Sedan 2015 har den svenska vindkraftsproduktionen mer än fördubblats genom en kraftfull utbyggnad. Sjunkande kostnader, en snabb teknikutveckling och en hög efterfrågan på fossilfri el gör att vindkraften idag står för cirka 25 procent, 40 TWh, av Sveriges elproduktion, inte så långt efter kärnkraften.
Även 2025 kommer vi att kunna räkna med en hel del ny installerad vindkraft, tack vare beställningar gjorda för ett par tre år sedan.
Men sedan förra året har utvecklingen mattats av rejält. Under första halvåret 2025 gjordes inga nya turbinbeställningar till svenska vindkraftsparker.
Istället har det blivit en rejäl snålblåst för vindkraftsaktörer.
– Det är ett mycket tuffare marknadsläge nu med låga och ibland negativa elpriser och där den förväntade ökade efterfrågan inte hunnit komma igång än. Och utöver det är det väldigt många projekt i tidigare fas som inte får kommunernas godkännande, säger Lina Kinning, vice vd på Green Power Sweden när vi träffas på organisationens kontor vid Sergels torg i Stockholm.
– Den kommunala tillståndshanteringen skapar en osäkerhetsfas utöver allt annat. Men vindkraftsaktörerna behöver få besked tidigt och veta att besluten ligger fast.
Kommunala veton skapar osäkerhet
Under 2024 stoppades sex av tio vindkraftsprojekt av kommunala veton. För att motverka denna utveckling föreslog regeringen i höstbudgeten 2024 att kommuner som säger ja till vindkraft skulle få stöd motsvarande anläggningarnas fastighetsskatt. Alltså en hyfsad ekonomisk morot, som bland annat tillämpas i Finland.
– Den har inte genomförts än vilket skapar ytterligare osäkerheter, konstaterar Lina Kinning.
Situationen är alarmerande med tanke på att elanvändningen – enligt de flesta prognoser – kommer öka kraftigt de kommande 20 åren, kanske uppemot en fördubbling. Och enligt den industriella branschorganisationen SKGS behöver industrin 80 TWh mer el redan till 2035.
– För att få fram denna mängd el så snabbt krävs det mer landbaserad vind och storskalig sol. Det är det som kan byggas ut snabbt och beskrivs ju som arbetshästarna i omställningen, säger Lina Kinning.
Vad krävs då för att få fart på omställningen?
– Vi måste framför allt få igång efterfrågan på el. Då behöver man titta på marknadsförutsättningarna, både för tillstånd och investeringar. Det är för många osäkerheter idag, även kring klimatmålen, säger Lina Kinning.
– Vi har ju till exempel extremt bra förutsättningar att bygga elektrobränslefabriker genom vår tillgång på biogen koldioxid och billig fossilfri el. Men då måste vi veta att klimatmålen ligger fast. Det finns ingen möjlighet till investering med så mycket osäkerheter.
De låga och volatila elpriserna – delvis beroende på den starka utvecklingen för just vindkraft och solkraft – har dock inte gynnat investeringar i vindkraft eller i så många andra kraftslag heller på sistone.
Kärnkraften prioriteras
På kärnkraftssidan har det dock börjat röra på sig – det har ju varit en prioriterad fråga för regeringen sedan starten. Någon vecka innan intervjun meddelade Vattenfall att man ska satsa på småskaliga reaktorer vid Ringhals och ansöka om det nya statliga stödet som ger ett garanterat pris på den nya elen.
3 lästips från Lina Kinning
The Overstory
Richard Powers
Stacken
Annika Norlin
Underworld
Robert Macfarlane
Hur påverkar det vindkraften?
– Det kan ju påverka både den befintliga sol- och vindelproduktionens lönsamhet och även ny tillkommande produktion, säger Lina Kinning.
– Hur ska man få lönsamhet när bara ett kraftslag får stöd och sätter marknaden ur spel? Och vi behöver ju få mer el på plats innan den nya kärnkraften är igång – om den nu kommer igång.
Sverige är inte så attraktivt längre på grund av osäkerheter och att det görs för lite på efterfrågesidan.
Även de internationella investerarna i förnybar energi har börjat dra öronen åt sig. I en ny intervjustudie från ELS Analysis, som Green Power Sweden beställt, framkommer att bilden av Sverige som investeringsland överlag är negativ på grund av en ”ogynnsam marknadslogik och en otydlig energipolitisk linje”.
– Sverige är inte så attraktivt längre på grund av osäkerheter och att det görs för lite på efterfrågesidan. Det är oroväckande. Det är viktigt att vi fortsätter vara ett attraktivt land att investera i och att vi inte halkar efter. Omställningen kommer att kräva mycket kapital.
Många synergier mellan kraftslagen
Lina Kinning valde mellan kulturvetarlinjen och kemiingenjörslinjen när hon skulle sikta in sig på en yrkeskarriär efter gymnasiet. Valet föll på det senare, med inriktning mot miljöteknik. På cv:n har hon många års erfarenhet från branschorganisationer, Energimyndigheten och Regeringskansliet – innan hon 2021 hamnade på Svensk Vindenergi.
Och från och med i maj heter denna organisation alltså Green Power Sweden efter en sammanslagning med Nätverket för solparker. Nu ligger fokus på såväl vindkraft som lagring och solel, allt i storskalig form. Här finns nu 180 medlemsföretag i hela värdekedjan, från kraftbolag till markägare och investerare.
