Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Svenska kraftnät: Minskade prisskillnader fram till 2035
Prisskillnaderna mellan landets elområden är ett återkommande debattämne – och en löpande politisk fråga. I veckan har Svenska kraftnät redovisat hur myndigheten planerar att använda de flaskhalsinkomster som uppstår just på grund av dessa prisskillnader för att, på sikt, bygga bort dem.
Totalt investerar Svenska kraftnät 215 miljarder kronor i transmissionsnätet under de kommande tio åren. Finansieringen sker delvis via flaskhalsinkomster. De 85 miljarder kronor som fanns vid årets ingång, plus bedömda inflöden på ytterligare 133 miljarder kronor fram till 2035, är redan öronmärkta för nätinvesteringar och tariffreduktioner.
– Flaskhalsinkomsterna leder alltså till att vi bygger bort flaskhalsar och ökar överföringskapaciteten, vilket minskar prisskillnader mellan elområden, säger Jacob Henriksson, finansdirektör på Svenska kraftnät.
Bedömningen är att prisskillnaderna gradvis minskar under perioden, vilket i sin tur minskar inflödet av nya flaskhalsinkomster. I slutet av 2035 beräknas överskottet vara noll.
2. Snabbare felsökning i Lund
Att hitta var ett fel har uppstått i ett elnät kan ta tid. I veckan meddelade Kraftringen Nät att de nu tagit ett steg mot snabbare felsökning i Lund. Företaget har nu driftsatt ett nytt automatiserat fellokaliseringssystem i Lunds elnät.
Systemet består av över 100 enheter installerade på stationer runt om i nätet, vilka kommunicerar med varandra och med driftcentralen.
– Systemet läser av om ett fel har passerat en nätstation eller inte och då kan vi snabbare påbörja felsökningen. Det blir helt enkelt lättare att se var ett avbrott har skett och i vilken omfattning, säger Jesper Persson Gäf, drifttekniker på Kraftringen Nät.
Satsningen är en del av Kraftringens bredare strategi att gå från traditionell nätförvaltning till att bli en mer digitaliserad systemoperatör. På sikt kan systemet utökas till fler nätområden, enligt företaget.
3. Ei granskar fem elnätsföretags effektavgifter
Det finns många frågetecken kring effektavgifterna sedan regeringen i mars backade från kravet att alla elnätsföretag ska införa dem från och med 2027. I veckan meddelade Energimarknadsinspektionen (Ei) att de ska påbörja en tillsyn för att kontrollera att de modeller som faktiskt används håller måttet juridiskt.
Tillsynen inleds med fem utvalda elnätsföretag: Bergs Tingslags Elektriska, Ellevio, Göteborg Energi Nät, Södra Hallands ekonomiska förening och Tekniska verken Linköping Nät. Urvalet grundas delvis på inkomna anmälningar och delvis på en önskan om variation i storlek och geografi.
Ei ska granska avgiftsmodellernas utformning– om de är objektiva, icke-diskriminerande, transparenta och förenliga med ett effektivt nätutnyttjande.
Tillsynen är en del av ett bredare regeringsuppdrag. Ei ska upphäva de nuvarande föreskrifterna om effektavgifter senast den 30 juni 2026 och presentera ett förslag till ny modell senast i april 2027.
4. Var fjärde betongstolpe kan vara uttjänt långt före beräknat
Landets elnätsföretag planerar reinvesteringar utifrån att betongstolpar håller i ett sekel. En ny rapport från Energiforsk ger anledning att se över den kalkylen.
Rapporten, skriven av Tommie Lindquist och Alberto Léon vid Rise, bygger på en undersökning av 28 betongstolpar i drift sedan 25 år. Resultaten visar att den genomsnittliga totala livslängden snarare landar kring 80 år – men med en betydande spridning. En fjärdedel av stolparna bedömdes ha skador som kraftigt begränsar återstående livslängd, med en beräknad total livstid på bara 33 år.
– Det är just den här spridningen som är viktig. De flesta stolpar klarar sig mycket bra, men en mindre grupp drar ner helhetsbilden kraftigt, säger Tommie Lindquist.
De oskadade stolparna uppvisade däremot inga tecken på försämrad bärförmåga, vilket talar för att de kan stå kvar länge. Rapporten lyfter fram ordinarie stolpbesiktning som ett viktigt verktyg för att tidigt fånga upp de stolpar som bryts ned fortare än normalt.
5. Regeringen satsar på korta kurser inom kärnkraftsteknik
Behovet av kärnkraftskompetens är stort. Flera aktörer står i startgroparna för att bygga ny kärnkraft. För att underlätta denna nystart meddelade regeringen i veckan att man genomför en riktad satsning på korta kurser inom kärnkraftsteknik.
Under 2026 fördelar regeringen 13,5 miljoner kronor på Uppsala universitet, KTH och Chalmers – 4,5 miljoner kronor till varje lärosäte – för att utveckla utbildningar anpassade för yrkesverksamma specialister.
– Genom satsningen på korta kurser inom kärnkraftsteknik kan fler få nödvändig kompetens för både utbyggnad och drift av kärnkraften, säger Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister.
Kärnkraftskurserna ingår i en bredare permanent satsning på korta kurser inom strategiska områden, som totalt uppgår till 61 miljoner kronor under 2026. Sedan tidigare ingår bland annat kurser inom grön omställning, batteriteknik och AI.
