Elskatten fyller 75 år om några månader. Det är mer än nog, tycker branschorganisationen Företagarna. I den nya rapporten ”Mer kraft, lägre skatt” från organisationen har man studerat hur skatten påverkat svenskt företagande med särskilt betoning på mindre företag, och kommit fram till att den är kraftigt negativ.
Man föreslår därför att elskatten reformeras genom att sänka den till EU:s miniminivå på 0,6 öre/kWh för samtliga svenska företag. I nuläget ligger skatten för företag på i genomsnitt 35 öre/kWh, med undantag för företag inom tillverkande industri som redan betalar miniminivån.
Skattesänkningen kostar 10-11 miljarder
Den föreslagna reformen uppskattas kosta staten mellan 10–11 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter för 2026, eller en sjundedel av reformutrymmet i budgeten.
André Nilsson, näringspolitisk expert på Företagarna samt författare av rapporten, säger att detta skulle vara väl spenderade pengar.
– Elskatten som den ser ut nu är helt otidsenlig och har massvis med negativa effekter på det svenska näringslivet. Vi framför 20 argument varför i rapporten, säger André Nilsson.
– Det kanske främsta argumentet är att skatten går helt emot Sveriges nuvarande planer på att snabba på elektrifieringen. Elskatten är ett incitament till att inte använda el om det finns andra alternativ. Det lyckas den rätt bra med.
Krånglig och orättvis
I rapporten hävdas att elskatten är svår att förstå och beräkna. Särskilt för småföretag med begränsade resurser.
– En enkätundersökning bland våra medlemmar visar att en stor majoritet av dem tycker att skatten är krånglig och att de har problem att räkna ut eventuell återbetalning och ersättning, säger André Nilsson.
–Det är extra svårt för de rätt många företag som har blandade verksamheter, där man både sysslar med sådant som klassas som “tillverkning” och därför får nedsatt skatt, samt med annat. Skatten är ett onödigt stress- och orosmoment.
-
Mindre än en tredjedel av vad företag faktiskt betalar för el utgörs av själva elpriset. Majoriteten av kostnaderna utgörs av nätavgifter och skatter.
Han tillägger att Skatteverket också påpekat att deras granskningar visar att det är vanligt att företag räknar fel på elskatten. Det tredje huvudargumentet är att skatten är orättvis och snedvrider konkurrensen. Tillverkningsindustrin betalar som sagt en mycket lägre elskatt än alla andra företag. Skälet till undantaget var att man ville skydda bolag som mötte hård utländsk konkurrens.
– Det kanske var en rimlig uppdelning förr i tiden. Men i dagens värld är utländsk konkurrens en del av vardagen för nästan hälften av alla svenska företag, inte bara de inom tillverkningsindustrin, säger André Nilsson.
Till exempel nämner han att många av de nya svenska it- och teknikföretagen inte klassas som ”tillverkning” och därför måste betala den höga elskatten, vilket missgynnar dem internationellt. Företagare i södra Sverige, som dessutom måste tampas med höga elpriser, missgynnas också av skatten jämfört med företagare i de nordligare delarna av landet.
– Ett annat klassiskt exempel på hur orättvist den här skatten slår, enligt Företagarna, är att ett bageri räknas som tillverkningsindustri medan pizzerian på andra sidan gatan inte gör det, trots att båda bakar och säljer bröd. Det är ju bara jättekonstigt, säger André Nilsson.
Sverige halkar efter
Ett vanligt motargument mot att sänka elskatten är att svenska företag ändå har det bra, då Sverige har låga elpriser i en europeisk jämförelse. Men här håller inte André Nilsson med.
– Mindre än en tredjedel av vad företag faktiskt betalar för el utgörs av själva elpriset. Majoriteten av kostnaderna utgörs av nätavgifter och skatter. Eftersom bara en liten andel av småföretagen får nedsättning blir elskatten en bred kostnadsdrivare inom det svenska näringslivet, säger André Nilsson.
Om Sverige vill vara attraktivt för investeringar, elektrifiering och utsläppsminskningar, menar han att man måste tänka om.
– De enda europeiska länderna som har högre elskatter för småföretag än oss är Danmark och Polen. Nu har emellertid Danmark reformerat sitt system och Polen ser ut att snart göra det, så det är mycket möjligt att Sverige snart hamnar högst i Europa, säger André Nilsson.
Han hävdar att en reformerad elskatt förutom ett mer livskraftigt näringsliv också skulle leda till en ökad investeringsvilja inom elproduktion och elnät, då elektrifieringen snabbas på. Han tillägger att inga av riksdagspartierna idag har en reform av elskatten i sina partiprogram, men att han tror att flera av dem kan vara öppna för frågan om den kommer högre upp på dagordningen.
Läs rapporten här.
Linus Olin
