Fjärrvärmen har en rad olika viktiga funktioner i det svenska energisystemet. Den behövs för att värma samhällen men även för förmågan att avlasta elsystemet, för planerbarheten och inte minst för att höja Sveriges beredskap i händelse av kris. Det menar Erik Thornström, som är ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
I den nya rapporten Varmt eller kallt? – Beslut om fjärrvärmen idag avgör hur Sverige fungerar imorgon lyfter Energiföretagen fram fyra konkreta förslag för att stärka fjärrvärmens konkurrenskraft.
– Om vi ska klara klimatmålen 2045, och det är inte så långt borta ur ett investeringsperspektiv, behöver politiken fatta beslut och skapa förutsättningar för att vi ska nå klimatmålen. Det är ett antal pusselbitar som behövs både på kort och på något längre sikt vad det gäller fjärrvärmens roll och villkor, säger Erik Thornström.
En del politiker tar fjärrvärmen för given på grund av dess långa historia och kontinuerliga utveckling sedan 1950-talet.
Utmanande förutsättningar
I en ny rapport lyfter man fram fyra konkreta förslag för att stärka fjärrvärmens konkurrenskraft: sänkt elskatt för fjärrvärmeproduktion i elpannor och värmepumpar, teknikneutrala byggregler och energikrav för byggnader avseende uppvärmning, slopad skatt på bioolja samt mer pengar energiberedskapsåtgärder inom fjärrvärmen. (Läs förslagen i sin helhet nedan.)
Att Energiföretagen vill lyfta fjärrvärmen just nu har flera orsaker.
– Vi har haft flera år här med utmanande förutsättningar för fjärrvärmen som fördubblade biobränslepriser som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vi ser också att fjärrvärmen missgynnas på olika sätt vad gäller bland annat beskattningsvillkor, byggregler och olika styrmedel.
Varför tror du att fjärrvärmen ibland glöms bort eller blir styvmoderligt behandlad?
– Fjärrvärmen upplevs ibland som anonym infrastruktur jämfört med el, vilket gör den mindre synlig i politiska diskussioner. En del politiker tar fjärrvärmen för given på grund av dess långa historia och kontinuerliga utveckling sedan 1950-talet, säger Erik Thornström.
Arbete utifrån remisser
Energiföretagens förslag har arbetats fram utifrån de remisser och propositioner som är på gång under den närmaste tiden och som kan utgöra ödesfrågor för fjärrvärmen. Bland annat har Boverket en pågående remiss av nya energihushållningskrav för byggnader som innebär skärpta energikrav, renoveringskrav för lokalbyggnader och stora förändringar i hur energikraven formuleras, vilket påverkar fjärrvärmen.
Det ligger också en proposition på beslut i riksdagen under våren om genomförandet av EU-direktivet om byggnads- och energiprestanda, berättar Erik Thornström:
– Genomförandet av EU-direktivet om byggnads och energiprestanda är en viktig del i formuleringen av framtidens energikrav i ett 2050-perspektiv. Att kraven blir teknikneutrala i valet mellan uppvärmningsformer är avgörande på flera sätt för fjärrvärmens framtid.
Kampanjen riktar sig främst till politiker och myndigheter som tar fram underlag för politiska beslut. Har ni fått någon återkoppling från politiskt håll?
– Vi har inte upplevt något direkt motstånd i sakfrågorna i möten med Regeringskansliet, men budgetprioriteringar kan utgöra en utmaning. Det är ju relativt begränsade skattereformer vi föreslår och de utgör en ganska liten del av det stora totala reformutrymme som man brukar tala om i budgetsammanhang, så min förhoppning är att vi ska få igenom det här.
Flera ödesfrågor
Förutom de fyra prioriterade förslagen lyfter Erik Thornström ett antal andra ödesfrågor för fjärrvärmen som nu är under utredning hos Energimyndigheten. Bland annat hur utsläppen från avfallsförbränning ska redovisas, alltså den fossila andelen från plastavfall.
– För att faktiskt minska andelen plast så behöver utsläppen redovisas på avfallssektorn och inte på fjärrvärmen. Det behöver finnas incitament att faktiskt minska plastandelen i avfall hos avfallslämnarna som bygger på principen om att förorenaren ska betala. Jag hoppas det kommer ett konkret förslag på det.
Vi har inte upplevt något direkt motstånd i sakfrågorna i möten med Regeringskansliet, men budgetprioriteringar kan utgöra en utmaning.
Det behövs också tillräckliga styrmedel för att klara finansieringen av investeringarna som krävs för CCS och CCU i avfallsförbränningen, menar Erik Thornström:
– Det kopplar också till översynen av EUs utsläppshandelssystem som ska presenteras i sommar. Det som är centralt är att det sker en harmonisering så att all avfallsförbränning i EU inkluderas om svensk avfallsförbränning ska kunna finnas kvar framdeles. Annars får vi alltför ojämlika villkor vad det gäller styrmedlen.
Har ni fått någon återkoppling från fjärrvärmebranschen på kampanjen?
– Många tycker att det är bra att vi skapar en tydlighet vad som faktiskt behövs för att fjärrvärmen ska kunna utvecklas och finnas kvar och visar på fjärr- och kraftvärmens systemnyttor. Det är lätt att komma lite i skymundan gentemot diskussioner om el- och energiförsörjningen i stort, säger Erik Thornström.
Energiföretagen genomför under kommande veckor en kampanj om förslagen på sociala medier, bland annat Linkedin. Läs om alla förslag på Energiföretagens kampanjsida www.varmtellerkallt.se
Energiföretagens fyra prioriterade förslag
Sänk elskatten för fjärrvärmeproduktion
Sänk energiskatten till EU:s miniminivå för el i elpannor och värmepumpar. Det ökar flexibiliteten och gör det möjligt att ta tillvara elöverskott när det är hög vindkraftsproduktion.
Säkerställ teknikneutrala regler
Säkerställ att byggregler och energikrav för byggnader är teknikneutrala avseende val av uppvärmningsform.
Slopa skatten på bioolja
Ta bort biooljeskatten enligt Tidöavtalet. Det underlättar och påskyndar utfasning av fossil olja i spets- och reservanläggningar.
Stärk finansieringen för att öka vår beredskap
Inför ökad statlig finansiering av de energiberedskapsåtgärder inom fjärrvärmen som inte är kommersiellt motiverade. Det krävs för att möta målen för värmeberedskap.
Marie Kofod-Hansen
