Det var den 4 mars 2025 som Svenska kraftnät ändrade den så kallade mFRR-marknaden (manuell frekvensåterställningsreserv) som hanterar de största balansbehoven i elsystemen, efter att de snabba frekvenstjänsterna har använts. Det handlar om resurser på max 1 MW som ska kunna aktiveras inom 15 minuter för att hjälpa till att balansera elnätet – antingen genom upp- eller nedreglering.
Tidigare avropades dessa reserver, till exempel vattenkraft, manuellt från Svenska kraftnäts kontrollrum, men nu är det en automatisk aktivering genom en algoritm som styr alla avrop i hela Norden (automated Nordic mFRR-EAM). En automatisering som ansetts nödvändig för att kunna hantera den övergång till en kvartsmarknad, som genomförts under året, och även – på sikt – möjliggöra övergången till en europeisk balansmarknad.
Stor turbulens i början
Ändringen skapade stor turbulens under de första månaderna med kraftigt höjda obalanskostnader och rejält volatila priser, som ibland nådde upp till 30-40 kr/kWh. För många mindre aktörer, till exempel vindkraftsproducenter, kunde de ökade obalanskostnaderna leda till rejäla finansiella smällar om de inte kunde leverera enligt prognoserna.
Under vissa månader har Svenska kraftnät fått gå in och justera priserna i efterhand. Men nu efter ett knappt år har priserna totalt sett stabiliserats en hel del, även om de har ökat en hel del under den senaste månaden.
– Från början var det väldigt stökigt, men det har blivit bättre. Aktörerna har anpassat sig och det har kommit in fler resurser i systemet, säger David Wästljung, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
– Dessutom införde Svenska kraftnät ett toleransband som gjorde att algoritmen kunde välja ett större men billigare bud. Det har gjort att de värsta pristopparna försvunnit.
Implementeringen gick för fort
David Wästljung ser fördelar med automatiseringen med tanke på det snabba flödet och anpassningen till kvartshandeln på elmarknaden.
– Men implementeringen gick för fort innan man var klar med alla delar. Toleransbandet hade behövt vara på plats från start och fler leverantörer hade kunnat delta om man väntat lite, säger han.
Eftersom det är så liten överföringskapacitet kvar så kan det vara svårt att hitta en motpart att leverera till och då riskerar man att få en obalans.
Införandet av flowbased, flödesbaserad kapacitetsberäkning, på elmarknaden – som genomfördes hösten 2024 – har dock gjort systemet mer komplicerat för marknadsaktörerna. Genom flowbased ska elnätet användas mer effektivt, men en följd blir att överföringskapaciteten mellan elområdena har minskat och att mindre kapacitet finns kvar på intradagsmarknaden (elhandeln som sker fram till en timme innan leverans).
– Följden har blivit att vi inte kan utbyta balansenergi mellan elområdena. Tidigare har norsk och svensk vattenkraft stått för en stor del av balanseringen. Men nu kan vi inte använda det i SE3 och SE 4, utan det ska balanseras med lokala resurser, säger David Wästljung.
Han ger ett exempel på utmaningarna.
– Om ett företag har budat in 3 MW dagen före och så börjar det blåsa betydligt mer än prognosticerat under leveransdagen, så försöker ju företaget sälja mer på intradagsmarknaden. Men eftersom det är så liten överföringskapacitet kvar så kan det vara svårt att hitta en motpart att leverera till och då riskerar man att få en obalans.
Större krav på lokala resurser
Omläggningen ställer således större krav på att det finns lokala resurser som kan sköta balanseringen, både upp- och nedreglering. Och det har skett en hel del – från mars till november ökade den förkvalificerade volymen på mFRR med 11–12 procent. Mest i de södra elområdena där uppgången var mer än 40 procent, motsvarande 1 700 MW.
Det är framför allt batterilager och vindkraft som ökat sina andelar, men även flexibel elförbrukning, vattenkraft, kraftvärme och till och med kärnkraft har stått beredda att leverera mer kapacitet till mFRR-marknaden. Och ytterligare ett par hundra MW är i pipen, enligt Svk
– Det är väldigt bra att det kommit in mer resurser. Ett större utbud sänker priserna och stärker stabiliteten. Nu tror jag att det är viktigt att fortsätta jobba med överföringskapaciteten så att helhetsbilden blir bättre, säger David Wästljung.
