Flyg- och fartygssektorn står för cirka 5 procent av världens globala koldioxidutsläpp. Omställningen mot fossilfritt inom dessa sektorer har påbörjats, men går än så länge lite trögt.
Inom EU finns idag två förordningar som berör omställningen till hållbara flyg- och fartygsbränslen: ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime. Idag är kraven låga när det gäller inblandning av förnybart bränsle – runt 2 procent för flyg – men de kommer successivt utökas, både inom flygsektorn och sjöfarten. Det kan till exempel vara e-metanol, som produceras med biogen koldioxid från fjärrvärmeverk kombinerat med vätgas som producerats av sol- och vindkraft.
Sverige har stora möjligheter
Och i denna utveckling har Sverige stora möjligheter att ta en ledande roll tack vare stora mängder skogsrester (grot), billig fossilfri el och välutbildad arbetskraft.
– Vi har väldigt goda förutsättningar att producera förnybart bränsle i Sverige. Det finns en enorm potential om vi är snabba, men många aktörer jobbar i sina stuprör, säger Sara Bargi, projektledare på forskningsinstitutet Rise.
Sara Bargi och kollegan Filippa Andersson har i en ny forskningsrapport, som genomförts på uppdrag av Uniper, gått igenom igenom möjligheter och utmaningar med omställningen inom förnybara flyg- och fartygsbränslen.
– I stället för att göra en samhällsekonomisk analys, vars resultat skulle bli mycket osäkert när vi befinner oss mitt i en stor omställningsprocess, så har vi tittat bredare. Vi har intervjuat kommuner, myndigheter, användare och energiaktörer – hela värdekedjan, säger Sara Bargi.
– Det finns många så många möjligheter med denna utveckling. Framför allt stärker det Sveriges energisäkerhet. Men det är också en näring som ger arbetstillfällen och en levande landsbygd. Det kan stärka lokala innovationssystem och skapa kluster som kan ge spinoffeffekter.
Normal utvecklingskurva – med hack
Många aktörer har upptäckt de spirande möjligheterna inom detta område under senare år. Ett exempel är i Östersund där Uniper siktar på att bygga en fabrik för att producera e-metanol och Liquid Winds planerade anläggningar för e-metanol i Sundsvall, Umeå och Örnsköldsvik.
Men ett antal projekt har också lagts ner eller skjutits upp. Det beror dels på kostnadsökningarna efter pandemin, enligt rapporten, men det är också en ganska normal utvecklingsgång:
– Man tenderar lätt att tro att all utveckling ska ske i tangentens riktning. Men det är normalt med hack i kurvan. It-bubblan under slutet av 90-talet är ett bra exempel. Det är lätt att övervärdera befintliga tekniker när man jämför dem med nya tekniker, säger Sara Bargi.
– Det är också en hög tröskel för att byta ut optimerat fossilt system som funnits i 100 år. Då krävs det mer stöd och insatser från samhället.
Och samhället i detta fall är inte bara staten, utan alla samhälleliga aktörer tillsammans: kommuner, företag, intresseorganisationer och myndigheter som kan bygga värden tillsammans. Men statens roll är givetvis central
– Det är otroligt viktigt att staten inte sänker priset på fossila bränslen och att man behåller tydliga ambitiösa klimatmål och ligger på i EU för att uppnå detta. Diskussionerna om att försvaga EU:s föreslagna 2040-mål har skapat osäkerhet för aktörer som vill investera, säger Sara Bargi.
– Det är också viktigt att få fram mer elproduktion eftersom det är så energikrävande processer för att få fram hållbart bränsle. Det räcker inte med kärnkraft om tio år. Vi måste få fram mer vindkraft på lämpliga ställen, och även på det området krävs att aktörer arbetar tillsammans för att få det att hända.
Man tenderar lätt att tro att all utveckling ska ske i tangentens riktning. Men det är normalt med hack i kurvan.
Eltillgången är en utmaning
Produktionen av hållbara bränslen innebär också en hel del utmaningar:
– Eltillgången är en utmaning där företagen också skulle kunna ta större ansvar för att bidra till mer elproduktion. Även befintliga elanvändare har ett ansvar, inte minst att effektivisera sin verksamhet och inte använda mer el än nödvändigt, säger Sara Bargi.
– Det är också viktigt med ett hållbart skogsbruk – om inte råvaran i form av skogsrester är hållbart producerad, så blir inte bränslet heller hållbart. Konkurrensen från Kina är också en utmaning. Vi har ju sett på andra områden att Kina ger statliga stöd för att ta över en marknad och trycka ut företag från exempelvis Europa.
Men Sara Bargi vill hellre lyfta möjligheterna med de nya näringarna:
– Det kommer gynna Sverige om vi producerar egna bränslen. Och staten behöver ta en del risk i denna utveckling. Om staten går in i tio satsningar och alla lyckas, då har man varit för feg. Statens roll är att gå in när det är lite större risker.
Johan Wickström
