Elmarknadens funktion och design har debatterats mycket det senaste året, inte minst när den statliga elmarknadsutredningen presenterade sina förslag i april. De låga och volatila elpriserna har gjort att investeringarna i ny elproduktion har minskat rejält, samtidigt som industrierna har signalerat om ett kraftigt ökande elbehov på sikt.
Under tiden har regeringen också infört ett stödsystem för ny kärnkraftsproduktion med garanterade elpriser till producenterna och subventionerade lån.
Hur ska elmarknaden egentligen utvecklas och vilka elpriser kan elkunderna räkna med framöver?
Två alternativa scenarier
I en ny studie från Energiforsk – Energimarknaden 2035 – har man tagit fram två alternativa scenarier för elmarknadens utveckling fram till 2035: ett marknadsdrivet och ett mer statligt styrt.
I det marknadsdrivna scenariot är staten inte alls involverad i ny elproduktion.
– Här låter man marknaden skapa balans mellan utbud och efterfrågan där energibärarna får konkurrera. Det blir ett tightare energisystem med mindre överskott och lägre elpriser men med mer volatilitet, säger Peter Fritz, oberoende energianalytiker som skrivit rapporten tillsammans med Lars Bergman, professor emeritus på Handelshögskolan.
I marknadsscenariot ökar elanvändningen från dagens cirka 135 TWh till 185 TWh under den kommande tioårsperioden. En förutsättning är dock att tillståndsprocesserna blir snabbare och mer effektiva.
Det är framför allt den landbaserade vindkraften som ökar i detta scenario. Det byggs fler energilager och fler kunder har kvartsavtal, vilket gör att elanvändningen matchar produktionen. Medelpriset på el bedöms bli 60–70 öre/kWh jämfört med snittpriset 43 öre/KWh 2024. Och en del av de planerade industriinvesteringarna kommer inte bli av på grund av att elpriserna är för höga.
Staten subventionerar
I det mer statligt styrda scenariot – Tudelad elmarknad – subventionerar staten ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft genom riskdelning och subventionerade lån.
– Det här blir ett mer robust system med mer stabila priser. Initialt kommer detta att ge industrin mer råg i ryggen och efterfrågan kommer växa snabbare. Men priserna kommer öka mer på kort sikt, eftersom den landbaserade vindkraften inte kommer att byggas ut lika mycket, säger Peter Fritz.
Oavsett vägval är det viktigt att vara konsekvent. Man kan inte bland hejvilt mellan marknadsmässiga och statliga metoder.
I detta scenario landar elanvändningen 2035 på 195 TWh och elpriserna ligger på 70–80 öre/kWh. Behovet av efterfrågeflexibilitet och energilager blir mindre.
Med tanke på regeringens stöd till ny kärnkraft lutar det åt en mer statligt styrd modell framöver, enligt rapporten, men sannolikt kommer framtidens elmarknad dock ha inslag från båda scenarierna.
– Vi ger ingen rekommendation om vilken väg som man bör välja utan pekar på olika alternativ. Både metoderna har för- och nackdelar. Men oavsett vägval är det viktigt att vara konsekvent. Man kan inte bland hejvilt mellan marknadsmässiga och statliga metoder, säger Peter Fritz som exemplifierar med elcertifikaten som infördes vid millennieskiftet som han menar skapade en obalans på marknaden.
– På en mer statligt styrd marknad där vissa energislag får stöd blir det väldigt tufft för dem som inte får stöd.
Det vore väldigt positivt om elanvändarna tar ett större ansvar för sin elförsörjning, som man gör i Finland.
Ersättning för effekt
Oavsett scenario bör dagens så kallade energy only-marknad – där elproducenterna endast får betalt för levererad kWh – kompletteras med en mekanism för prissättning av effekt, enligt rapporten.
Det krävs nån form av ersättning till företag som håller effekt tillgänglig under perioder då det är risk för effektbrist, menar rapportförfattarna. Det kan till exempel lösas genom en utökad effektreserv eller en marknadsomfattande kapacitetsmekanism.
En viktig del i framtidens elmarknad är också att det finns en väl fungerande marknad för långsiktiga prissäkringar, vilket kan ske genom PPA (bilaterala elköpsavtal) eller statliga prissäkringsavtal, Cfd-er. Men ett annat alternativ är att elproducenter och industrier samäger kraftverk.
– Marknaden kommer sannolikt utvecklas om aktörerna kan mötas i prisförväntningar. Det vore väldigt positivt om elanvändarna tar ett större ansvar för sin elförsörjning, som man gör i Finland, säger Peter Fritz.
Läs hela rapporten Elmarknaden 2035 – En spaning mot framtiden.
Johan Wickström