– Det känns som en naturlig utveckling. Genom att bredda oss har vi en starkare röst för den gröna omställningen i debatten. Och systemfrågor har kommit på agendan på ett helt annat sätt under de senaste åren. Det finns många synergier mellan kraftslagen och många bolag jobbar redan med flera produktionskällor och tekniker.
Ett företag kan förlora hela årsvinsten på en halvtimme.
Även hybridparker har blivit mer aktuella, alltså en kombination av solel, vindkraft och ibland lagring, i form av batterier och/eller vätgas.
– Solel och vindkraft har omvänt korrelerande produktionskurvor vilket jämnar ut produktionen. Och med exempelvis batterier och smarta styrsystem kan du balansera den intermittenta kraften. Det finns många innovationsmöjligheter här.
Tuffare balansmarknader
Och det kan kanske behövas med tanke på den lite svajiga prisbilden. Både vind- och solkraft får idag växande intäkter från Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader, till exempel mFRR och FCR.
Men balansmarknaderna har blivit tuffare under det senaste året genom införandet av flowbased – en ny modell för elmarknaden som infördes hösten 2024 – och 15-minutersavräkning. Bland annat har tjänsten mFRR automatiserats, vilket har lett till kraftigt ökade kostnader för många vindkraftsföretag.
– Det har blivit extrema obalanspriser. Ett företag kan förlora hela årsvinsten på en halvtimme. Och detta kommer i ett redan utmanande läge med låga elpriser. Men vi har en dialog med Svk om detta och Ei är på hugget, säger Lina Kinning.
Lina Kinning
Ålder: 46.
Bor: Stockholm.
Familj: Ja.
Gör på fritiden: Är en inbiten körsångare (bästa hobbyn/lagsporten).
Energitips: Bildela och bo på mindre yta – det går fint om man slutar äga så mycket prylar.
Men hur ska man då komma tillrätta med den osäkra elmarknaden och öka incitamenten för ny elproduktion? I april kom elmarknadsutredningen som energibranschen hade väntat länge på.
– Det är en gedigen utredning, men där fanns inga skarpa förslag som accelererar elektrifieringen. Det är mycket resonemang om vad som behöver komma till, konstaterar Lina Kinning.
Statlig riskdelning behövs
Utredningsförslagen inom energisektorn har för övrigt duggat tätt det senaste året. I december kom utredningen ”Vindkraft i havet” där utredaren föreslår ett auktionssystem för havsvindparker, där regeringen ska peka ut lämpliga områden.
– På sikt kan det vara bra med ett auktionsbaserat system. Samtidigt har vi långt gångna projekt som måste hanteras innan dess. Jag har inte intrycket av att regeringen prioriterar havsvindkraft just nu.
Sverige har egentligen ett guldläge när det gäller att ta täten i omställningen.
I utredningen konstaterar man också att i princip all havsvindkraft som byggts de senaste tio åren har fått någon form av statligt stöd.
– Vi delar utredningens bedömning att det behövs någon form av statlig riskdelning för att det ska byggas havsbaserad vindkraft. Det kan ju se ut på olika sätt, cfd:er, statliga garantier för lån eller att staten bygger ut transmissionsnätet till havs, säger Lina Kinning.
– Samtidigt kan man inte ensidigt ge vissa kraftslag stöd. Det påverkar marknaden för alla kraftslag.
Havsvindmarknaden har inte precis blivit enklare av att samtliga 13 ansökningar för vindkraftsparker i Östersjön fick avslag hösten 2024 av försvarsskäl.
– Vi har fått fler utmaningar med försvaret under senare år, även inom landbaserad vindkraft. Men försvaret behöver också ställa om och är i behov av ett decentraliserat energisystem. Vi för en dialog med dem vad sol- och vindkraft kan bidra med.
Hela kedjan behövs
För närvarande är det drygt 5 500 MW aviserade vindkraftsprojekt (ungefär som fem kärnkraftsreaktorer) som har alla tillstånd på plats men där det saknas investeringsbeslut. Därutöver tillkommer mer än 6 000 MW tillståndsgiven storskalig solkraft.
– Sverige har egentligen ett guldläge när det gäller att ta täten i omställningen. Idag har Sverige bara ett mål för energianvändning till 2045. Men vi måste få till hela kedjan från efterfrågan till produktion för att lyckas med omställningen, säger Lina Kinning.
Efter cirka 20 år i energibranschen ser hon en förflyttning i frågorna.
– När jag började var det mer fokus på biobränslefrågor. Det som är kul nu är den oerhört snabba teknikutvecklingen. Det ser mörkare ut när det gäller klimatförändringar, men samtidigt har vi aldrig haft så stora möjligheter att göra något åt dem som nu.
Green Power SwedenMålet med Green Power Sweden är att skapa bättre förutsättningar för storskalig vindkraft och solkraft samt energilagring – och verka för ökad samverkan mellan dessa tekniker. Organisationen bildades under våren 2025 när Svensk Vindenergi och Nätverket för solparker slogs ihop.Green Power Sweden har cirka 180 medlemmar i hela värdekedjan. Bland medlemsföretagen finns allt från kraftbolag och tillverkare till projektörer, markägare och finansiella investerare.Vd för Green Power Sweden är Daniel Badman, som efter fem år på posten dock kommer avgå vid årsskiftet 2025.
Johan Wickström
