Förändringar i samhället leder ofta till att det gynnar vissa grupper och missgynnar andra grupper. När det gäller klimatomställningen så är energisektorn den samhällssektor som påverkar denna omställning mest, säger Klas Palm, forskare inom innovativa samhällsförändringar vid Uppsala universitet och den som lett projektet.
– Men om energiomställningen inte är väl förankrad kan det leda till en ökad polarisering i samhället, vilket kan få allvarliga konsekvenser.
De konsekvenser han syftar på är sociala motsättningar, vilket exempelvis kan leda till energifattigdom. Han tar också upp storskaliga protester som de i Frankrike 2018 med de ”gula västarna”, vilka började som demonstrationer mot höjda skatter på drivmedel men som snabbt utvecklades till en bredare proteströrelse mot höga levnadskostnader och ojämlikhet.
Undersökning av energigemenskaper
Initiativet till energigemenskaper är en del av EU:s paket ”Ren energi för alla” som kom 2019 och syftar till att även ha sociala ambitioner.
– I vårt projekt, som består av forskare inom olika discipliner, har vi tittat på förutsättningar att nå sociala effekter genom att introducera energigemenskaper i Sverige, säger Klas Palm.
Projektet startade hösten 2021 och avslutas nu i september. En svårighet när det gäller energigemenskaper är att det inte finns någon juridisk definition för vad som krävs. Den kan därför drivas av en grupp privatpersoner eller företag som samarbetar för att producera, leverera och dela förnybar el. Det kan även handla om system för värme.
Det är en stor ambition på EU-nivå där man lyfter fram energigemenskaper som ett sätt att bekämpa energifattigdom och skapa energidemokrati.
I projektet har man gjort litteraturstudier och även intervjuat personer på Gotland som vill starta en energigemenskap.
– Vi har ställt oss frågan om energigemenskaper som idé är bra för att också uppnå social hållbarhet i energiomställningen. Det är en stor ambition på EU-nivå där man lyfter fram energigemenskaper som ett sätt att bekämpa energifattigdom och skapa energidemokrati. Våra studier visar dock att på svensk nivå är den sociala hållbarheten inte något man i så stor utsträckning pratar om, säger Klas Palm.
Stort förtroende för staten
En förklaring kan vara att svenskar – till skillnad från invånare i många andra länder i EU – har stort förtroende för att staten och företag levererar samhällstjänster som bland annat el. Detta tillsammans med att det svenska elsystemet till 99 procent är fossilfritt gör att incitamenten i Sverige inte är lika starka att starta en energigemenskap som i andra länder.
Samtidigt är föreningslivet starkt i Sverige, vilket underlättar om privatpersoner vill starta en energigemenskap.
– Men vilka är det som engagerar sig i det svenska föreningslivet? Jo, det kan vara många som är som jag, det vill säga vita medelålders män. Om en förening skapar en energigemenskap kanske det snarare stärker handlingsutrymmet för den gamla vanliga maktgruppen vita medelålders män, i stället för att fler får komma till tals. Då riskerar det att bli exkluderande med energigemenskaperna och inte tvärtom, säger Klas Palm.
”Det bör finnas en social ambition”
En viktig slutsats i projektet är därför att det är viktigt att policyskapande aktörerna som kommuner, regioner, statliga aktörer och politiker blir medvetna om detta.
– En energigemenskap bör inte enbart handla om en omställning mot ett hållbart energisystem, för det kan vi göra på andra sätt, utan det ska även finnas en social ambition, säger Klas Palm.
– Men ska vi lyckas med det krävs att de policyskapande aktörerna stödjer de sociala dimensionerna och med olika metoder skapa förutsättningar för ett socialt inkluderande. Då kan en energigemenskap ge de positiva sociala effekter som EU vill se.
9 insatser som stärker inkluderingen i energigemenskaperMedborgardialoger i lokalsamhället – workshops eller byamöten där alla grupper får påverka utformningen av energigemenskaperna.Samarbete – med idrottsföreningar, bostadsbolag, byalag, kyrkor och andra aktörer som redan har förtroende i lokalsamhället.Samarbete med studieförbund och folkbildning för att sprida kunskap om energi, ekonomi och klimat på ett lättillgängligt sätt.Tillgänglighet – information på flera språk, lättläst svenska.Aktiva inbjudningar till grupper som annars inte engagerar sig, till exempel hyresgäster i miljonprogramsområden, låginkomsttagare, föreningar för funktionshindrade.Jobbskapande – inkludera arbetslösa ungdomar eller nyanlända i installation, drift eller administration via praktik och utbildning.Delningsmodeller – hyresgäster och bostadsrättsföreningar kan dela på solel även om de inte själva äger taket.Möjligheten att köpa andelar i ett gemensamt sol- eller vindprojekt för små summor (till exempel 500 kr istället för 50 000 kr).Differentierad prissättning där låginkomsthushåll får del av besparingarna.
Ann-Sofie Borglund
