Energieffektiviseringsdirektivet är en del av Fit for 55-paketet, som har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. För att klara detta mål krävs mer förnybar energiproduktion, men också att energianvändningen minskar rejält menar EU. Det omarbetade energieffektiviseringsdirektivet ses som ett viktigt verktyg för att klara detta.
Energiföretagen har nyligen lämnat in sitt remissvar på regeringens promemoria om direktivet, som gäller de delar som har fokus på energikartläggning, energiledningssystem samt fjärrvärme och fjärrkyla.
Krav på energikartläggning
Ett av de förslag som föreslås och som skulle påverka många energibolag är kraven på energikartläggning och energiledningssystem. Vid en energikartläggning ska man systematiskt göra en översyn och identifiera vilka delar av verksamheten där det finns en potential att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. I detta arbete, som ska göras vart fjärde år, ska man även ta fram en handlingsplan.
Enligt det omarbetade direktivet ska inte längre bara stora företag genomföra energikartläggning – som idag – utan företag som har en genomsnittlig energianvändning på minst 2,6 GWh per år. Nära hälften av landets energiföretag väntas träffas av de nya kraven på energikartläggning.
Ett energiledningssystem är mer omfattande och kräver att företaget jobbar systematiskt med denna process hela tiden. Gränsen för att göra ett energiledningssystem är på minst 23,6 GWh.
– Vi tycker att tröskelvärdena är för lågt satta och kommer att innebära att många mindre verksamheter omfattas av ett krävande arbete med framför allt energikartläggning. Här blir det mycket administration i förhållande till nyttan, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
– Det skulle bli mer träffsäkert om EU i sina pågående regelförenklingsprocesser justerade tröskelvärdena så att de träffar verksamheter där det här blir mer relevant.
Vi menar att man skulle kunna göra detta på nationell nivå utan att behöva krångla till det med ett specifikt regelverk som dessutom går ner på företagsnivå.
Lagstiftade krav på fjärrvärme och fjärrkyla
I direktivet finns det flera nya regler som omfattar fjärrvärme och fjärrkyla. Även där ifrågasätter Energiföretagen nyttan. Ett sådant exempel är att det kommer lagstiftade krav på effektiv fjärrvärme och fjärrkyla där man stegvis ska uppfylla krav på utfasningen av fossila bränslen. Detta är krav som fjärrvärmen och fjärrkylan i Sverige uppfyller redan idag.
– Det är en definition som används bland annat i taxonomin för hållbara investeringar och i statsstöd, så det är viktigt att kunna visa på att fjärrvärmen och fjärrkyla är effektiv. Men vi menar att man skulle kunna göra detta på nationell nivå utan att behöva krångla till det med ett specifikt regelverk som dessutom går ner på företagsnivå, säger Erik Thornström.
– Vi ser snarare att det skulle innebära en administrativ börda. Detta samtidigt som EU arbetar för regelförenkling, säger han.
Ökat konsumentskydd
Andra delar i direktivet handlar om konsumentskydd och omfattar fjärrvärme- och fjärrkylakunder. Men i Sverige saknas det fjärrkylakonsumenter, det vill säga privata kunder i småhus eller lägenheter som köper fjärrkyla, varför reglerna blir överflödiga. På fjärrvärmesidan föreslås att lägenhetsinnehavare vars lägenheter värms med fjärrvärme ska kunna ha klagomålsrätt gentemot energibolaget.
– Det här blir väldigt konstigt för energileverantören som ju inte har avtal med lägenhetskunderna utan med fastighetsägaren och har ansvar fram till fjärrvärmecentralen, förklarar Erik Thornström.
Ökat fokus på spillvärme
Även om Energiföretagen framför en hel del kritik, så finns det också flera delar i promemorian som de tycker är bra. En sådan del är att man lyfter spillvärmevärmefrågan och där man i direktivet vill att datacenter med en total energitillförselnivå på mer än 1 MW ska använda spillvärme eller genomföra åtgärder så att man kan återvinna restvärmen när det är tekniskt och ekonomiskt möjligt.
– Man vill också gå vidare med man ska utvärdera lokaliseringen av ny verksamhet som genererar spillvärme. Med en ökad elektrifiering tror vi att det kommer betydligt fler nya industrier och datahallar och då är det viktigt att man verkligen tittar på de möjligheterna som lyfts upp i den här typen av lagstiftning, säger Erik Thornström.
Här vill Energiföretagen även se att värmen från avfallsförbränningsanläggningar klassas som spillvärme.
– Det uttalas i energieffektiviseringsdirektivet att värme från avfallsförbränning ses som spillvärme och här bör regeringen ta fasta på att många EU-länder redan tillämpar det synsättet, bland annat Danmark, Tyskland, Frankrike och Österrike, säger Erik Thornström.
Nu väntar en lagrådsremiss från regeringen och en proposition är beräknad till mars. Målsättningen är att lagen kan träda i kraft i juli 2026.
Här kan du läsa regeringens promemoria.
Ann-Sofie Borglund
