Det här är nog Sveriges mest fotograferade kraftledning, säger projektledaren Andreas Björns i bilen på väg till fjällbyn Ljungdalen där ett av Härjeåns många projekt pågår för att göra elnätet mer robust och redundant.
Kraftledningen löper en mil över kalfjället på Flatruet och binder samman byarna Mittådalen/Messlingen med Storsjö/Ljungdalen.
– Vi bytte nyligen ut kraftledningens alla hängdon i förtid, för vinden på kalfjället sätter kablarna i gungning som sliter hårt på materialet, förklarar han medan han kör över Flatruet med milsvid utsikt åt alla håll.
Vägen är landets högst belägna landsväg, 975 meter över havet, och nu i början av juni har husbilsturisterna redan börjat anlända, precis som flyttfåglarna. Nere på andra sidan Flatruet tar Ljungdalens gröna fjälldal vid, där grävmaskiner är i färd med att lägga ner nya elkablar för att säkra elförsörjningen i fjällbyn.
– Vi byter ut näst intill hela nätsystemet i området och gräver ner kabel där det är möjligt för att undvika framtida avbrott. För att kunna mata nätet från båda hållen, om nåt skulle hända, kopplar vi ihop de båda ellinorna som går på var sin sida i dalen, förklarar Andreas Björns medan han kör in i fjällbyn.
Vidsträckt elnät
En av de stora utmaningarna för Härjeåns elnätsbolag är just det vidsträckta elnätet som sträcker sig från gränsen till Norge och nästan hela vägen till kusten vid Sundsvall och knappt 20 mil i nord-sydlig riktning i koncessionsområdet som är totalt 21 600 kvadratkilometer. Sammanlagt handlar det om 700 mil elnät som ska underhållas och förbättras.
– Vi har drygt 28 000 elnätskunder, vilket innebär att det blir cirka 230 meter elnät som varje kund måste betala underhåll för. Det gäller för oss att hitta de absolut smartaste sätten att utföra underhåll och nybyggnationer för att få ut det mesta av varje krona som investeras, för vi har redan landets högsta elnätsavgift, säger Patrik Öh, affärsområdeschef Nät.
För att få ut mest pang för pengarna har vi tagit fram en datamodell som hjälper oss att hitta precis rätt nivå i investeringarna.
För att få en överblick av det vitt utbredda nätet gjordes en indelning i fem mindre elnätsområden i samband med framtagandet av nätutvecklingsplanen som lämnades in i fjol.
– Uppdelningen i fem mindre nät förenklade dialogen med företag och kunder för att vi skulle få en tydligare bild över kommande effektökningar, förklarar Patrik Öh.
Gräver ner nätet
Klimatförändringen har påverkat elnätet med fler avbrott genom att isbildning på träd och ledningar har ökat. Resurser läggs nu på att successivt bygga bort avbrotten genom att gräva ner nätet så långt det går och använda isolerade luftledningar där inget alternativ finns.
Varje år investerar Härjeåns runt 150 miljoner kronor i nätet, vilket i år räcker till ett tjugotal projekt samt ett flertal mindre investeringsprojekt och förstärkningar.
– För att få ut mest pang för pengarna har vi tagit fram en datamodell som hjälper oss att hitta precis rätt nivå i investeringarna. Då kan vi skynda lagom snabbt genom att dela upp projekt i etapper för att sprida ut kostnaden. Ett annat är att vi själva utför det arbete vi har kompetens för, fast det gäller att prioritera rätt, säger Patrik Öh.
Drygt 80 procent av ledningsbyggena görs i egen regi av Härjeåns 36 anställda montörer, medan man på underhållssidan köper in en del konsulttjänster.
– Vi tog över ledningsanvisningen själva under några år, men den har vi lagt ut igen för det krävdes mer resurser än vad vi trodde. Och de resurserna behövdes bättre till annat, förklarar han.
