Idag har många elnätsbolag sina egna system för att mäta klimatpåverkan, men nu har EBR (Elnätsbranschens riktlinjer) tagit fram ett gemensamt verktyg och arbetssätt för klimatrapportering som ligger i linje med EU:s hållbarhetsrapporteringsdirektiv CSRD.
EBR Klimatkalkyl, som lanserats under hösten, gör det enklare att beräkna klimatpåverkan från lokalnätsverksamhet, både för enskilda projekt och på årsbasis.
Genom verktyget går det att få fram hur företaget kan minska klimatavtrycket på det mest kostnadseffektiva sättet. Här kan man till exempel se vilka material som har en stor respektive liten klimatpåverkan och hur valet av drivmedel i entreprenaden spelar in. Frågorna besvaras på ett enkelt sätt utifrån samma struktur som i EBR Kostnadskatalog som använts i över 50 år.
– Klimatkalkylen är ett viktigt steg för att möta ökade krav på hållbarhetsdata och minska utsläppen i hela värdekedjan. Att den bygger på EBR Kostnadskatalog gör att den har branschens bästa genomsnittsvärden för tidsåtgång och materielinnehåll för olika typer av elnät, berättar 
Jörgen Blomqvist, elnätsansvarig på Gislaveds Energi och ordförande i EBR Ekonomiutskott, som lett arbetet bakom Klimakalkylen.
– Det är aldrig några exakta siffror. Det beror på hur effektiv man är i sin organisation. Men det är ett bra kalkylverktyg när man ska budgetera och projektera. Vad kommer det här kalaset kosta? Man kan sedan jämföra verkligt utfall mot kostnadskatalogen, säger Jörgen Blomqvist.
Stödjer hållbarhetsrapportering
Det som genomsyrar kostnadskatalogen är att det bakom varje arbetsmoment finns en tidsstudie. En tidsstudieperson har alltså varit ute på fältet och mätt tid i ett antal olika projekt, och därigenom tagit fram ett underlag.
– Den grunddata som finns i kostnadskatalogen har vi sen nyttjat i klimatkalkylen. Det ses också över varje år då man gör kontrollstudier – man ändrar när man hittar nya byggnationssätt och uppdaterar värden för kostnader på material och för montörer och så vidare. Den datan hade vi gratis när vi började bygga klimatkalkylen, vilket också var en förutsättning, säger Jörgen Blomqvist.
Verktyget stödjer hållbarhetsrapportering och analys av klimatåtgärder, och kan anpassas efter projektets eller företagets specifika förutsättningar. Varje kod har tilldelats ett koldioxidvärde, som gör det enkelt att ta reda på vilken klimatpåverkan projektet har.
Utöver kostnader för material, maskiner och arbetskraft så finns även data för vilken påverkan transporter har, det vill säga hur mycket bränsle som går åt och vilken typ av bränsle man använder. Och om man till exempel gräver ett schakt i en timme, så vet man därmed hur mycket bränsle som går åt och vad klimatavtrycket per timme blir för grävmaskiner.
Det är en massa komponenter, och vi har tagit fram klimatdata på i stort sett allihopa.
Klimatdata för hundratals artiklar
Den stora utmaningen var att gå igenom allt material. I katalogen finns över 800 artiklar av olika enheter som används när man bygger elnät, berättar Jörgen Blomqvist.
– Det är en massa komponenter, och vi har tagit fram klimatdata på i stort sett allihopa. I första hand har vi satt klimatvärdet enligt EPD (miljövarudeklaration), och finns det ingen EPD så har vi använt Boverkets schablon för klimatdata, säger Jörgen Blomqvist.
– Så det har legat mycket jobb i att gå in och titta på vad det är för artikel, vad den innehåller för typ av råvaror, vad den väger, och sedan koppla den vikten till schablonvärdet. Det tar kanske 20 minuter att göra en artikel, så det har gått många timmar på det här.
Det är otroligt tidseffektivt för att göra klimatberäkningar och väldigt bra uppföljningsdata som vi kan använda.
Efterlängtat verktyg
Att en gemensam plattform för bolagen är efterlängtad understryks av Cecilia Andersson, hållbarhetscontroller på Öresundskraft.
– Det är ett jättestort, värdefullt arbete som har gjorts. En del av de lite större bolagen har kunnat ha sina egna modeller, eller gjort vissa delar och beräkningar själva, men inte på helheten. Nu blir det effektivare när varje bolag inte behöver ta fram sina egna emissionsfaktorer för att kunna räkna på klimatpåverkan, säger Cecilia Andersson.
Genom att klimatkalkylen bygger på kostnadskatalogen, där det redan är tidsatt hur man beräknar vilka materialmängder som går åt, så slipper bolaget göra grunddatainsamlingen, eller räkna på vad som köpts och ingår i olika projekt.
– Det är otroligt tidseffektivt för att göra klimatberäkningar och väldigt bra uppföljningsdata som vi kan använda. Vi har sett fram emot att det skulle komma och ser en väldigt stor potential i att använda det, säger Cecilia Andersson.
Än så länge har ett drygt 20-tal elnätsföretag köpt kalkylen, så det är för tidigt att säga hur framgångsrik den kommer att bli.
– Jag har fått lite reaktioner, främst av medlemmar som redan är med i gruppen. Men de är jättenöjda. Men så är det väl med nya grejer, det är lite trögstartat innan man kommer igång, säger Jörgen Blomqvist.
Han tvivlar dock inte på att Klimatkalkylen kommer användas i stor utsträckning i framtiden.
– Det är ett kanonbra hjälpmedel för elnätbolag som vill beräkna sin klimatpåverkan oavsett om bolaget är rapporteringspliktigt eller ej enligt CSRD. Vi ser det som en jättestyrka om alla, oavsett om det är i Norrland eller Skåne, använder samma verktyg. För hur det än ser ut i landet så bygger vi elnät på ungefär liknande sätt.Klimatkalkyl EBRKlimatkalkyl EBR är framtaget inom Energiföretagens EBR-samarbete. Syftet är att beräkna klimatpåverkan från elnät, baserat på normkoder som fylls i av användaren. Kalkylen bygger på etablerade EBR-standarder för elnätsbyggnation, vilket gör den enkel att använda och jämförbar mellan företag.Verktyget kan anpassas för att passa ett specifikt projekt eller företag och stödjer hållbarhetsrapportering och analys av klimatåtgärder. Underlättar hållbarhetsrapportering enligt CSRD och andra regelverk.Medverkande bolag är: Vattenfall Eldistribution, Ellevio, Eon Energidistribution, Gislaved Energi, Öresundskraft, Göteborg Energi, Sveriges Elkraftsentreprenörer och Craftor.
