Det är höst i residensstaden Härnösand och årets 20 nya elever på utbildningen Driftingenjör elkraft har precis börjat sin andra laborationsvecka på yrkeshögskolan Heta (Härnösands energitekniska arena). Parallellkopplingar är förmiddagens tema och gruppvis diskuteras vilka matematiska formler som ska användas för att beskriva parallellkopplingens effekt på den inkommande elektronströmmen.
Det är stor bredd på de studerandes förkunskaper. Många kommer från en helt annan bakgrund medan andra har lång erfarenhet inom elbranschen och vill bredda sin kunskap för att byta arbetsuppgift. Gemensamt är dock en stark tro på möjligheten att förändra sin arbetssituation och sitt vardagsliv.
– Jag ville börja arbeta med något helt nytt efter många år inom handeln och behövde utmana mig själv för att testa mina gränser, berättar Linda Edström, 41 år, från Timrå som är en av två kvinnor som går elkraftsutbildningen.
Hennes mål är att klara av utbildningen och bemästra matematiken som hon nu håller på att komma ikapp. Linda Edström tycker att lärarna är pedagogiska och att det är lätt att ställa frågor trots att alla teoretiska lektioner sker på distans.
– Det är en heltidsutbildning och trots att alla teoretiska lektioner sker på distans går det inte att hinna med om man inte går all-in, förklarar Linda Edström som bestämde sig för att satsa på ett arbete i elbranschen för att bidra till samhällets utveckling.
– Dessutom finns det en stor personlig utvecklingspotential. Det är bättre betalt och arbetstiderna är mer regelbundna än mitt gamla jobb. Jag ser fram emot att börja som elkraftsingenjör.
Hon får medhåll av kurskamraten André Westman, 34 år, från Sollefteå som sa upp sig från sitt sjukhusjobb där han jobbat i flera år för att påbörja utbildningen.
– Det var en kompis som tipsade mig om utbildningen på Heta och jag fick gå en treveckors förberedande mattekurs för att bli antagen. Och det har varit mycket matte och fysik under den första månadens distanslektioner men nu blir det mer ellära, berättar André Westman som ännu inte vet vilken branschinriktning han är mest intresserad av att senare arbeta inom.
– Under praktiken kommer vi nog snart underfund med vad som passar oss bäst och jag räknar med att få jobb direkt, säger han.
Bristen på kompetent personal på elsidan är gigantisk och vi hade kunnat skapa fler utbildningsplatser om företagen kunde ordna fler praktikplatser.
I den tvååriga yrkeshögskoleutbildningen ingår 20 veckors Lärande i arbete, LIA-praktik, som är en viktig del av utbildningen. För skolan har dessa praktikplatser blivit en av de stora utmaningarna att arrangera.
– Bristen på kompetent personal på elsidan är gigantisk och vi hade kunnat skapa fler utbildningsplatser om företagen kunde ordna fler praktikplatser, säger Håkan Ölund, enhetschef på Heta utbildningar och med en bakgrund inom både, el, kyla och värme.
– Men med dagens hårt slimmade personalstyrka har företagen inte tid att ta emot praktikanter. De skjuter sig själva i foten, för hur ska de då få fram ny kompetens?
Intresset är stort för elkraftsutbildningen och utbildningens 20 platser brukar fyllas snabbt. Däremot är det betydligt färre elever som söker till driftteknikerutbildningen.
– Det är en verksamhet som få har kunskap om och ofta kör vi driftteknikerutbildningen för kraft och värme halvfull för det är få som söker till programmet trots att behovet av drifttekniker är omättligt. Det är ju ett viktigt yrke som värmer upp hela städer, berättar Eva Östman, utbildningsledare för YH-utbildningen inom elkraft och kraftvärme.
Labb med kraftvärmeverk
Trots det lilla antalet som söker är förutsättningarna ypperliga för blivande värmetekniker tack vare ett labb med ett komplett kraftvärmeverk. När alla andra ångpannor revs ut runt om på skolor i landet behöll Härnösands kommun sin, vilket var en viktig del i den sjöfartsutbildning som tidigare bedrevs i lokalerna.
Tillsammans med en ångturbin från en minsvepare fungerar anläggningen precis som ett kraftvärmeverk, och en kylbassäng på 400 kubikmeter gör det möjligt att köra laborationer och övningar med ångpannan på 4 MW året om.
– Det är en unik anläggning som även används i undervisningen av andra yrkeshögskolor och universitet. Den gröna omställningen har gjort labbanläggningen högaktuell, för nu är det metanolfabriker och vätgasproduktion på gång i regionen. Intresset är så stort numera att det knappt finns tid att serva pannan, säger Håkan Ölund.
