Förra hösten beställde branschföreningen Sveriges ingenjörer en studie över potentialen i landets befintliga vattenkraftverk. Här slog man fast att det går att uppgradera vattenkraftens effekt med 1 300 MW redan till 2035.
I en ny studie har organisationen utrett potentialen i landets befintliga fjärr- och kraftvärmesystem. Och även här finns det outnyttjade möjligheter, visar rapporten som består dels av kvantitativa analyser, dels av intervjuer med branschaktörer. Även denna gång är det konsultföretaget Afry som genomfört studien.
820 MW ny eleffekt
Idag står kraftvärmen för cirka 8 procent av Sveriges elproduktion och det finns runt 2 800 MW installerad eleffekt i dessa verk, varav runt 75 procent finns i södra Sverige.
Men om landets fjärrvärmeverk uppgraderas till kraftvärmeverk genom installation av turbiner går det att få fram 820 MW ny eleffekt, enligt rapporten. Det motsvarar knappt 30 procent av dagens installerade eleffekt.
– Det handlar om att uppgradera fjärrvärmeverk med så kallade ORC-turbiner, där man kan producera el med hetvatten. Det skulle kosta cirka 10–14 miljarder kronor, och den största potentialen finns i de två södra elområdena, säger Sofia Bengtsson Ekström, projektledare på Afry.
Om värmeaktörerna skulle börja fatta investeringsbesluten i början på 2026 skulle hela den nya eleffekten kunna vara på plats 2028.
De stora nyttor som kraftvärmen levererar är inte prissatta.
Stor beredskapspotential
I rapporten har man även undersökt fjärr- och kraftvärmens beredskapspotential, där kraftslaget sticker ut med sin lokala elproduktion och förmågan till ödrift och dödnätsstart.
Enligt studien skulle den utbyggda kraftvärmen i en krissituation kunna tillgodose 70 procent av elbehovet i Stockholm, 60 procent i Göteborg och 50 procent i Malmö, förutsatt att bränsleförsörjningen är tillförlitlig.
– Men för att kraftvärmens potential ska kunna uppnås krävs det ekonomiskt stöd. Det finns väldigt svaga ekonomiska incitament både för att investera och upprätthålla beredskapsfunktioner. Väremföretagen kan inte belasta sina kunder med den kostnaden, säger Sofia Bengtsson Ekström.
– De stora nyttor som kraftvärmen levererar är inte prissatta. När vi intervjuat branschaktörer i studien så efterlyser de bland annat ersättning för den avlastning av elnätet som kraftvärmen medför samt reducerad elskatt för fjärrvärmeproduktionen.
-
Om man byggde ut kraftvärmen och installerade nya turbiner skulle det kunna ge ungefär lika mycket extra effekt som en av Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer.
”Inför beredskapsbonus”
Att Sveriges ingenjörer lyfter effektfrågorna handlar både om medlemmarnas framtida jobbmöjligheter och Sveriges konkurrenskraft i stort, enligt förbundsordföranden Ulrika Lindstrand.
– Sverige behöver mer fossilfri el snabbt för att även i fortsättningen vara ett land som kan växa och konkurrera med omvärlden om nya investeringar. Men svängande elpriser gör att kraftbolagen inte tar steget och bygger ut kraftvärmen, säger Ulrika Lindstrand.
– Om man byggde ut kraftvärmen och installerade nya turbiner skulle det kunna ge ungefär lika mycket extra effekt som en av Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer. Dessutom kan kraftvärmen öka vår beredskap för stora elavbrott vid kriser eller fientliga handlingar.
Sveriges ingenjörer vill därför att regeringen inför en beredskapsbonus, alltså en ekonomisk ersättning till elproducenter som kan tillhandahålla fossilfri el när vi har som störst behov av det.
– Det kostar mycket pengar att hålla beredskapen för energisystemet. Därför är det fullt rimligt att staten tar ett större ansvar än idag genom att ge någon form av ekonomisk ersättning till dem som kan få fram fossilfri el när vi behöver det som mest, säger Ulrika Lindstrand.
Johan Wickström
