Den svenska krisberedskapen inom energisektorn är förhållandevis god för fredsförhållanden. Lärdomar från orkanerna Gudrun och Per gör att det finns system för att dela reparationsresurser, hög tillgänglighet på beredskapspersonal och inhemsk produktion av reservdelar.
I januari 2025 återinförde regeringen dessutom civilplikten för elförsörjningen. Det handlar om totalt 1 000 personer som ska utbildas för att upprätthålla det svenska elsystemet om det blir krig.
– Men vi saknar nästan helt förmåga att skydda våra anläggningar mot angrepp med fjärrstridskrafter innan de slås ut, vilket är Ukrainas huvudsakliga fokus, säger Per Everhill, ansvarig för Public Affairs på Tekniska verken i Linköping.
Till skillnad från stormar kommer antagonister ofta dessutom tillbaka och slår till igen, och det saknar vi också beredskap för.
– Vi måste förflytta målbilden från att bara reparera till att försvåra för motståndaren att slå ut våra energisystem från första början. Det blir jobbigare om man inte är förberedd, konstaterar han.
Sveriges driftvärn
Driftvärnet var mellan 1944 och 2005 en del av Hemvärnet, som hade till uppgift att skydda myndighets eller företags egna anläggningar och täckte samhällsviktig infrastruktur, som t ex järnväg och energiförsörjning.
I driftvärnet ingick medarbetare som utöver sina ordinarie uppgifter i fred hade en försvarsroll knuten till den egna arbetsplatsen i händelse av krig.
Väl utbyggd organisation till 2004
Att Per Everhill, en känd talesperson i många energisammanhang, engagerar sig i frågan om hur energibranschen ska verka i krig och kris och hur Sverige bäst kan försvara sina energianläggningar har bland annat att göra med att han även är reservofficer.
Tidigare i höstas var han bland annat inbjuden till riksdagen för ett seminarium på temat Det moderna driftvärnet där han berättade om hur driftvärnet fungerade i energibranschen fram till nedläggningen 2004 och hur det skulle kunna fungera i en modern kontext utifrån hotbilden och erfarenheterna från Ukraina.
Under kalla kriget fanns det nämligen en väl utbyggd lokal organisation underställd hemvärnet för att skydda viktiga samhällsfunktioner vid angrepp: myndigheter, industrier, energianläggningar och infrastruktur. Den kallades Driftvärnet och bestod på 1990-talet av cirka 20 000 personer, det vill säga ungefär lika många som hela det nuvarande försvaret. Driftvärnet var en del av försvaret inom hemvärnet, men knutet till ett specifikt företag eller en enskild myndighet.
Driftvärnet skulle fylla en mycket viktig roll i försvaret av våra energianläggningar, och därmed stärka vår förmåga att upprätthålla energisystemet.
Efter Sovjetunionens kollaps fick Driftvärnet minskad betydelse och när det lades ned bestod det av endast 1 500 personer.
– Driftvärnet hade många fördelar och min bedömning är att vi ganska snabbt skulle kunna återskapa ett modernt driftvärn. Det skulle fylla en mycket viktig roll i försvaret av våra energianläggningar, och därmed stärka vår förmåga att upprätthålla energisystemet, säger Per Everhill.
Känner till anläggningarna
Upplägget med hemvärnssoldater knutna till sina arbetsplatser har många fördelar.
– Eftersom det är den egna personalen som är med i Driftvärnet redan i fredstid så kan de omedelbart vara på plats när det behövs. Till skillnad från om man kallar in någon utomstående känner driftvärnssoldaterna till anläggningarna som de ska skydda och vet hur de fungerar, säger Per Everhill.
– De kan se om någonting inte är som det ska och de hittar på anläggningarna. De har även personkännedom, vilket underlättar samverkan.
