Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Svenska kraftnäts generaldirektör får sluta
Efter bara drygt ett halvår på sin post slutar Per Eckermark som generaldirektör på Svenska kraftnät.
”Regeringen har efter samråd med g
eneraldirektör Per Eckemark, beslutat att han lämnar sitt nuvarande uppdrag och i stället blir generaldirektör i Regeringskansliet”, skriver regeringskansliet i ett pressmeddelande där man fortsätter:
"Utmaningarna för Svenska kraftnät är flera, och det nödvändiga förändrändringsarbetet myndigheten står inför behöver påskyndas."
Enligt en artikel i Aftonbladet beror uppsägningen på den misslyckade upphandlingen av den strategiska elreserven tidigare i höstas. Efter denna blev Eckermark inkallad till riksdagens näringsutskott den 6 november för att svara på frågor om upphandlingen, men då ska mötet ha "urartat", enligt Aftonbladets källor.
Som generaldirektör i regeringskansliet kommer Per Eckermak bli "en värdefull resurs" som kommer att "arbeta för ett konkurrenskraftigt och starkt Sverige", skriver regeringskansliet i sitt pressmeddelande.
Vikarierande generaldirektör och chef för Svenska kraftnät blir Thomas Pålsson, som tidigare varit tillförordnad generaldirektör för såväl SGU som Patent- och registreringsverket. En ny ordinarie generaldirektör kommer att rekryteras i en öppen ansökningsprocess.
2. EU:s nya bioekonomistrategi ger en mer positiv syn på bioenergi
Efter mycket förhandsdiskussioner presenterade EU-kommissionen sin bioekonomistrategi under veckan. Under hösten hade ett förstautkast spridits där synen på bioenergi var relativt negativ och där det fanns förslag om att reglera konkurrensen om biomassan. Men när EU:s miljökommissionär Jessika Roswall presenterade strategin under torsdagen (den 27 nov) hade formuleringarna rörande bioenergi blivit mer positiva.
I strategin slår man bland annat fast att ”bioenergi fortsätter att spela en roll för energisäkerheten. Särskilt när den använder restprodukter, inte ökar vatten- och luftföroreningar och kompletterar andra förnybara energikällor”. I strategin lyfter man även betydelsen av att utveckla nya biodrivmedel och bio-CCSU (koldioxidinfångning/ lagring) vid sidan om utökad biogasproduktion.
Bioekonomin kommer att bli en viktig del för att klara klimatmålen och minska de fossila utsläppen, enligt strategin, där man bland annat lyfter potentialen för nya spännande innovationer där biomassan kan användas i allt från biobaserad plast till växtskyddsmedel och batterier. Och den samlade bioekonomin är en ganska omfattande industri redan idag: sektorn sysselsätter drygt 17 miljoner personer (8 procent av alla jobb inom EU) och omsatte 863 miljarder euro 2023.
– Det är mycket positivt att strategin nu är på plats och att den understryker bioekonomins betydelse för europeisk sysselsättning, miljö och konkurrenskraft, säger Emmy Harlid Westholm, projektledare Public Affairs på Energiföretagen.
– Att Kommissionen så tydligt lyfter fram nyttorna med bioenergin både ur energisäkerhet och ur miljösynpunkt är ett kvitto på att Kommissionen förstår biosektorns bidrag och framtidspotential. Men det är viktigt att komma ihåg att det är en strategi och inte skarp lagstiftning som presenterats. Därför återstår det att se hur strategin nu kommer att omsättas i praktiken, säger hon.
Läs strategin här.
3. Karlstads Energi först med att samla in vinkorkar
På tal om bioekonomi: under veckan meddelade Karlstads Energi att de blir först i Sverige – och kanske i världen – med att samla in vinkorkar av naturkork i ett kommunalt återvinningssystem som ska finns Systembolagets butiker i Karlstad och på återvinningscentraler.
Målet är att omvandla vinkorkar från avfall till en värdefull materialresurs. Det blir återvinningsföretaget ReKorek som ska ta hand om det insamlade materialet för att återvinna korkarna till nya produkter, bland annat till skidvallaklossar och yogamattor.
Och det är ganska många korkar det handlar om. Över 41 miljoner flaskor med vinkorkar av naturkork säljs varje år i Sverige. Men det saknas ett organiserat system för insamling, och idag återvinns bara 2–3 procent av alla korkar.
– Vi vill visa att hållbar utveckling inte bara handlar om stora investeringar, utan också om att hitta cirkulära vägar i vardagen. Varje kork räknas, säger Christoffer Henriksson, återvinningsstrateg på Karlstads Energi.
4. Stegra får 390 miljoner kronor från Energimyndigheten
Turerna kring det nya stålbolaget Stegra har varit många den senaste tiden. Framför allt finansieringen har varit en central fråga för att klara byggnationen av den nya integrerade fabriken i Boden. Där är planen att producera 2,5 miljoner ton grönt stål (med 95 procent lägre koldioxidutsläpp) genom att använda fossilfri vätgas i produktionen som ska produceras på plats.
I veckan blev det klart att Energimyndigheten nu går in med 390 miljoner kronor i stöd inom ramen för Industriklivet. Stegras projekt har tidigare fått 1,2 miljarder kronor i stöd från Industriklivet.
– Svensk industri befinner sig på sin resa mot fossilfrihet. Men statligt stöd är nödvändigt för att industrin ska kunna ta de tekniksprång som krävs för att lyckas med omställningen, säger Caroline Asserup, Energimyndighetens generaldirektör.
Stödet till Stegra villkoras med att bolaget senast under våren 2026 kan visa att de lyckats säkra tillräckligt med kapital för att kunna slutföra projektet.
5. Sverige är bäst i världen på energiinnovation
Sverige brukar alltid ligga högt när olika institutioner ska ranka vårt energisystem. Under veckan publicerade Council on Foreign Relations – en stor amerikansk tankesmedja som bland annat ger ut tidskriften Foreign Affairs – sitt Global Energy Innovation Index, en rankinglista som publiceras vart fjärde år.
Och här har Sverige nu tagit en hedrande förstaplats, efter att ha varit trea 2021. I undersökningen mäter man tre huvudkategorier: kunskap, marknad och policy – som i sin tur delas in i ett antal underkategorier.
Under kunskap räknas till exempel antal patent och forskningspublikationer, medan policy handlar om hur mycket staten stöttar innovationer och hur regelverken är utformade. I dessa två hamnar Sverige längre ned på listan.
Men på marknadssidan, som väger tyngst i rankingen, är Sverige solklar etta. Här handlar det bland annat om antal startupföretag, möjligheter till riskfinansiering och export av energieffektiv teknik.
Efter Sverige kommer Norge, Finland, USA och Tyskland på topplistan.
Här är hela listan.
Johan Wickström
