På måndagsmorgonen (22 sep) presenterade finansminister Elisabeth Svantesson regeringens budgetproposition för 2026 som förhandlats fram tillsammans med Sverigedemokraterna. Reformutrymmet blir hela 80 miljarder kronor, där bland annat sänkt matmoms och höjt jobbskattevadrag sticker ut som de största kostnadsposterna.
När det gäller energi- och klimatdelen har regeringen löpande presenterat sina nyheter under loppet av september. Men här är en sammanfattning av de viktigaste förslagen:
- Sänkt elskatt – från årsskiftet 2026 sänks elskatten med 9,88 öre/kWh inklusive moms. Idag ligger energiskatten på el på 54,88 öre/kWh inklusive moms (43,9 öre exklusive moms). Totalt avsätts drygt 6 miljarder kronor för denna åtgärd.
- Högskostnadsskydd för elpriser – under perioden 1 november 2025 till och med hela 2026 kan elkunder få ett elstöd om spotpriset på elbörsen överskrider 1,50 kr/kWh som månadssnitt. Beräknat anslag: 1 miljard kronor.
- Förstärkt kraftlyft – Kraftlyftet, som infördes 2025, syftar till att stötta investeringar i elsystemet, till exempel i kraftvärme och energilager. Här ska anslaget ökas successivt: med 250 miljoner kronor under 2026, 750 miljoner kronor 2027 och med en miljard kronor 2028. Satsningen möjliggör att aktörer kan ansöka om stöd upp till sammanlagt fem miljarder kronor under 2026.
- Mer pengar till Klimatklivet – Klimatklivet, som syftar till att stötta lokala investeringar som minskar klimatutsläpp, får ett utökat anslag på 1,5 miljarder kronor under 2026, till totalt cirka 4,5 miljarder kronor. Anslaget beräknas öka med 1,5 miljarder även under 2027 och 2028.
- Förlängt stöd till lätta ellastbilar – Klimatpremien för lätta ellastbilar förlängs i två år och totalt avsätts 700 miljoner konor till 2027 och 800 miljoner kronor till 2028. Enligt regeringen har ansökningstrycket för detta stöd varit högt.
- Driftstöd till bio-CCS – regeringen avsätter 1,7 miljarder kronor per år under 2026–2028 för utgifter kopplade till driftstöd för bio-CCS i form av omvänd auktionering.
- Energieffektivisering i småhus – 300 miljoner kronor per år under 2026–2028 avsätts för satsningar på energieffektiviseringar i småhus. Pengarna ska även gå till informations- och kompetenshöjande insatser.
- Stöd till ny kärnkraft – för att stödja utvecklingen av ny kärnkraft föreslår regeringen en låneram på totalt 220 miljarder kronor till 2045 (i 2026 års prisnivå). Stödet bör omfatta investeringar motsvarande en eleffekt på 5 000 MW. Utlåningen antas påbörjas 2026. Regeringen föreslår även att en så kallad riskreserv upprättas om det skulle uppstå oväntade fördyringar vid kärnkraftsprojekten. Riskreserven är max 220 miljarder kronor.
- Dubbelriktade differenskontrakt – regeringen avsätter också 1 miljard kronor per år under 2026–2028 för dubbelriktade differenskontrakt – en prissäkring för den nya kärnkraftselelen – för att staten ska kunna komma igång och teckna avtal med berörda företag under 2026. De beräknade utgifterna för prissäkringen antas påbörjas 2035 och bli cirka 1–3 miljarder kronor per år under 40 år.
"Välkomna satsningar"
På Energiföretagen välkomnar man de flesta av budgetsatsningarna:
— Budgeten innehåller flera välkomna satsningar på bland annat effektiviserade tillståndsprocesser, liksom att de ekonomiska ramarna för att bygga ny kärnkraft nu läggs fast, kommenterar Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.
– Det är också mycket positivt att regeringen lyssnat på branschens synpunkter om behovet av att utöka budgetramen för Kraftlyftet. Det innebär att betydligt fler investeringar möjliggörs i bland annat ny biokraftvärme och för batteri- och värmelagring.
Åsa Pettersson saknar dock förslag som kan stötta fjärrvärmen.
– Ett konkret förslag som vi saknar är en temporär sänkning av energiskatten för elpannor och värmepumpar i fjärrvärmeverksamhet. Det skulle gynna såväl kunder som energisystemets robusthet och flexibilitet, säger hon.
Anslag i energibudgeten 2026 (milj kr)
Energiforskning 1 527
Energiplanering 1 195
Energistöd 1 137
Biogasstöd 1 035
Elberedskap 705
Johan Wickström
