Behovet av flexibilitet förväntas öka kraftigt de kommande fem åren genom ökad elektrifiering och en större andel förnybar elproduktion. Power Circles studie bygger på resultaten från ett tvåårigt projekt som de genomfört tillsammans med Uppsala universitet och Plexigrid. Där har de kartlagt flexibilitetens tekniska, ekonomiska och sociala potential i det svenska elsystemet med sikte på 2030.
Kartläggningen visar att det redan idag – och fram till 2030 – finns en stor teknisk potential för att använda el mer flexibelt. Enbart elfordon kan bidra med över 5000 MW i flexibilitet och därtill kan värmepumpar tillföra ungefär lika mycket.
Totalt skulle den möjliga flexibiliteten kunna bli mer än 30 GW en sommardag. Det kan jämföras med dagens elförbrukning som en sommardag ligger på 10–15 GW, men som förväntas öka i takt med elektrifieringen.
Blickar man ännu längre fram bedöms flexibilitet från industrier, pumpkraft och vätgasanläggningar få stor betydelse, men eftersom flera industrisatsningar och investeringar i vätgas har flyttats fram beräknas inte dessa sektorer kunna bidra med så mycket flex redan till 2030.
Ökad hållbarhet och lägre kostnader
Att flexibilitet blir en del av elsystemet är viktigt av många orsaker.
– Fördelarna med flex är många och vi skapar helt enkelt bättre förutsättningar att genomföra energiomställningen på mer ett resurseffektivt sätt. Vi får ökad hållbarhet och lägre kostnader, både i form av lägre nätkostnader och samhällskostnader. Och med flexibilitet får vi också ökad leveranssäkerhet i elsystemet, säger Elham Kalhori, expert på elmarknader på Power Circle och den som lett projektet.
Ändå visar studien att många tvekar många att göra investeringar i flexibilitet.
– Dagens intäktsreglering skapar tyvärr en obalans där traditionella investeringar ofta framstår som mer lönsamma än flexibla lösningar, även när flexibilitet är samhällsekonomiskt bättre. Våra resultat pekar på behovet av nya incitament som gör flexibilitet till ett lika självklart alternativ som nätutbyggnad, säger Linda-Maria Wadman, affärsutvecklingschef på Plexigrid.
Dagens intäktsreglering skapar tyvärr en obalans där traditionella investeringar ofta framstår som mer lönsamma än flexibla lösningar.
Ingen homogen resurs
I rapporterna lyfter man också fram att flexibilitet inte är en homogen resurs, utan det är viktigt att titta på möjligheterna utifrån de olika geografiska och lokala förutsättningarna. Det handlar också om att den flexibla förmågan behövs till flera olika ändamål – att balansera såväl energi som frekvensen i nätet, men också för att för att hantera utmaningar med kapacitetsbrist.
Det handlar även om en ökad beredskap, där flexibilitet kan tillgodose energiresiliens i beredskapslägen och säkra upp resurser som kan leverera till exempel ö-drift och återuppbyggnad vid sammanbrott.
Elham Kalhori pekar på vikten av att se att flexibilitet ger nytta inom flera områden – något som inte riktigt har slagit igenom i praktiken.
– Vi ser att energibranschen har ett stort fokus på flexibilitet för balansering och överföring, men för att hantera variabilitet som också ökar när elektrifieringen accelererar behöver vi också fokusera mer på flex för energi. Vi behöver få in mer flexibilitet redan på dagen före- och intradagmarknaden och använda den för att påverka prisbildningen och matcha utbud mot behov, säger Elham Kalhori.
Den tydligaste drivkraften är dock ekonomin och kunderna förväntar sig få betalt för att de bidrar med flex.
Många hushåll är positiva till flex
En annan del av projektet har undersökt hushållskundernas inställning till flexibilitet. Där framkommer att många hushållskunder är positiva till att bidra med flexibilitet och cirka hälften av de tillfrågade hushållen är positiva till att flytta sin elanvändning.
De tillfrågade är elnätskunder hos Jämtkraft, Kraftringen och Skövde Energi, som huvudsakligen omfattar potentiella flexkunder, samt elnätskunder hos den oberoende aggregatorn CheckWatt, som redan är aktiva flexkunder.
Resultatet visar att en hög andel av kunderna anser att de genom flexibel elanvändning är med och bidrar till ett mer hållbart energisystem och en minskad klimatpåverkan.
– Den tydligaste drivkraften är dock ekonomin och kunderna förväntar sig få betalt för att de bidrar med flex. Men om det finns en möjlighet att tjäna pengar så upplever många att det också finns en risk att förlora pengar, så det är viktigt att det finns information som inbegriper det perspektivet, säger Cajsa Bartusch Kätting, docent vid Uppsala universitet.
– Det allra viktigaste för hushållskunderna är att de kan avbryta styrningen av sin el när det inte alls passar dem, säger hon.
Hög andel män i enkäterna
De hushållskunder som svarat på enkäterna var i hög andel män och de kom från mindre hushåll eller bodde i en villa. Därför bör man se resultatet som en indikation på viktiga sociala mekanismer snarare än generella uppskattningar av hela hushållssektorn.
I rapporten lyfter man fram att om många hushållskunder ska bidra med flexibilitet är det viktigt att information når ut till alla. Det kan till exempel handla om informations- och utbildningsinsatser som är riktade till hushåll med lägre utbildning, lägre teknikintresse eller begränsad teknikvana, för att därigenom sänka trösklarna för att få fler att delta med flex.
På så sätt kan flexibilitet från hushållen bli en stabil del av elsystemet, i stället för något som bara vissa aktörer med särskilt intresse och goda förutsättningar kan dra nytta av.
Här hittar du samtliga rapporter från Power Circles undersökning.
Ann-Sofie Borglund