Det är en unik anläggning som även används i undervisningen av andra yrkeshögskolor och universitet.
Förutom YH-utbildningar arrangerar Heta även uppdragsutbildningar för energibranschen med certifieringskurser för bland annat kyl- och värmepumpsinstallatörer och solcellsinstallatörer.
Förra året invigdes en uppgraderad version av Förnybartlabbet med helt ny utrustning: nya värmepumpar, kylmaskiner med koldioxid respektive f-gas som köldmedium, solceller och pelletspannor för totalt 1,2 miljoner kronor.
– Det är en stor ekonomisk utmaning för kommunen att uppdatera skolans utrustning. Men vi fick 800 000 kronor från Energimyndigheten och branschföretag. För tio år sedan var det omöjligt att hitta sponsorpengar men nu växer behovet av grön kompetens och det gör att det blivit lite lättare, säger Håkan Ölund.
Men all utrustning måste inte vara ny, tvärtom. Ångpannan från 70-talet och ångturbinen från 40-talet fungerar som ett kraftvärmeverk.
– En av fördelarna med äldre utrusning är att den ofta är enkel att förstå och därmed också bra i undervisningssammanhang, säger Ulf Söderlind, lärare på kraftvärmeutbildningen.
Alla funktioner kan styras helt manuellt utan automatiska regulatorer i både ångpanna och ångturbin (utom säkerhetskretsar förstås).
Labbet fyller ett glapp
–I undervisningen ger det de studerande en helt annan förståelse för hur det fungerar och ger en pedagogisk dimension som annars är svår att förklara för dem. Därtill kan vi testa att köra maskineriet på ett sätt som aldrig går att göra i verkligheten på kraftvärmeverket. Därför är labbet helt oersättligt, det fyller ett glapp mellan de teoretiska lektionerna och LIA-praktiken, förklarar Ulf Söderlind.
– Fast lite pengar till ett modernare styrsystem för brännaren skulle vi allt behöva.
Kompetensbristen speglas i YH-utbildningarna.Varje YH-utbildning initieras av industrin och varje kurs har en ledningsgrupp bestående av branschfolk som utformar innehållet i kurserna för att se till att utbildningen är relevant. Varje kurs skapas utifrån branschens behov och ledningsgruppen fastställer även examen efter att de studerande uppfyllt alla kursmål med godkända resultat.
– Vår uppgift som utbildningsanordnare är att se till att uppfylla det branschen vill uppnå. Våra labb tillsammans med våra kompetenta lärare ger oss goda förutsättningar att hålla en hög kvalitet i undervisningen, säger Eva Östman.
På elsidan har kompetensbristen varit ett problem sedan 90-talet och under pandemin insåg kraftvärmebranschen att återväxten av kompetens upphört. Nu har bemanningsföretag hittat en nisch för att få in driftpersonal på kraftvärmeverken genom att köpa en kortvariant av driftteknikerutbildningen, så kallade accelerated learning-utbildningar.
– Det finns en uppsjö av dessa korta utbildningar inriktade på bristyrken och vi är inne på andra året nu med den tredje 12-veckorskursen för att snabbutbilda drifttekniker inom kraft/värme. Helt klart innebär det en utmaning för oss att göra en kortvariant av YH-utbildningen för att ge studerande en bra grund innan de börjar som lärlingar på kraftvärmeverket, säger Håkan Ölund.
Utbildning med beredskapskompetens
Osäkerheten i omvärldsläget har även fått energiföretagen att fokusera på beredskapsfrågor. Nu arbetar Heta och energibranschen med att ta fram en utbildning med beredskapskompetens på värmesidan.
– Vi får se i vilket format utbildningen kommer att anta, om den bakas in i den ordinarie YH-utbildningen eller om det blir en branschutbildning, säger Håkan Ölund.
– Kompetensbehoven följer samhällets utveckling, både tekniskt och säkerhetspolitiskt. Branschskolor fyller en viktig funktion när snabba förändringar
sker.
Heta utbildningar Härnösand
Yrkeshögskolan Heta (Härnösands Energitekniska Arena) har drivit utbildningar sedan 2006 med utbildningar inom elkraft och värme. Här finns följande YH-utbildningar inom energi: Driftingenjör elkraft, Drifttekniker kraft & värme, Certifierad kyl- och värmepumptekniker, Underhållsingenjör, Processtekniker med vätgaskompetens. Dessutom finns skräddarsydda företagsutbildningar.
Anders Kristensson
