Det är framför allt fyra kommande EU-regleringar som beräknas få stor påverkan på biobränslesektorn – samtliga med svåra förkortningar: Förnybartdirektivet (RED III), Avskogningsförordningen (EUDR), Naturrestaureringslagen (NRL) och Markanvändningsförordningen (LULUCF) (se separat artikel för genomgång av dessa).
Även systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) påverkar biobränslesektorn.
Gemensamt för den kommande lagstiftningen, inom ramen för Fit for 55-paketet, är att den strävar mot att minska klimatpåverkan genom att fasa ut fossila bränslen och att trygga energiförsörjningen i EU. Därtill ska lagstiftningen bidra till att biobränslena ska vara hållbara och inte leda till skogsskövling eller på annat sätt förstöra naturen.
– Denna lagstiftning har ett förtjänstfullt syfte, men den är samtidigt utmanande på många sätt. Det handlar exempelvis ofta om regleringar som har olika typer av definitioner på samma sak, säger Anna Törner, vd på Svebio.
– Det skapar en osäkerhet som gör att det är utmanande både för de som producerar biomassa och för kraft- och fjärrvärmeaktörer.
Olika förutsättningar i EU-länderna
Ett annat problem är att förutsättningarna för skogsbruk skiljer sig åt på ett markant sätt mellan medlemsländerna. Det gör att ett problem som finns i några länder kanske inte alls är ett problem i ett annat land. Också bristen på förståelse kring hur svenskt hållbart skogsbruk fungerar gör att regelverk ibland slår fel, menar Anna Törner.
– Det finns tyvärr många missuppfattningar, och det finns EU-politiker som anser att den svenska skogen ska bli hela EU:s kolsänka, så att andra därmed kan fortsätta släppa ut fossilbaserad koldioxid i EU. Men vi ser samtidigt att det blir allt fler politiker som intresserar sig för skogsfrågor, såväl i EU som i Sverige, säger Anna Törner.
– I den nya kommissionen finns också ett ökat intresse, och just nu arbetar man med en uppdatering av bioekonomistrategin, som ska komma i slutet av året. Den handlar om bioekonomi i ett bredare perspektiv, där även biobränsle ingår.
Leder till ökad administration
Det är en stor skillnad mot bara för fem år sedan då bioenergi knappt nämndes i olika EU-dokument medan det nu är en av grundstommarna för att kunna gå över till en inhemsk energikälla som är fossilfri.
Gemensamt för de kommande regelverken är att de ser ut att leda till rejält ökad administration för dem som brukar skogen och de som säljer eller köper biobränsle. Det handlar om nya krav på föranmälan, deklarationsplikter, certifikat, olika typer av tillstånd och därefter en stor kontrollmekanism kring uppföljningen.
– Något som är nytt med Avskogningsförordningen (EUDR) är att det är en helt annan typ av straffskala. Det kan bli väldigt höga böter och även fängelse om man inte följer dessa regler, säger Anna Törner.
Företag kan få fyra procent av sin omsättning i böter, vilket kan innebära stora belopp.
Otydlighet är aldrig bra för någon marknad och här blir det svårt för både för leverantörer och användare av biobränsle att veta vad som förväntas.
Koppling mellan förnybartdirektivet och utsläppshandeln
Anna Törner pekar också på vikten av att se kopplingen mellan förnybartdirektivet RED III och EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS.
– Det har seglat upp som en utmaning och det behöver finnas en regleringsmässig samordning mellan dem. För om man inte har en sådan synkronisering kan det innebära att hållbar skogsbiomassa i praktiken skulle kunna klassificeras som fossil och att man därmed skulle behöva köpa utsläppsrätter. Det skulle ge stora konsekvenser i konsumentledet, med högre priser på fjärrvärme som följd, säger Anna Törner.
– Det beror på att regelverken inte är tillräckligt harmoniserade. Det måste till ett förtydligande så att kraft- och fjärrvärmeföretagen vet vad som gäller när de upphandlar biobränsle, vilket ofta handlar om långa kontrakt.
Otydliga regleringar
Anna Törner tycker att det är oroväckande att det finns en otydlighet i de kommande biobränsleregleringarna.
– Otydlighet är aldrig bra för någon marknad och här blir det svårt för både för leverantörer och användare av biobränsle att veta vad som förväntas. Det riskerar att leda till att bolag inte vågar investera i biobränslesatsningar.
Hur påverkar regeländringarna energiföretagen i stort?
– Det enda vi kan förutse nu är främst ökade kostnader för tillstånd och ökad administration. Eftersom regelverken inte är på plats än är det svårt att sia om
hur de kan påverka tillgången på biomassa och prisbilden.
Ann-Sofie Borglund
