De ökade bränslepriserna i spåren av Ukrainakriget fortsätter att påverka fjärrvärmebranschen. Mellan 2024 och 2025 ökade fjärrvärmepriserna med i snitt 9,2 procent enligt den senaste rapporten från Nils Holgerssongruppen, som representerar bostadsorganisationer i Sverige. Detta kan jämföras med året innan då ökningen blev 15,2 procent.
En tredjedel av alla kommuner i landet höjer priserna med mer än 10 procent. De kommuner som höjt priset mest är Herrljunga (37,9 %), Bengtsfors (32,5 %) och Trelleborg (27,1 %).
– Årets höjning är den näst största höjningen på 30 år. Det visar att fjolårets rekordhöjning inte var en engångshändelse utan en trend som riskerar att urholka hushållens och fastighetsägarnas ekonomi. När prishöjningarna gång på gång överstiger inflationen blir fjärrvärmen allt mindre konkurrenskraftig som uppvärmningsform, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Variation över landet
Jämfört med 2020 har fjärrvärmepriset i snitt ökat med nästan 4 500 kronor per år för en lägenhet, motsvarande en ökning med 40 procent.
Men fjärrvärmepriserna varierar kraftigt över landet. I kommunerna med högst pris ligger nivån nu på 1 625 kr/MWh medan de lägsta priserna återfinns kring 698 kr/mWh.
På Energiföretagen har man förståelse för att kunderna upplever det senaste årets ökningar av fjärrvärmepriserna som kännbara.
– Huvudförklaringen är behovet av att kompensera för de nära på fördubblade biobränslepriserna och där vi nu ser en eftersläpningseffekt hos många fjärrvärmeföretag, som tidigare år agerat ”krockkudde” och inte tagit ut de högre biobränslepriserna fullt ut, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
– I det ljuset är det beklagligt att vi saknar insatser för att kompensera fjärrvärmesektorn, när det nu införs riktade åtgärder med sänkt energiskatt på el och högkostnadsskydd för el- och gaskunderna så glöms fjärrvärmen bort. Genom en temporärt sänkt energiskatt på el för elpannor och värmepumpar kan fjärrvärmen bidra till ett stabilare elsystem samtidigt som det skulle vara prisdämpande och gynna fjärrvärmekunderna.
Många utmaningar
De senaste åren har fjärrvärmeföretagen stått inför en kombination av utmaningar där Rysslands invasionskrig i Ukraina lett till kraftigt stigande bränslepriser i hela Europa. Samtidigt har inflationen varit historiskt hög och byggkonjunkturen svag, vilket minskat tillgången på restprodukter även från trävaruindustrin.
Men ser situationen ut att förbättras, enligt Energiföretagen. Biobränslemarknaden har stabiliserats, vilket innebär att de kraftiga prishöjningarna vi sett de senaste åren sannolikt inte upprepas.
– Fjärrvärmen har visat sin styrka under en extremt turbulent tid. Den har inte bara levererat trygg värme utan också avlastat elsystemet och understödjer elektrifieringen. Det är en samhällskritisk funktion som vi behöver värna om, säger Erik Thornström.
Läs mer om Nils Holgersson-rapporten.
Johan Wickström
