I Gävle finns två kraftvärmeanläggningar, varav en ägs gemensamt av Gävle Energi och Billerud i bolaget Bomhus Energi. Dessutom finns tre hetvattenpannor, flera möjligheter med restvärme från Billerud och en ackumulatortank.
Produktionen i Gävle värmer sedan ett år tillbaka även Sandvikenborna. Kvar i Sandviken finns det spets- och reservproduktion.
– Vi har därmed väldigt många olika produktionsenheter att ta hänsyn till och som kostar olika mycket att producera per megawattimme, så vi behöver hela tiden hålla koll på vilken produktion som är billigast, berättar Mikael Sandanger, utvecklingsansvarig för affärsområde fjärrvärme på Gävle Energi.
Rangordning av priser
Bolaget har därför använt en Excel-funktion som rangordnat priserna och så producerade de värmen i den ordning som var billigast.
– Den modellen klarade av de vanligaste scenarierna, men för cirka fem år sedan började jag utveckla ett system som kan göra mer kvalificerade optimeringsberäkningar som också kan utgå från fler scenarier, säger Mikael Sandanger och fortsätter:
– De bakomliggande formlerna för att jobba med detta har funnits sedan 1950-talet, men AI har gjort det mycket mer användarvänligt. Tidigare behövde man vara matematiker eller liknande för att skriva koden som behövs, men nu kunde jag utveckla ett avancerat AI-system som optimerar vår produktion genom att jag kan programmera och förstå systemet.
Att köpa ett AI-system externt valdes bort som ett alternativ för Gävle Energi – helt enkelt för att det inte fanns något som klarade av de krav som energibolaget ställde.
Gävle Energi jobbar väldigt nära med Billerud i värmeproduktionen, vilket är mycket ovanligt för ett energibolag. Det gjorde också att det inte fanns något AI-system på marknaden som kunde hantera såväl fjärrvärmeproduktion som värmeproduktion från ett pappersbruk. Det blev också en drivkraft att utveckla ett eget system.
Vi har lärt oss att det varit billigare att köra på ett sätt som vi inte trodde.
Väderprognoser och historiska data
I Gävle Energis AI-system matas det varje kvart in väderprognoser från SMHI och data över hur mycket fjärrvärme kunderna har använt historiskt. I modellen läggs även in prognoser på bränslepriser och elpriser. Utifrån dessa värden tar AI fram en algoritm som beräknar hur energiförbrukningen kommer se ut och utifrån det en prognos hur mycket värme kunderna behöver på timnivå, de närmaste dagarna.
– Informationen presenteras sedan på en dataskärm för driftspersonal på kraftvärmeverket, Bomhus Energi och Billerud. Det är också driftspersonalen som tar olika beslut hur produktionen ska köras. Vi har ingen AI-tjänst som styr produktionen, förtydligar Mikael Sandanger.
Informationen används dagligen för driften, men AI-systemet nyttjas också för beslut på lite längre sikt.
– I AI-systemet kan vi exempelvis lägga in vad vi tror om bränslepriset i slutet av säsongen och då blir det ett bra verktyg för de som jobbar med mer strategiska beslut kring produktionsfrågorna hos oss, säger Mikael Sandanger.
Billigare produktion än väntat
En positiv, men oväntad, konsekvens av införandet av AI-systemet är att det har lett till en annan och billigare produktion än väntat.
– Vi har lärt oss att det varit billigare att köra på ett sätt som vi inte trodde. Om vi enbart tittar på den sista produktionsenheten så har det varit billigare att köra den enheten, men tittar man på att den även påverkar andra produktionsenheter så kan kalkylen bli en annan, säger Mikael Sandanger och fortsätter:
– Vi trodde exempelvis att det vid vissa tillfällen var billigare att köra vårt eget kraftvärmeverk Johannes, men om vi i stället producerade en megawattimme i vår panna på Bomhus Energi fick vi spillvärme samtidigt, vilket påverkar ekonomin och förstås våra kunder och miljön positivt.
Hur mycket pengar energibolaget har sparat med hjälp av AI är däremot inte klart.
Ann-Sofie Borglund
