Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Ny rapport: Lägre klimatutsläpp från den nordiska elmixen
Att beräkna den nordiska elmixen är en komplex historia med tanke på att länderna även importerar en del el. Men klart är i alla fall att de nordiska länderna har låga klimatutsläpp och att utsläppen successivt minskar, vilket är en god nyhet – inte minst för de företag som beräknar och redovisar sin årliga klimatpåverkan utifrån dessa siffror.
I veckan presenterade IVL (Svenska miljöinstitutet) en ny studie som visar växthusgasutsläppen från nordiska elmixen under perioden 2021–2023. Studien visar att klimatpåverkan för köpt el har minskat markant de senaste åren.
Den så kallade emissionsfaktorn har sjunkit från 90 till 59 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Andelen fossilt var 5,4 procent, förnybart 77,2 procent medan kärnkraften stod för 17,7 procent.
– De största utsläppen kommer från den bränslebaserade elproduktionen samt importerad el och det är här de största förbättringarna har skett, säger Annamaria Sandgren, expert på IVL.
– Hur mycket vi importerar varierar mellan åren men mängden är relativt blygsam. Dock är de importerade utsläppen betydande, men även här har förbättringar skett då utsläppen har minskat per energienhet.
2. Ökade krav på elleverantörer i ny elmarknadsproposition
Att hänga med i alla turer kring EU:s elmarknad är inte alltid så lätt. I veckan skickade regeringen i alla fall ut propositionen Förbättrad utformning av EU:s elmarknad som innehåller en del ändringar i ellagen.
Bland förslagen i proppen märks till exempel att elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda kunder avtal med fast löptid och pris. Elleverantörerna ska också ha strategier för att begränsa risken för utebliven leverans. Vidare ska elanvändare få sammanfattningar av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal om leverans av el ingås.
För nätföretag gäller att de ska välja ut en anvisad elleverantör på ett rättvist och transparent sätt. Likaså utökas skyldigheten för elnätsföretag att lämna information för att underlätta anslutningar.
Propositionen baseras på EU:s så kallade ändringsdirektiv – syftande på en ändring av elmarknadsdirektivet – som tröskats fram och tillbaka sedan 2019. Direktivet skulle egentligen ha varit infört i Sverige redan i januari i år, men de liggande förslagen gäller nu från och med den 1 januari 2026 om de klubbas igenom av riksdagen senare i höst.
3. Konstgjorda öar kan stärka djurlivet runt vattenkraftverk
Hur ska man stärka den biologiska mångfalden och ekosystemets funktioner runt vattenkraftanläggningar? Det är en fråga som Vattenfalls forskningslaboratorium i Älvkarleby arbetar en hel del med.
I veckan presenterade företaget ett nytt testprojekt: i Dalälven har man nu sjösatt sex flytande öar i Dalälven nedströms Älvkarleby vattenkraftstation för att bland annat gynna häckande fåglar och fisk.
De sex öarna har kopplats ihop till en sammansatt ö med en total yta på cirka 90 kvadratmeter med växter som är typiska för strand- och vattenmiljön i området.
– I utbyggda älvar kan vattennivåerna förändras snabbt och kraftigt – och idén med flytande öar är att de följer vattenytans variation och ger en stabil yta för flora och fauna att etablera sig på, säger Henrik Viklands, ansvarig för Vattenfall vattenkrafts program för biologisk mångfald.
– De fungerar som häckningsplattformar för fåglar ovanför ytan och skapar en gynnsam miljö för plankton, fisk och alger i grunda områden.
4. Jönköping Energi stärker beredskapen
Under veckan har det varit mycket fokus på beredskap då MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – har haft sin årliga Beredskapsvecka. Denna gång under temat Du är en del av Sveriges totalförsvar.
Beredskapsveckan syftar till att öka allmänhetens kunskap om hur man klarar sig vid samhällsstörningar, som exempelvis elavbrott eller brist på vatten. I samband med detta har Jönköping Energi skickat ut information om hur de arbetar med beredskapsfrågor.
Det handlar till exempel om att ha färdiga beredskapsplaner som säkerställer att det viktigaste alltid fungerar, planmässiga inventeringar av material och utrustning och att ha regelbundna övningar så att personalen är bättre förberedd när det oväntade händer.
– För oss är beredskap en självklar del av vardagen. Det är ett arbete som pågår kontinuerligt och som är avgörande för att vi ska kunna leverera samhällsviktiga tjänster, säger Margareta Karsberg, beredskapssamordnare på Jönköping Energi.
– Genom att tillsammans lyfta hur vi arbetar med beredskap och ge tips på hur man kan förbereda sig som privatperson i vardagen hoppas vi bidra till ett tryggare och mer motståndskraftigt samhälle.
5. AI-lösning drar ned solelsproduktionen vid minuspriser
Under de senaste åren har minuspriser blivit allt vanligare på elmarknaden. I norra Sverige var priserna negativa cirka tio procent av tiden under första halvåret 2025. I söder var motsvarande siffra sex procent.
Det innebär att elproducenter, till exempel villaägare med solceller, måste betala för den el som de levererar ut på nätet. Skattereduktionen på 60 öre/kWh för mikropoduktion av el har kompenserat för minuspriserna. Men vid årsskiftet tas dock skattereduktionen bort, vilket gör att man då går minus på att leverera el när spotpriset är negativt.
Ett sätt att förebygga detta är att lagra elen i ett batteri. Men för dem som inte har batteri presenterade företaget Ferroamp i veckan en lösning som gör det möjligt att automatiskt begränsa exporten av solel. Genom tjänsten FerroAI kommer solcellsproduktionen automatiskt dras ned då elpriset är negativt.
Alternativet idag är att manuellt stänga av anläggningen helt för att undvika de negativa priserna.
– Förutsättningarna i det svenska elnätet ändras hela tiden. Vi ger nu solcellsägare flexibilitet så att det ska löna sig att bidra med förnybar el till elnätet, säger Kent Jonsson, vd, Ferroamp
Johan Wickström
