Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Ny branschskola för energitekniker i Malmö
Att klara kompetensförsörjningen är nödvändigt för att klara energiomställningen. Och behovet kommer växa i takt med den ökade elektrifieringen. För att möta denna utveckling blev det i veckan klart att en ny pilotutbildning till distributionselektriker kommer att starta på Komvux Malmö under våren 2026.
Satsningen är det första steget mot en fullskalig branschskola för el- och energiteknik. Bakom initiativet står Malmö stad i nära samverkan med Eon, One Nordic och flera andra skånska energiaktörer. Idag undertecknades samverkansavtalet.
– Idag tar vi första steget mot en större vision: att skapa en branschskola med flera inriktningar på gymnasial nivå och även YH-utbildningar. Pilotutbildningen till distributionselektriker är startpunkten för något vi tror kommer att få stor betydelse för både arbetsmarknaden och regionens utveckling, säger Jonas Svensson, utbildningschef för vuxenutbildningen i Malmö stad.
Planen är att från 2027 samla utbildningar på gymnasial nivå, komvux och yrkeshögskola i nya lokaler i centrala Malmö. Malmö stad är huvudman och finansierar satsningen.
– Med skolan i Malmö och en möjlig testanläggning i Skåne tar vi viktiga steg för att säkra framtidens kompetensförsörjning i energibranschen och stärka regionens konkurrenskraft, säger Martin Höhler, vd för Eon Energidistribution.
2. Kraftringen lanserar elavtal som automatiskt väljer lägsta pris
Under veckan har det skrivits en hel del om premiären för kvartshandel på dagen före-marknaden, där priserna sätts per kvart istället för per timme. Nu är det fler parametrar för elkunden att ta hänsyn till
För att hjälpa kunderna på traven lanserade Kraftringen under veckan Opti – ett helt nytt avtal som automatiskt ger lägsta pris enligt företagets pressmeddelande. I slutet av varje månad väljer Opti kvartspris eller rörligt månadspris baserat på kunders förbrukning och sedan väljs automatiskt det mest fördelaktiga priset innan fakturering.
– Med Opti får du alltid det mest fördelaktiga avtalet och priset, utan att behöva fatta beslutet själv. Det är en unik lösning som ingen annan erbjuder i Sverige i dag, säger Marie Liljewall, affärsutvecklare på Kraftringen.
3. Högre elpriser i höst enligt Bixias prognos
Hösten har inletts med högre elpriser jämfört med förra året, vilket bland annat beror på att många kärnkraftsreaktorer varit stillastående under september. Och systempriset på elbörsen Nord Pool för kommande månader – september–november – väntas landa på strax under 50 öre/kWh, vilket kan jämföras med drygt 30 öre 2024. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än i de norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, enligt Bixia.
4. Utredning: Så ska det nya kärnavfallet hanteras
I Forsmark har SKB:s arbete med slutförvaret nyligen påbörjats. Om tio år ska de första kopparkapslarna med använt kärnbränsle placeras nere i urberget där. Men detta slutförvar – som ska förslutas 2080 – räcker bara för de befintliga reaktorerna (inklusive dem som avvecklats).
Hur ska man då göra med avfallet från de nya reaktorer som nu planeras? Det var en av frågorna för regeringens utredare Pernilla Sandgren som under veckan lämnade det andra delbetänkandet i Kärnkraftsprövningsutredningen.
I utredningen föreslås bland annat att en nationell avfallsorganisation ska etableras där alla reaktorinnehavare ska ingå, och där in- och utträde kan ske över tid. Uppdraget ska alltså inte gå till SKB, som bygger dagens slutförvar.
Den nya organisationen ska ta fram en gemensam strategi kring vilka åtgärder som behövs och ska även arbeta med information till allmänheten om strategin, och samordna aktörernas kostnadsberäkningar. Ett statligt bolag etableras som kan fullgöra statens åtaganden när de behövs.
En ny lag om omhändertagande av radioaktivt avfall ska hålla samman systemet, som ska vara flexibelt och kunna inkludera nya reaktortyper och nytt avfall, enligt förslaget som lämnades över till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en presskonferens under torsdagen.
5. Energimyndigheten: Beredskapen på gasmarknaden måste stärkas
Sveriges gasberoende är mindre än i många andra europeiska länder, men den svenska gasförsörjningen är ändå en viktig pusselbit i vårt energisystem, särskilt lokalt och regionalt. Det finns ett antal viktiga industrier och anläggningar för energiproduktion där ett avbrott i gasförsörjningen skulle få stora negativa samhällskonsekvenser.
Det är bakgrunden till Energimyndighetens nya utredning som lades fram under veckan: Försörjningstrygghet på gasmarknaderna i Sverige. Här föreslår man bland annat tydligare funktionskrav, förbättrad reparationsberedskap, etablering av en flytande LNG-terminal i Västsverige och ökad inhemsk produktion av biogas. Man föreslår också en omdefiniering av vilka som klassas som skyddade kunder, med fokus på samhällsviktig verksamhet snarare än hushåll.
– Med en stärkt förmåga inom gasförsörjningen bygger vi ett starkare totalförsvar så att vi kan stå emot både fredstida kriser och – i det yttersta fallet – även krig, säger Karl Björklund, chef på enheten för försörjningsberedskap drivmedel och gas på Energimyndigheten.
Johan Wickström
