogen Valley. Projektet är ett kvitto på vårt arbete på europeisk nivå och bidrar med viktiga nätverk och resurser, säger Erik Lövgren, kommunstyrelsens ordförande i Ånge kommun.
5. Stort intresse för biogasstöd – 227 ansökningar för drygt en miljard kronor
Intresset för att producera biogas ökar bland svenska företag. I veckan meddelade Energimyndigheten att 227 aktörer har ansökt om stöd på totalt 1 058 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor över årsbudgeten för biogasstödet. Den ansökta volymen är 3,8 TWh, vilket är en ökning med 25 procent från föregående år.
– Vi ser positivt på att ansökningarna till biogasstödet har ökat. Det betyder ökad produktion av biogas som kan ersätta fossila energikällor, vilket är bra för omställningen till ett hållbart energisystem, säger Jonas Nordanstig, chef på enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.
Den ansökta volymen ökade för alla tre stödpremierna (gödselgas, uppgradering och förvätskning). Planen är att påbörja utbetalningen av stöd under februari eller mars 2026.
Veckans kampanj: Energiföretagen lyfter Elens dag
Slutligen konstaterar vi att det idag (den 23 januari) är Elens dag. På Energiföretagen uppmärksammar man dagen genom att lyfta det stora kompetensbehovet i branschen och inspirera fler att unga att välja energijobb.
Energiföretagen har därför samlat bild- och videodagböcker från unga branschkollegor i olika roller som delas på TikTok, Instagram, Linkedin och You Tube.
– För att klara klimatomställningen behöver vi fler som väljer naturvetenskap, teknik eller yrkesutbildningar. Samtidigt sitter det ungdomar och undrar vad man egentligen gör i energibranschen. På Elens dag vill vi ge dem svaret, säger Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen.
Se några av filmerna på You Tube.
Johan Wickström
