Energibranschen står inför ett snabbt växande digitaliseringsbehov, drivet av teknisk utveckling av alltifrån nya erbjudanden till energismarta fastigheter och till nya möjligheter av styrning av vår infrastruktur, till exempel elnät.
Samtidigt saknas ofta standardsystem som kan hantera helheten från datainsamling till prognoser och operativa beslut, och många aktörer har inte råd att köpa eller utveckla separata it-system för varje delproblem.
Det är bakgrunden till att Öresundskraft i samverkan med konsultbolaget Sigholm valt att sjösätta ett stort projekt för att uppmuntra användningen av så kallad open source, eller öppen källkod, inom energisektorn.
Sparar tid och pengar
Öppen källkod är ett samlingsbegrepp för mjukvara där källkoden är publik, där vem som helst har rätt att utan kostnad titta på den, använda den, och modifiera den för sina egna behov.
Jenny Gustavsson, ansvarig för digitalisering och affärsutveckling på Öresundskraft, förklarar varför man satsar på öppen källkod:
– Vi tittade på tekniken och märkte hur mycket potential det finns för oss att både spara pengar och tid genom att öka användningen av det här. Särskilt inom digitaliseringen av vår elnätsverksamhet, säger Jenny Gustavsson.
Satsningen inleddes med ett antal praktiska tester i fjol, bland annat i form av utveckling av ett digitalt prognosverktyg för bolaget. Resultaten var goda.
– Våra elnätskollegor ser en stor potential och ser att verktyget kan lösa deras problem och it-utvecklarna uppskattar att vi gjorde en tidsbesparing på runt 40 procent jämfört med om vi utvecklat lösningen på traditionellt vis, säger Jenny Gustavsson.
Vi tittade på tekniken och märkte hur mycket potential det finns för oss att både spara pengar och tid genom att öka användningen av det här.
Lärdomar från Nederländerna
Helena Olssén, strategikonsult på Sigholm och en av de drivande personerna i projektet, säger att Öresunskraft i och med de här satsningarna ligger längst framme bland svenska energibolag rörande open source när det gäller digitalisering av elnäten. I exempelvis Nederländerna har man dock kommit ännu längre.
– Vi har erfarenhet av arbete med open source hos Alliander, som är ett stort elnätsföretag i Nederländerna, och kan ta med oss flera lärdomar därifrån till svenska aktörer som vill satsa på tekniken, säger Helena Olssén.
– Den största styrkan med öppen källkod är samarbetet, då det idag förekommer alldeles för mycket dubbelarbete i svensk energisektor. Många aktörer satsar stora summor pengar på att lösa liknande problem var för sig. Med öppen källkod kan man i stället lösa dessa utmaningar gemensamt, samtidigt som man får mer kontroll över tekniken än om man köper in lösningar från utomstående it-företag, säger Helena Olssén.
Hon säger att open source-arbetssättet påminner om hur elnätsbranschen redan samarbetar framgångsrikt inom standardisering, till exempel via Elnätsbranschens riktlinjer (EBR). Hon tillägger att open source som sådan varken är mer eller mindre säker än proprietär källkod (som ägs av ett företag), endast annorlunda.
I praktiken innebär användning av öppen källkod ytterst sällan att man bara kopierar en lösning rakt av. Det krävs ofta en hel del utveckling och justeringar för att anpassa koden till ens egna behov.
Koden kan granskas av alla
Koden är förvisso öppen för allmän beskådan vilket även inbegriper hackare. Men öppenheten innebär också att koden kan säkerhetsgranskas och förbättras av alla sina användare på ett annat sätt än till exempel inköpta lösningar, där man inte alltid vet vad man får och hur säker lösningen i fråga verkligen är.
– För Öresundskraft är det också viktigt att betona att all användning av open source kombineras med robusta interna säkerhetsrutiner, noggranna kontroller och en strikt säkerhetsarkitektur, säger Jenny Gustavsson.
– Vi använder aldrig open source‑komponenter utan att de först verifierats, testats och integrerats på ett sätt som uppfyller våra krav för samhällskritisk infrastruktur.
Öppen källkod minskar också beroendet av enskilda leverantörer, vilket är särskilt viktigt för samhällskritisk infrastruktur som elnät.
– I praktiken innebär dessutom användning av öppen källkod ytterst sällan att man bara kopierar en lösning rakt av. Det krävs ofta en hel del utveckling och justeringar för att anpassa koden till ens egna behov. Men man kan ändå spara väldigt mycket utvecklingstid jämfört med att koda allt från grunden, säger Helena Olssén.
Stort intresse från andra bolag
Sedan projektet tog sin början i januari 2025 har ett flertal andra svenska energibolag hört av sig och varit intresserade av att medverka i samarbetet. Jenny Gustavsson är nöjd.
– Ett av våra främsta syften med projektet är att få igång ett open source-samarbete bland svenska bolag, så det är jätteroligt att vi ser ett så stort intresse, säger Jenny Gustavsson och fortsätter:
– De främsta tekniska utmaningarna vi jobbar med just nu handlar om att få ut tillräckliga data från våra befintliga system, samt behovet av gemensamma standarder för API:er och informationsmodellertavsson.
Open SourceOpen Source eller öppen källkod är mjukvara där källkoden är publik och alltså inte ägs av någon, avseende immaterialrätt eller liknande. Vem som helst är fri att använda och modifiera sin egen kopia av koden, men varje organisation kontrollerar vilken kod som körs i sin egen miljö. Organisationer kan även välja att dela sina förbättringar med open source-projektet efter granskning. Tanken bakom konceptet är att användarna tillsammans jobbar med att vidareutveckla och förbättra koden.Motsatsen kallas proprietär källkod och är källkod som ägs av företag eller privatpersoner. Båda typerna av källkod har använts inom it-sektorn under flera decennier, men på senare tid har open source vunnit alltmer mark på många områden.
Linus Olin
