Bakgrunden till Säkerhetsdagarna är det försämrade säkerhetsläget i Europa och en osäkerhet kring vad energibolag förväntas klara i en större kris. Därför samlade Gävle Energi hela den egna organisationen, tillsammans med Sandviken Energi, Årsunda Kraft, Söderhamn Nära samt lokala nyckelpersoner inom kris- och beredskapsarbete.
– Det handlar om att gå från strategier på papper till handling. Det spelar ingen roll om man i företagsledningen har gjort världens bästa planer om inte medarbetarna är medvetna om förutsättningarna och behoven. Säkerhetsdagarna är en del i att medarbetarna ska ha en gemensam kunskapsbas, säger Håkan Jönsson, vd på Gävle Energi.
Lärdomar från Ukraina
Temat för Säkerhetsdagarna är hur energisektorn påverkas i krigs- och kristider och vilka lärdomar branschen kan dra från Ukraina för att stå bättre rustade. Talare var Joakim Paasikivi, säkerhetspolitisk analytiker, och Elina Jonsson, folkrättsjurist och diplomat med fokus på konfliktlösning, samt Pär Lager, ansvarig för lärande från Ukraina på Försvarshögskolan.
– Deras analyser visar att energibolagen i Sverige måste dimensionera verksamheten för att kunna hantera en krigssituation – något som inte har skett sedan 90-talet. Här har vi mycket att lära från Ukraina, säger Håkan Jönsson.
Sedan krigets början har Ryssland systematiskt genomfört attacker mot elproduktion, ställverk och elnät i Ukraina. Trots det har Ukraina varit duktiga på att få i gång elsystemet igen. Tillgång till reservdelar och personal, som kan genomföra reparationer, har varit avgörande för att lyckas med detta.
– I Sverige har många branscher arbetat med att få varor enligt principen Just-In-Time. Det var ju modernt, men det är det inte längre, konstaterar Håkan Jönsson krasst.
– För energibolag blir det därför viktigt att identifiera vilken materiel vi behöver lagerhålla, hur det ska roteras och så klart att köpa in materialen. På Gävle Energi märkte vi redan under en störning som stormen Johannes i december att materiel tog slut. Så kan vi inte ha det, säger han.
Vi är möjliggörande för resten av samhället att hålla ut. Det blir därför väldigt viktigt att öva olika scenarier.
Bra att jobba gemensamt med lagerhållning
Samtidigt pekar Håkan Jönsson på att det här finns stora samordningsvinster om branschen jobbar gemensamt med lager för materiel och komponenter inom såväl el som fjärrvärme.
– Vi måste komma överens om att bygga de här lagerförmågorna tillsammans. Här har Sinfra ett väldigt intressant initiativ kring att införa ett nationellt system för reservdelar och komponenter till el och fjärrvärme. Därigenom kan man också göra det mer kostnadseffektivt att samarbeta med underentreprenörer och leverantörer.
Något som samtliga talarna påtalade under Säkerhetsdagarna är vikten av att ha en mental beredskap för allvarliga kriser och ytterst krig.
– Genom att ha en mental beredskap så förmår man att göra de åtgärder som krävs för att ha ett uthålligt energisystem. Och är man tillräckligt bra på att hantera de extrema utmaningarna som kan drabba ett energisystem är det i sig en avskräckande förmåga mot angrepp samtidigt som det möjliggör en försvarsvilja i samhället i stort, säger Håkan Jönsson.
– För om inte energisektorn förmår att upprätthålla verksamheten så finns det heller antagligen ingen försvarsvilja. Så vi är extremt viktiga och det måste vi vara medvetna om när vi jobbar i energisektorn. Vi är möjliggörande för resten av samhället att hålla ut. Det blir därför väldigt viktigt att öva olika scenarier.
Tydlig styrning saknas
Samtidigt som både branschsamverkan och mental beredskap lyfts fram som avgörande, menar Håkan Jönsson att det saknas tydlig styrning för hur långt energibolagens ansvar faktiskt sträcker sig i ett allvarligt säkerhetsläge.
– Energimyndigheten har sektorsansvar för energiförsörjningen, men deras ramverk för vad energisektorn förväntas göra och prestera i en krissituation är i princip obefintlig. Naturligtvis har vi energiföretag ett ansvar att anpassa vårt säkerhetsarbete till våra lokala förutsättningar, men myndigheterna har ett ansvar att ge förutsättningar och en miniminivå att utgå från.
– Nu blir det därför mycket upp till energiföretagen att göra sina säkerhetsanalyser och åtgärdsplaner liksom att sedan gå från strategier till att göra faktiska åtgärder, avslutar Håkan Jönsson.
Ann-Sofie Borglund
