Med sju månader kvar till valet har partierna börjat förbereda sina positioner i en alltmer turbulent omvärld. Under förra valet, 2022, låg energifrågan högt upp på dagordningen, och mycket talar för att det blir så även i år.
Hur vi hanterar energi- och klimatfrågan är helt centralt för Sveriges framtid, enligt Energiföretagen. Under onsdagen presenterade branschföreningen en valreformagenda med strategiska vägval och konkreta förslag för kommande fem år, 2026–2030.
Sverige har ett starkt utgångsläge, men för att kunna ta tillvara på fördelarna behöver politikerna göra ett antal avgörande strategiska vägval, menar Energiföretagens vd Åsa Pettersson.
– Det är då det skapas förutsättningar för fossilfri tillväxt som ger fler arbetstillfällen och säkrar välfärd. De strategiska vägvalen handlar om att fortsätta att hålla fast vid klimatmålen – både EU:s och det svenska nettonollmålet till 2045 – och snabba på elektrifieringen, säger Åsa Pettersson.
–Utmaningen är att fasa ut de 140 TWh fossila bränslen som importeras och används inom industrin och i vid transporter varje år. säger hon.
Ett strategiskt mål, enligt Energiföretagen, bör vara att göra Sverige till Europas mest attraktiva land för fossilfria företag.
– Klimatomställning och konkurrenskraft går hand i hand och hänger ihop. Och det är ett sätt att öka säkerhet och resiliens också. Men för att klara det krävs det att politikerna fattar långsiktiga beslut i ett högt reformtempo, säger Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på Energiföretagen.
– Då handlar det bland annat om att se till att få effektiva tillståndsprocesser på plats och att få till statliga kreditgarantier för PPA-er (energiköpsavtal).
Klimatomställning och konkurrenskraft går hand i hand och hänger ihop. Och det är ett sätt att öka säkerhet och resiliens också.
På så sätt underlättas den nödvändiga taktningen: att elproduktion kan byggas ut i takt med efterfrågan.
Bland de strategiska vägvalen finns också att tillsätta en energiberedning, där samtliga politiska partier kan ingå – på samma sätt som i pensions- och försvarsfrågan.
– Det är nödvändigt för att få de bästa förutsättningarna för energipolitiken. Man måste kunna lita på att de energipolitiska huvuddragen ligger fast över mandatperioderna, att det finns stabilitet och förutsägbarhet. Det minskar affärsriskerna, säger Åsa Pettersson.
Konkreta energiförslag
I reformagendan finns också en rad bekanta konkreta förslag som Energiföretagen presenterat tidigare, till exempel att reformera det kommunala vetot för vindkraft, slå fast ett riskdelningssystem för havsvindkraften, se till att miljöprövningen av vattenkraft får rimliga villkor för att kunna bevara elproduktion och att elnätsföretagen fortsatt får rätt förutsättningar för investeringar i den kommande intäktsregleringen från 2028.
– En annan viktig del är att värna fjärr- och kraftvärmen. Den avlastar inte bara elsystemet utan är också en viktig bit för att värna robusthet och resiliens i energisystemet genom sin lokala närvaro och förmågan till ödrift, säger Per Holm.
Just försvars- och beredskapsfrågan har singlat upp som än mer viktig de senaste åren och där spelar energibolagen en nyckelroll.
– Vi behöver en klar och tydlig målbild av vad vi som bransch ska leva upp till – vilka förmågor vi behöver ha. Och den här beredskapsdelen behöver vi få finansiering för. Det ska inte belasta kunderna, säger Per Holm.
Han efterlyser mer tydlighet och krafttag från politikerna.
– Det är helt fel att tro att det är bra som det är. Om vi inte gör något kommer konkurrenskraften snabbt att erodera, och vi kommer förlora skatteintäkter och välfärd. Vi måste utveckla Sverige – omvärlden springer väldigt fort nu, säger Per Holm.
Fossilfrihet är det som bygger svensk konkurrenskraft. Och vi kan inte vänta, för då kommer andra länder att gå före.
Politikerpanel fick ge sin syn
Efter presentationen fick en politikerpanel från sex av riksdagspartierna (L och V deltog inte) ge sin syn på förslagen. När det gäller de strategiska vägvalen var de flesta partier ganska eniga om att det var bra prioriteringar.
– Vi ligger ganska nära Energiföretagens syn på detta. Fossilfrihet är det som bygger svensk konkurrenskraft. Och vi kan inte vänta, för då kommer andra länder att gå före, säger Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för socialdemokraterna.
Camilla Brodin från KD fyllde i men med en liten brasklapp:
– Det är svårt att säga emot Energiföretagens vägval. Självklart står vi för klimatomställning och säkerhet, men inte på bekostnad av leveranssäkerheten.
En annan fråga som togs upp av panelen var hur man skulle hantera taktningen – att se till att efterfrågan på el och den nya elproduktionen kan gå i takt.
– Det är ett hinder för omställningen. Därför har vi sedan tidigare föreslagit statligt uppbackade PPA-er där staten går in och garanterar långsiktighet, säger Linus Lakso från Miljöpartiet.
Från Tidöpartierna betonade man att regeringens planeringsmål kan ge den nödvändiga långsiktigheten.
– Konsumtion och produktion är lite som en relation där man närmar sig varandra i lite olika takt. Men genom planeringsmålet på 300 TWh har vi pekat ut en mycket tydligare riktning än tidigare, säger Tobias Andersson från SD.
Enighet kring kraft- och fjärrvärmen
En fråga som enade samtliga politiker var kraft- och fjärrvärmen. Alla lyfte dess betydelse för energisystemet och alla var också eniga om att skatten på elproduktion i fjärrverksamheten bör sänkas, vilket ligger bland förslagen i Energiföretagens reformagenda.
– En sådan skaattesänkning skulle göra stor nytta för både fjärrvärmekunderna och hela energisystemet, säger Fredrik Olovsson.
Slutligen fick partierna säga hur de stäldle sig till att ingå i en energiberedning. De fick en grön lapp för ja och en röd för nej. Samtliga partier utom Moderaterna lyfte den gröna lappen – M:s representant Jesper Skalberg Karlsson lyfte både rött och grönt.
– Det här ger mig positiva vibbar inför valet. Det finns en samsyn kring vad som behövs och vad vi behöver bygga vidare på, sa Åsa Pettersson när hon avrundande presentationen
Läs reformagendan här.
Johan Wickström