Den ökade prisvolatiliteten leder både till ökade obalanskostnader och ökade flexintäkter, vilket ger större incitament till oss marknadsaktörer att jobba ännu mer aktivt med att hålla balansen.
Mer komplicerat för balansansvariga företag
De balansansvariga företagen, som ansvarar för den regionala elbalansen, har fått ett mer komplext arbete sedan den nya algoritmen infördes på marknaden. För Vattenfall, som hanterar en mängd olika resurser, har marknadsomgörningen inneburit både utmaningar och möjligheter.
– Den ökade prisvolatiliteten leder både till ökade obalanskostnader och ökade flexintäkter, vilket ger större incitament till oss marknadsaktörer att jobba ännu mer aktivt med att hålla balansen och erbjuda maximal flexibilitet. Och vi har många flexibla anläggningar som kan leverera på mFRR-marknaden, både vattenkraft, vindkraft, batterilager, gasturbiner och kundanläggningar, säger Markus Bäck, chef för Intradag-optimering på Vattenfall.
Liksom David Wästljung tycker Markus Bäck att införandet gick igång med ofärdiga lösningar.
– Prisvolatiliteten som vi har sett under 2025 beror inte på större obalanser, utan är resultatet av en ofärdig modell och ett ineffektivt utnyttjande av överföringskapaciteten. Det beror på att man har infört flowbased på spotmarknaden med en nätoptimering baserat på planer av dålig kvalitet, utan någon metod för att uppdatera överföringskapaciteten på intradags- eller balansmarknaden, säger Markus Bäck.
Utnyttjar begränsad del av nätkapaciteten
Följden blir att den nya automatiserade modellen endast utnyttjar en väldigt begränsad del av den fysisk tillgängliga nätkapaciteten för utbyte (nettning) av obalanser mellan budområden, och då måste dessa obalanser istället lösas med hjälp av lokal balansering inom varje budområde vilket driver upp obalanspriserna.
– Tidigare när Svenska kraftnät hanterade mFRR-aktivering manuellt så kunde de alltså använda tillgänglig nätkapacitet friare och därigenom undvika onödiga regleringar, men det kan inte den nya algoritmen göra på samma sätt, säger Markus Bäck.
– Därför har vi efterfrågat en kompletterande process som gör att man kan räkna om nätoptimeringen närmare drifttimmen baserat på de senaste tillgängliga prognoserna och planerna. I väntan på att även den kompletterande processen är fullt automatiserad och perfekt så skulle man nog kunna starta med en enklare approach baserad på kunskap från tidigare manuella processer.
Vi nettar över- och underproduktion och slår ut den totala kostnaden på hela kundkollektivet – då blir det inte lika stora svängningar.
Obalanskostnaderna har ju rusat upp vissa timmar. Men jag tror att vi har kommit ur den värsta volatiliteten nu.
Större krav på goda prognoser
En av de största balansaktörerna i södra Sverige är Bixia, som hanterar en stor del av den förnybara energin i de två södra elområdena.
– Vi är ganska unika eftersom vi har avtal med så många elleverantörer, vi spänner över hela segmentet. Hälften av alla vindkraftverk i SE4 hanteras av oss. Och vi handlar på stödtjänstmarknaderna FCR och mFRR, säger Anders Persson
, produktansvarig på Bixia.
– Omställningen till mFRR-EAM har ställt större krav på goda prognoser från våra kunder och på våra egna prognosmodeller. Obalanskostnaderna har ju rusat upp vissa timmar. Men jag tror att vi har kommit ur den värsta volatiliteten nu.
På marknaden är det vanligt att de enskilda kunderna bära sin egen obalans. Bixia jobbar ofta med en kollektiv obalans.
– Vi nettar över- och underproduktion och slår ut den totala kostnaden på hela kundkollektivet. Då blir det inte lika stora svängningar för den enskilda kunden. Dock har kunder möjlighet att välja en enskild obalanshantering.
På Svk har man efterlyst flera leverantörer på mFRR-marknaden och hos Bixia är det nu en kö av resurser som vill ansluta till mFRR-marknaden. I december öppnade Bixia upp för ökade volymer efter att ha satt en begränsning under hösten till följd av de risker som finns.
Johan Wickström
