Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Ingen överenskommelse – men partierna har närmat sig varandra
Behovet av en bred energiöverenskommelse över blockgränserna är stort enligt de flesta energiaktörer, till exempel Energiföretagen. Och under de senaste månaderna har regeringen haft många energisamtal med oppositionen, och framför allt socialdemokraterna, där partierna tycks ha närmat sig varandra i flera sakfrågor.
Men förhandlingarna har dock inte lett till någon överenskommelse. Under torsdagen meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch att det inte blir någon traditionsenlig uppgörelse över blockgränserna.
Ändå menar hon att samtalen gett resultat och att de inneburit ett ”genombrott”, säger hon i en intervju med Svenska Dagbladet. Till exempel finns det nu en bred samsyn för lika spelregler för kärnkraft och havsbaserad vindkraft.
– Jag bedömer att det finns ett brett stöd för symmetri i hur de här kraftslagen ska behandlas, säger Ebba Busch till Svd som också betonade att både S och V varit konstruktiva under samtalen.
I en presskonferens senare på torsdagen sa socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att hon är besviken över att det inte har blivit någon överenskommelse trots samtalen.
– Vårt land har inte råd med den här typen av långbänkar. Vi vill se en energiöverenskommelse och vår dörr står öppen, sa Magdalena Andersson.
På Energiföretagen är man nöjd med att partierna närmat sig varandra, men hoppas på fortsatta samtal:
– Både industrin och energibranschen är i akut behov av långsiktiga och brett förankrade spelregler för att kunna öka takten i elektrifieringen. Vår uppfattning är att partierna närmat sig varandra i centrala frågor såsom teknikneutralitet, fossilfrihet och planeringsmål, så vi hoppas att de så snart som möjligt återupptar samtal och hittar en ny väg framåt, säger Energiföretagens vd Åsa Pettersson.
2. Första spadtaget för SSAB:s nya stålverk
Mer Ebba Busch – i veckan var hon även i Luleå för att ta de första spadtagen för bygget av SSAB:s nya stålverk i Luleå tillsammans med företagets vd Johnny Sjöström. Det nya stålverket, som ska driftsättas 2029, ska ersätta dagens masugnsbaserade produktion och kommer att ha en kapacitet på 2,5 miljoner ton per år.
Stålverket kommer bland annat ha två ljusbågsugnar och ett integrerat varmvalsverk och den totala investeringen ligger på runt 50 miljarder kronor.
– Vi bygger världens mest elektrifierade stålverk som kombinerar spjutspetsteknik på ett unikt sätt. Det är en investering i både konkurrenskraft och klimat, säger Johnny Sjöström i ett pressmeddelande.
Den beräknade utsläppsminskningen uppgår till cirka 3 miljoner ton koldioxid per år, motsvarande cirka 7 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
3. Ny IVA-rapport: Så kan Sverige klara av elektrifieringen
Effektivare tillståndsprocesser, starkare incitament för industri att teckna långsiktiga elavtal och en översyn av elskatten på värmepumpar och elpannor till fjärrvärmen. Det är några av förslagen i en ny rapport från IVA – Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin: Elektrifieringen – så river vi barriärerna.
– Sverige har unika möjligheter att leda utvecklingen av klimatsmarta lösningar som fossilfritt stål och elektrobränslen. Men för att lyckas krävs ett elsystem med konkurrenskraftiga priser. På kort sikt innan ny kärnkraft är på plats behöver Sverige därför underlätta utbyggnaden av vind- och solkraft, säger Karl Bergman, styrgruppens ordförande och IVA-ledamot.
Politisk osäkerhet och svårigheter att teckna långsiktiga avtal hämmar investeringar i ny elproduktion. Industrins behov bör styra utbyggnaden, men marknaden behöver bättre förutsättningar, menar IVA, som även pekar även på behovet av en moderniserad elnätsreglering.
Läs hela rapporten här.
4. Årets bästa uppsats i energiekonomi
För andra året i rad har Sveriges energiekonomiska förening (SEEF) och Energiforsk anordnat en uppsatstävling för mastersstudenter, där syftet är att öka intresset för frågor om energiekonomi.
I år fick Melker Bergman och Malin Thor på Handelshögskolan i Göteborg motta priset – 15 000 kronor – för sin uppsats Connected but divided? The impact of the flow-based method on incentives to invest in electricity and wind power in Sweden.
Studien undersöker hur förändringar i enhetsintäkter för svenska elproducenter, och i synnerhet för vindkraftsproducenter, har påverkats av den flödesbaserade metoden, som infördes hösten 2024.
Resultaten tyder på att de relativa incitamenten att investera i vindkraft har ökat i elområde 2. Samtidigt verkar incitamenten att investera ha minskat i SE1, i den nordligaste delen av landet. Studien visar även att tidpunkten för vindkraftsproduktion under dagen har en betydande påverkan på den relativa intäkten per producerad enhet.
5. Svk ändrar inte metoderna på mFRR EAM-marknaden
På tal om flowbased och elmarknad. I veckan meddelade Energimarknadsinspektionen (Ei) att Svenska kraftnät inkommit med svar på Ei:s föreläggande angående den turbulenta prisbilden på balansmarknaden – mFRR EAM – som uppstått sedan Svk uppgick till automatisk aktivering i mars.
Flera energiaktörer har rapporterat om kraftigt höjda obalanskostnader och volatila priser. I sitt svar till Ei skriver Svk dock att de inte har några konkreta ändringsförslag i modellen, men att de löpande analyserar utvecklingen av mFRR EAM och kommer att ”föreslå förändringar om så bedöms nödvändigt”.
Ei konstaterar att det är fortsatta volatila priser på mFRR EAM under augusti och september. Men jämfört med priserna under mars-juni har marknaden stabiliserat sig något.
Fortsättning lär följa.
Johan Wickström
