I en ny rapport från Fortum – Elektrifieringsbarometern – har man tagit tempen på elektrifieringen och den visar att tempot är alldeles för lågt. Riksdagen antog för två år sedan ett mål att underlätta planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh 2045, vilket är en dryg fördubbling mot dagens nivå. Men hittills har elanvändningen inte ökat som flera prognoser visat, utan i stället är den alltså på den lägsta nivån på 40 år.
Förklaringen till detta är flera, framför allt en osäkerhet kring geopolitik, tullar och klimatmål. Det gör att många företag tvekar att ställa om sin produktion till att bli klimatneutral.
– I Sverige gör vi fortfarande av med ungefär 140 TWh fossila bränslen i Sverige, vilket är ungefär en tredjedel av vår energianvändning. Den behöver bytas ut om vi ska klara våra klimatåtaganden. För att vi ska lyckas med det behövs el och vätgas, säger Peter Strannegård och fortsätter:
– Vi är ett energibolag och så klart talar vi i egen sak, men vi ser att frågan om elektrifiering är betydligt större än så. Elektrifieringen är nyckeln för att vi ska nå klimatmålen. En elektrifiering skulle också göra oss mindre beroende av import av fossila bränslen, öka säkerheten och ge fler jobb.
Klimatmål och fossilfria upphandlingar
I rapporten lyfter Fortum fram ett antal åtgärder som de anser behövs för att elektrifieringen ska ta fart.
– En viktig åtgärd är att politikerna håller fast vid klimatmålen. För ska gruvnäring, metallproduktion, kemiindustrin och transportsektorn ställa om krävs stora investeringar och det måste ske på långsiktiga villkor, säger Peter Strannegård.
Fortum vill även se att det ställs krav på fossilfritt i offentlig upphandling. Staten, regioner och kommuner gör årligen inköp för över 800 miljarder kronor. Krav på fossilfritt skulle därmed kunna få en stor påverkan på elektrifieringen.
Elektrifieringen är nyckeln för att vi ska nå klimatmålen. En elektrifiering skulle också göra oss mindre beroende av import av fossila bränslen, öka säkerheten och ge fler jobb.
Fortum lyfter i rapporten fram skattesänkningar som ett sätt att få fart på elektrifieringen. Regeringen föreslår i höstens budgetproposition en sänkt elskatt med 10 öre per kWh (ink moms), men Peter Strannegård menar att det krävs fler sänkningar än så.
Han pekar på att Sveriges höga skatt på fossilfri el håller tillbaka elektrifieringen i flera sektorer där elanvändningen behöver öka.
– Vi välkomnar den sänka elskatten, men vi ser att det behövs ytterligare sänkningar. Exempelvis skulle tunga transporter vara behjälpta av att inte fullt ut elbeskattas. Detta av den enkla anledningen att de idag har svårt att få ihop affärskalkylen när de vill gå från diesel till el, säger Peter Strannegård.
Vill ha lägre beskattning på elpannor
Han vill dessutom se en annan beskattning för elpannor i fjärrvärmesystemet och skulle vilja att Sverige tar efter Norge och Finland, som inte beskattar elpannor eller värmepumpar i fjärrvärmesystemet.
– Då kan man använda dessa pannor när elpriset är lågt eller på minus. I Sverige finns det flera gigawatt med elpannor som bara väntar på att få komma i gång, men de flesta energibolag får ingen lönsamhet i detta idag på grund av den höga elskatten, säger Peter Strannegård.
– Det är synd för elpannorna skulle gynna hela energisystemet genom att vi skulle kunna nyttja låga de låga elpriserna. Nu stängs i stället den elproduktionen av och vi vaskar grön el, vilket är synd.
Vi har idag världens bästa elsystem ur klimatsynpunkt, men det är inte lätt för privatpersoner att förstå hur det hänger ihop.
I Elektrifieringsbarometern lyfter Fortum även fram att det krävs ett folkligt stöd för att elektrifieringen ska lyckas. En klar majoritet av svenskarna (66 procent) vill se en ökad elektrifiering i Sverige, enligt Novus undersökning som de gjort på uppdrag av Fortum. Samtidigt finns en bristande kunskap om elektrifieringen och omställning. Det finns också en oro för att det leder till ökade elpriser.
– Eftersom en elektrifiering innebär en stor omställning av hela samhället är det viktigt att befolkningen är med på denna resa. Vi har idag världens bästa elsystem ur klimatsynpunkt, men det är inte lätt för privatpersoner att förstå hur det hänger ihop, säger Peter Strannegård.
– Vi i energibranschen måste bli tydligare med att visa att vi måste bli av med fossila bränslen för att bekämpa klimatförändringarna. Och för att bli av med fossila bränslen måste vi få upp elanvändningen.
Vad blir konsekvenserna om inga åtgärder görs för att öka elektrifieringen i Sverige?
– Det innebär att det kommer se ut som idag, det vill säga att ingen bygger ut ny elproduktion i Sverige. Så är det ju faktiskt. Helt ärligt går det inte att räkna hem ny produktion på de prisnivåer som vi har nu, säger Peter Strannegård.
– Förhoppningsvis kommer våra industrier och kunder att fortsätta sin elektrifieringsresa i alla fall. Det tror jag. Men det kommer gå långsammare och det kommer bli tuffare att nå våra klimatmål. Och det gynnar varken svensk konkurrenskraft, klimatet, självförsörjningsgraden eller säkerhetsläget i Sverige.
Fortums sju förslag för hur elektrifieringen ska ta fart
Håll i klimatpolitiken för att stärka konkurrenskraften. Efterfrågan på fossilfria produkter ökar om svenska och europeiska klimatmål och tillhörande styrmedel är ambitiösa och förutsägbara.
Underlätta för industrin att teckna långa fastprisavtal. Statliga kreditgarantier för så kallade PPA-avtal är ett snabbt och förhållandevis enkelt sätt att stimulera elanvändningen.
Sänk elskatten med mer än 10 öre. Sveriges höga skatt på fossilfri el håller tillbaka elektrifieringen i flera sektorer där elanvändningen behöver öka.
Öka den lokala nyttan av ny elproduktion. Ge kommunerna som har elproduktion 5 öre per producerad kilowattimme. Med en tydlig ekonomisk nytta kommer den lokala acceptansen öka.
Ställ krav om fossilfrihet i offentlig upphandling. Staten, regioner och kommuner gör varje år inköp för över 800 miljarder kronor. Krav på fossilfrihet kan få en stor indirekt påverkan på elektrifieringen.
Minska antalet elområden. Färre elområden ökar rättvisan och förbättrar elmarknadens funktion.
Kom överens om energipolitiken. Ett brett politiskt stöd minskar riskerna och ökar investeringsviljan i både elanvändning och elproduktion.
Rapporten Elektrifieringsbarometern kan du ladda ner här.
Ann-Sofie Borglund