Mycket turistverksamhet
Förutsättningarna i det vidsträckta nätområdet skiljer sig kraftigt åt mellan den västra och den östra delen. I väster, i Härjedalens kommun, finns endast två anslutningspunkter till det överliggande elnätet som levererar det mesta av eleffekten, medan det österut finns många anslutningsmöjligheter.
I Härjedalen ligger ett tiotal turistorter som utvecklats snabbt de sista 10–15 åren med nybyggnation av turistanläggningar, villor och fritidshus.
– Turistverksamheten är en viktig inkomst för Härjedalen och hittills har vi klarat anstormningen med det befintliga nätet. Men på sikt kommer vi att behöva bygga ny matning, vilket blir en kostsam historia eftersom det bara finns två punkter i fjällregionen till det överliggande nätet att koppla upp oss på, säger Patrik Öh.
– Därför undersöker vi möjligheterna att kapa effekttopparna, bland annat med batterier, för att kunna ansluta fler kunder i det befintliga nätet.
I det nordöstra nätområdet, i Ånge kommun, pågår en febril industriell aktivitet. Här planeras en vätgasanläggning på 500 MW som ska producera flygplansbränsle och en kraftsamling pågår för att skapa ett nytt grönt industriellt kluster med kringindustrier, där bland annat restvärmen från vätgasproduktionen ska ingå som en resurs.
Många förfrågningar från Ånge
Härjeåns elnätsbolag har hittills fått förfrågningar från företag som vill investera i Ånge på sammanlagt 500 MW effekt. Idag levererar Härjeåns 120 MW i området.
Vi har fått göra om vår anslutningsprocess för att kunna sortera bland alla förfrågningarna genom att ställa krav på ansökarna.
– Vi har fått göra om vår anslutningsprocess för att kunna sortera bland alla förfrågningarna genom att ställa krav på ansökarna. Vissa faller då bort snabbt, men flera aktörer är kvar varav några är beroende av att andra företags planerade investeringar genomförs, säger Patrik Öh.
– För vår del är det en fråga om huruvida vi kan köpa effekten från det överliggande nätet, och där pågår en bra och konstruktiv dialog med regionnätsbolagen i området.
Härjeåns nätområde ligger i en attraktiv landsända med både fjäll och planerade nyinvesteringar inom grön omställning.
– Det har generellt blivit lättare att locka till sig kompetens till Härjeåns, säger kommunikatören Emma Dahl som själv flyttat till Funäsdalen och jobbar på kontoret i byn.
Den senaste tiden har företaget lyckats rekrytera flera viktiga nyckelpersoner, men man jobbar ständigt med att vidareutbilda personalen och försöker internrekrytera så långt det går.
– Härjeåns är ett attraktivt företag att jobba i och rankades som det femte mest attraktiva företaget i energibranschen enligt Nyckeltalsinstitutets mätning. Arbetsvillkoren är bra och de som slutar kommer ofta tillbaka efter nåt år, säger Emma Dahl.
Härjeåns sprider också intresse för verksamheten genom kontinuerliga, utåtriktade aktiviteter och samarbeten med skolor och företag. Minst en gång i månaden besöks någon skola av montörer eller ingenjörer som berättar om verksamheten. Och montörerna läser också ur ”Amanda undrar över el” för förskoleklasser på biblioteken.
– Det blev en succé. Montörerna är fantastiska på att brodera ut historier från sina egna yrkesliv, säger Emma Dahl.
Härjeåns Kraftaktiebolag bildades 1917 för att säkra energiförsörjningen i Härjedalen. När Kvarnforsens kraftstation i Härjeån stod klar började man leverera el till Svegs första elabonnenter. Namnet Härjeån kommer från vattendraget som än idag driver turbinen.
Härjeåns elnät köpte upp Ånge elnät 1997 och bildade det vidsträckta nya Härjeåns Nät, som numera även har 8 000 fiberkunder.
Inom koncernen finns även elva mindre vattenkraftstationer med en sammanlagd effekt på 18 MW, ett kraftvärmeverk, en pelletsfabrik samt ett elhandelsbolag.
Anders Kristensson