Ur ett verksamhetsperspektiv finns ytterligare en betydande fördel, nämligen att driftvärnssoldater, till skillnad från de som tjänstgör i övriga delar av försvaret och hemvärnet, i en krigssituation blir kvar på sin arbetsplats. De kan därmed fortsätta med sitt ordinarie jobb som till exempel elmontör mellan vaktpassen som driftvärnssoldat. Det gör att verksamheten som helhet blir mer motståndskraftig.
Eftersom driftvärnssoldater har militär utbildning, och därmed också sjukvårdsutbildning, kan de även vara till nytta vid olyckor och räddningsverksamhet också i fredstid.
Tror att det finns stort intresse
Till skillnad från fram till 1980-talet, då en stor del av den manliga befolkningen hade gjort värnplikt, är det idag många som saknar militär utbildning. Driftvärnssoldater måste naturligtvis ha genomgått en sådan, eller få utbildning som hemvärnssoldat.
– Men i och med att driftvärnet fanns så sent som 2004 finns det fortfarande kvar i mannaminnet. På till exempel Tekniska verken finns fortfarande anställda som var med i driftvärnet innan det lades ned och kan bidra med sina erfarenheter. Om driftvärnet återskapas och organiseras på samma sätt som tidigare, som en del av hemvärnet, finns redan lagstiftningen på plats, säger Per Everhill.
Med tanke på hur stort intresset för försvarsfrågor är för närvarande tror han att det finns ett intresse bland medarbetare inom energiföretag att engagera sig i försvaret av energianläggningar i ett återskapat driftvärn.
– Jag tror till exempel inte att vi på Tekniska verken skulle ha några problem att på frivillig grund få ihop ett 30-tal personer till ett driftvärn bland våra cirka 1 200 anställda. Med tillförsel av utrustning och viss utbildning skulle det avsevärt stärka vårt skydd, säger Per Everhill.
Energisektorn kan göra mycket själva, men behöver få hjälp att hitta rätt nivå på denna typ av passiva skydd, och även här har vi mycket att lära av Ukraina.
Dagens svenska elsystem är inte byggt för att motstå fjärrangrepp och naturligtvis behöver även det fysiska skalskyddet ses över. Men att till exempel skalskydda alla transformatorstationer med betong skulle bli mycket dyrt.
– Energisektorn kan göra mycket själva, men behöver få hjälp att hitta rätt nivå på denna typ av passiva skydd, och även här har vi mycket att lära av Ukraina. Där har man gjort mycket med förhållandevis enkla medel, betongbarriärer, sandsäckar och metallnät, men också kamouflage av energianläggningar så att de blir svårare att hitta, säger Per Everhill.
Energiföretagen vill återinföra driftvärnet
På Energiföretagen är man positiv till att återupprätta driftvärnet igen:
– Driftvärnet var ett hemvärn för den samhällsviktiga infrastrukturen och hade personal utbildad för att skydda verksamheten i alla former av kris, något som vi tror kan vara avgörande om den väl är framme, säger Emma Johansson, ansvarig för säkerhetsfrågor på Energiföretagen.
– Vi föreslår därför att man genomför en utredning om att återinföra ett modernt driftvärn. Dessutom behöver vi större beredskapslager och bättre reparationsmöjligheter, så att vi blir mer rustade att återställa funktionerna efter en krissituation.
Myndigheterna med ansvar för energiberedskapen
– Energimyndigheten har det övergripande beredskapsansvaret inom energisektorn, vilket bland annat innebär att de samordnar försörjningsberedskapen vid en bristsituation.
– Svenska kraftnät ansvarar för elöverföringssystemet och elförsörjningens robusthet. De är driftansvarig myndighet för transmissionsnätet och ansvarar för att upprätthålla elbalansen även vid en kris.
– Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för beredskap kopplat till kärnkraft och joniserande strålning.
– Energimarknadsinspektionen har ett reglerings- och tillsynsansvar vid höjd beredskap, vilket innebär att de ska säkerställa att marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme fungerar även under påfrestningar.
– Myndigheten för civilt försvar samordnar totalförsvarets krisberedskap, där energi ingår som en samhällsviktig funktion.
Carl Johan Liljegren
