Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Svenska kraftnät beviljade 4 865 MW anslutningar 2025
Det ökade effektbehovet i elektrifieringens spår har satt fart på Svenska kraftnät som i veckan levererade sitt årsbesked kring nya anslutningar.
Här konstaterar Svk att det totalt blev 22 positiva besked om anslutningar under 2025, uppdelat på 3 695 MW elanvändning respektive 1 170 MW produktion. Totalt 4 865 MW. Samtidigt har tiden för att behandla och godkänna ansökningar om förhandsbesked kortats med cirka en tredjedel under de senaste åren.
För att möta behoven av att ta ut och mata in mer el i elsystemet har Svenska kraftnät jobbat i två huvudspår: bygga ut överföringskapaciteten i stamnätet och förändra anslutningsprocessen.
– Vi ser nu att detta har gett resultat. Under 2025 har vi dels kunnat lämna positiva förhandsbesked till volymnivåer vi inte har haft under hela 2020-talet, dels minskat den totala kön med anslutningsärenden, trots att vi under förra året fick in mycket stora nya anslutningsärenden, säger Anna-Märta Jander, ansvarig för Anslutningar Kundrelationer, Svenska kraftnät.
2. Nytt lagförslag för att snabba på kärnkraftsbeslut
Regeringens förberedelser för ny kärnkraft fortsätter. Under mandatperioden har man genomfört en rad åtgärder för att undanröja hinder och skapa effektivare processer för att etablera ny kärnkraft.
Under torsdagen var det dags igen då klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari presenterade ytterligare förenklingar. Denna gång handlade det bland annat om en ny process där kärnkraftsaktörer ska kunna få ett tidigt godkännande i processen från regeringen och kommunerna istället för sent som idag. Därefter ska Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten ta vid med efterföljande tillståndsprövningar.
– Det här skapar stabilitet och förutsägbarhet, inte minst för mindre aktörer som kan hantera riskerna i ett tidigt skede i processen, sa Romina Pourmokhtari.
Regeringen skickar även ut ytterligare en remiss där man föreslår ändringar i miljöbalken som kan möjliggöra för kärnkraft på fler platser vid kusten.
Dessutom har regeringen beslutat att Naturvårdsverket ska fördela 20 miljoner kronor till kommuner som vill bedriva förstudier för ny kärnkraft.
3. Fortum tar nästa steg i miljöprövningen av vattenkraften
De svenska vattenkraftföretagen inväntar på att få nya och tydliga direktiv kring de miljöprövningar som ska göras i vattenkraftverken under kommande decennier i linje med EU:s krav.
Men i väntan på det pågår i de flesta företag ett intensivt förberedelsearbete för miljöprövningarna. I veckan meddelade Fortum – en av landets stora vattenkraftsaktörer – att man lämnat in miljöansökningar för Untra och Lanforsen, två kraftverk i nedre Daläven.
Här specificerar Fortum också vilka åtgärder som företaget ska genomföra för att klara de nya miljökraven. Det handlar bland annat om att gynna så kallade svämmiljöer, strandliggande miljöer där miljövärdena gynnas av ökad vattentillförsel. De ökade flödena från dammarna kommer anpassas efter de olika livsstadierna för lax och havsöring.
Vidare kommer förtaget att anlägga en fiskväg vid Lanforsen och möjliggöra fiskvandring förbi Untra.
– Varje miljöåtgärd är framtagen efter omfattande analyser. Underlaget bygger bland annat på scanning av älvbotten, hydraulisk modellering och fälttester av flöden för att precisera val av insatser och bedöma den förväntade effekten, säger Sara Sandberg, miljöchef på Fortum, i ett pressmeddelande.
Företaget beräknar att åtgärderna kommer leda till en produktionsförlust på 20–75 GWh, vilket motsvarar 4–14 procent av kraftverkens produktion.
4. Så påverkades kunderna av Mälarenergis effektavgifter
Diskussionen om nyttan av effektavgifter har varit flitig efter en ny rapport av Energiforsk som kom för någon vecka sedan, och som vi också skrev om med fokus på vad elnätsföretagen bör tänka på när de lanserar sina avgifter.
I veckan presenterade Mälarenergi en uppföljning av sina effektavgifter, som företaget införde i september 2025 för samtliga kunder med en huvudsäkring på 16-63 ampere. Avgiften baseras på kundens högsta effekttopp under månaden mellan kl 7 och 19 på helgfria vardagar.
Nu kan man se att 38 procent av företagets elnätskunder fick en kostnadssänkning genom effektavgiften, medan 62 procent fick en ökad kostnad. I snitt har det inneburit en kostnadsökning med 15 kronor i månaden per kund.
Per Barkström, avdelningschef Nätmarknad på Mälarenergi, tycker att förändringen överlag gått bra, även om det är lite för tidigt att dra några djupare slutsatser kring beteendeeffekter. Han är också fullt medveten om att att den nya avgiften väcker frågor.
– Vi vet att effekt- och elnätsfrågor kan upplevas som komplexa. Just därför har vi satsat på kommunikationen och tagit fram flera digitala verktyg och visualiseringar. Och de verktygen har använts. Sedan den 1 september har 32 500 kunder loggat in på Mälarenergis webb för att kolla effekttoppsidan och beräkna den egna elnätskostnaden, säger Per Barkström.
5. Danmark investerar 60 miljarder i energiön Bornholm
Det danska folketinget beslutade under tisdagen med en bred majoritet att satsa 42,6 miljarder danska kronor (cirka 60 miljarder svenska kronor) på att bygga en så kallad energiö utanför Bornholm. Projektet blir det största enskilda energiprojektet någonsin i Danmark.
Det handlar om en havsvindkraftspark på cirka 3 000 MW som ska leverera el till såväl Danmark som Tyskland – en energimängd motsvarande elbehovet hos 3 miljoner hushåll.
Tyskland bidrar med 70 procent av investeringen till havsvindparken samt finansierar ledningen till Tyskland. EU bidrar med fyra miljarder danska kronor.
– Med Energiö Bornholm tar vi ett historisk steg mot ett mer säkert och konkurrenskraftigt Europa i en tid med geopolitiska utmaningar. Det breda politiska stödet visar att vi kan samarbeta om att genomföra banbrytande projekt, säger klimat- och energiminister Lars Aagaard i en presskommentar.
Johan Wickström
