EU-länderna måste snabba på utbyggnaden av geotermisk energi, slog EU:s ministerråd fast i december 2024. Och i mars i år underströk den nya energikommissionären Dan Jörgensen detta i ett uttalande där han påpekade att geotermisk energi har en ”viktig roll i dekarboniseringen av EU:s energisystem”.
När det gäller geoenergi, där man huvudsakligen använder den lagrade solenergin i marken, har man kommit en bit på vägen. Bara i Sverige finns över en halv miljon anläggningar, främst bergvärmepumpar.
Men de geotermiska lösningarna – som nyttjar energin från jordens inre på större djup – är energianläggningarna än så länge ganska få. En knapp procent av världens energiförsörjning kommer från geotermisk energi, där olika värmelösningar dominerar.
När det gäller el står geotermi för enbart 0,3 procent av världens elproduktion, där USA, Indonesien och Filippinerna producerar mest (men sett till andel toppar givetvis Island).
Kan utnyttjas dygnet runt
Men enligt en rapport från IEA från 2024 – The future of geothermal energy – kan geotermisk elproduktion öka kraftigt till 2050 (+ 800 GW i installerad kapacitet) och då stå för 8 procent av världens elproduktion genom nya borrningstekniker och sänkta kostnader.
En stor fördel med denna elproduktion är att den inte är väderberoende och kan utnyttjas dygnet runt, året runt. Den har därmed potential att bli en ny slags baskraft som kan komplettera den volatila vind- och solelen.
Ett av de företag som siktar på att ta en del av denna spirande marknad är det svenska företaget Jordkraft, som grundades 2023. Företagets affärsidé är att utveckla och installera små modulära geotermiska kraftverk.
Med hjälp av samma djupborrningsteknik som används vid oljeutvinning räknar man med att kunna borra ner till sju kilometers djup.
– Utvecklingen inom oljeborrningen har gått snabbt under senare år och det öppnar nya möjligheter. Det är framför allt i Skåne och Gotland som det kan bli aktuellt i Sverige, men vi ser hela världen som en potentiell marknad, säger Jessica Friberg, vd och medgrundare av Jordkraft.
Vi har valt att satsa på småskaliga, diskreta och modulära enheter som kan smälta in i naturen. Det är ju också lättare ur ett acceptansperspektiv.
Enormt tryck
Tekniken bygger på att man lägger en slang av värmetålig lättviktskomposit i det halvmeterstora hålet, som successivt smalnar av till 20 centimeters diameter. I slangen, som även innehåller digital styrutrustning, för man ner vatten till bottnen. Där finns en diffusor – ett slags duschmunstycke – som släpper ut vattnet under kontrollerade former. Temperaturen härnere ligger på 300–450 grader, så vattnet bildar så kallad torr ånga (när alla vattenmolekyler förbli i gasform).
– Det blir ett enormt tryck i hålet, men vi har skapat ett system som reglerar och hanterar trycket på en jämn och exakt nivå. Det blir ett konstant tryck på ångan som går upp till en turbin.
På ovansidan försluts brunnshålet och placeras i en betongkista med ett utlopp för ångan. En bit bort ska den 150 kvadratmeter stora elproduktionsanläggningen placeras med turbin och generator.
– Vi har valt att satsa på småskaliga, diskreta och modulära enheter som kan smälta in i naturen. Det är ju också lättare ur ett acceptansperspektiv. Vi kommer rikta oss främst till industrikunder, säger Jessica Friberg.
Signerat markavtal
Än så länge finns dock anläggningarna bara på skissbordet. Jordkraft är precis klara med datamodelleringen och det AI-verktyg som utvecklats i samarbete med Sigma Technology, och som utgör ett så kallat ”digitalt proof of concept”. Nu projekterar Jordkraft för en pilotanläggning (5 MW) i Näs på Gotland, där man sett ut lämplig mark. Tanken är att den ska vara i drift 2027.
– Vi har signerat markavtal och genomfört en förstudie av de regulatoriska processerna. Nu använder vi vårt AI-verktyg JordMod som ett projektplaneringsverktyg, till exempel för att simulera borrhålet baserat på omgivande geologi.
Jag tycker att det är väldigt konstigt att man inte pratar mer om geotermiska lösningar i den svenska debatten.
Planen är sedan att bygga fullskaliga anläggningar med en effekt på 5 MW (vilket motsvarar elbehovet hos 4 000 villor).
– Vi har räknat på att ett verk kan kosta cirka 200–250 miljoner kronor, där borrningen står för den klart största delen. Vår kalkyl är att kunna producera el för 25 öre/kWh i produktionskostnad, säger Jessica Friberg.
– Jag tycker att det är väldigt konstigt att man inte pratar mer om geotermiska lösningar i den svenska debatten. Det kan ju bli ett väldigt bra komplement till vårt nuvarande elsystem – särskilt nu när det ska fördubblas till 2045.
Vilka är de största utmaningarna för er?
– Största utmaningen just nu är att vi är ett litet team som ska hantera väldigt många frågor och prioritera rätt spår. Vi har precis inlett en finansieringsrunda och intresset är stort. Nu är det väldigt viktigt att få ombord rätt affärspartners för att snabbt kunna få vår pilotanläggning på plats och kunna skala upp i den takt vi planerar, säger Jessica Friberg.
5 000 grader i kärnan
I jordens kärna, på 500–600 mils djup, är temperaturen drygt 5 000 grader. Från denna del sker ett värmeflöde upp mot jordskorpan, det cirka fem mil tunna yttre skalet av jordklotet. I jordskorpan ökar normalt temperaturen med 20–30 grader per kilometer. Men i anslutning till vulkaniska områden kan temperaturen öka med mer än 100 grader per kilometer. Källa SGU
Johan Wickström
